Nationell samordning och samarbeten

För att bidra till varandras arbete och för att stärka kontrollen sker samordning och samarbete på nationell nivå inom många områden.

Strategiska gruppen för livsmedelskedjan

I den Strategiska gruppen för livsmedelskedjan samarbetar myndigheterna kontinuerligt för att utveckla det svenska kontrollsystemet  genom bland annat gemensamma fokusområden och mål. I gruppen ingår representanter för Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), kommunala kontrollmyndigheter och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Gruppens uppgift är att leda, utveckla och genomföra de uppdrag som är myndigheternas gemensamma ansvar, som den nationella kontroll­planen, den årliga rapporten samt att samordna de revisioner som EU-kommissionens revisionsorgan (SANTE F) genomför i Sverige. Arbetet genomförs i fyra permanenta arbetsgrupper:

  • NKP-gruppen
  • ÅR-gruppen (årliga rapporten till EU-kommissionen)
  • SANTE F-gruppen
  • Arbetsgruppen för bedrägerier inom den jordbruksbaserade livsmedelskedjan.

Tillfälliga arbetsgrupper kan inrättas vid behov.

Nationella samordningsgruppen för dricksvatten

År 2020 fick Livsmedelsverket ett utökat ansvar att samordna dricksvattenfrågor nationellt. Den nationella samordningen fick därför en ny organisation som ersätter det tidigare forumet Nationellt nätverk för dricksvatten. Den Nationella samordningsgruppen för dricksvatten består av tre permanenta arbetsgrupper och ett stödjande kansli. Vid behov kan samordningsgruppen även besluta om att bilda tillfälliga ad hoc arbetsgrupper. I den Nationella samordningsgruppen för dricksvatten ingår Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Kemikalieinspektionen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Trafikverket, länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Regioner, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Svenskt Vatten, Vattenmyndigheterna och två kommuner. Myndigheterna företräds av generaldirektörer eller av en företrädare som utsetts av generaldirektören. Gruppen sammanträder två gånger per år och rapporterar årligen till regeringen.

De tre permanenta arbetsgrupperna är:

  • Vattenförsörjningsgruppen
  • Dricksvattenkvalitetsgruppen
  • Gruppen för civilt försvar och beredskap

Arbetsgruppernas uppgift är att ta fram underlag och analyser för beslut i samordningsgruppen och kan även driva relevanta projekt.

Nationellt nätverk om poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS)

Nätverket består av myndighetsföreträdare, forskare, länsstyrelser, kommuner, konsulter och företag. Syftet med nätverket är framför allt att dela kunskap, men också att försöka hitta lösningar för att komma till rätta med problemen kring PFAS och förhindra framtida problem.  Två nationella möten anordnas årligen.

Nationellt nätverk för mikrobiologisk laboratorieverksamhet

Sedan maj 2017 finns ett nationellt mikrobiologiskt nätverk. Nätverket leds av Livsmedelsverket och riktar sig till alla svenska laboratorier som utför mikrobiologiska analyser på livsmedel, dricksvatten, foder och/eller djurprover.

Syftet med nätverket är: 

  • att underlätta samarbete och utbyte av erfarenheter mellan laboratorier. 
  • att kommunikation mellan laboratorierna och Livsmedelsverket ska underlättas. 
  • att Livsmedelsverket kan vara ett enkelt stöd för laboratorierna i deras analyser.

Smittskyddssamordning

Inom smittskyddsområdet sker samordning enligt följande:

  • Livsmedelsverket har ett övergripande ansvar för beredskap vid livsmedelsburna smittor och för att Sverige har effektiva system för att förebygga, identifiera och bekämpa utbrott av livsmedels­burna smittor. Kunskap behövs om förekomsten av olika sjukdomsframkallande mikroorganismer, hur många som drabbas av livsmedelsburna sjukdomar och vilka livsmedel som är kopplade till utbrott orsakade av olika mikroorganismer. Det behövs även metoder för att kunna koppla sjukdomsutbrott till smittkällor samt omvärldsbevakning och uppföljning av den vetenskapliga utvecklingen på området.

  • Jordbruksverket har ett övergripande ansvar för beredskap och hantering av smittsamma djursjukdomar hos djur i människans vård.

  • I Samverkansgruppen för utredning och bevakning av utbrott (SUBU) kan nationella myndigheter utbyta information om fynd eller utbrott orsakade av smittämnen som sprids till människa från livsmedel eller direkt från djur. Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA deltar i gruppen som har möten varannan vecka.

  • Frågor rörande zoonoser, det vill säga infektioner som kan överföras mellan djur och människor, tas upp i zoonosrådet, vid zoonossamverkansmöten och vid SUBU-möten.

  • SVA har i uppdrag att övervaka resistensläget hos bakterier från djur och på livsmedel av animaliskt ursprung. Det görs inom ramen för programmet Svarm med samverkan inom vissa områden som avser lantbrukets djur med näringens organisationer. Livsmedelsverket och kommunerna medverkar på uppdragsbasis i insamlingen av en del av de prover som används i övervakningen. Se även SVA:s webbplats om Svarm.  

Zoonossamverkan

Många av de allvarligaste utbrotten av smittsamma sjukdomar i Sverige och i världen orsakas av zoonotiska smittämnen som kan spridas mellan djur och människor. I Sverige arbetar flera myndig­heter för att förebygga och bekämpa utbrott av zoonoser. För att effektivt kunna bekämpa smitt­spridning samverkar myndigheterna med varandra och med andra aktörer, såväl strategiskt som i akuta situationer. Samverkan mellan myndigheterna sker i flera olika former. Här beskrivs den samverkan som sker i zoonosrådet och i zoonossamverkansgruppen.

Zoonosrådet är ett forum för strategiskt tänkande med syfte att nå en ömsesidig förståelse för myndighetsutövning inom zoonosområdet. Rådet består av representanter för Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, SVA, Smittskyddsläkarföreningen, länsstyrelserna, Försvarsinspektören för hälsa och miljö samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Rådet ska arbeta för att uppmärksamma aktuella zoonosfrågeställningar, underlätta samordning inom zoonosområdet, sprida relevant information och ge förslag till prioriterade områden för forskning om zoonoser.

Zoonossamverkansgruppen är en operativ ad hoc grupp som består av chefer, sakkunniga och kommunikatörer från Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA. Gruppen sammankallas vid behov och beroende på vilken zoonos­ som är aktuell kan olika representanter för myndigheterna delta. Lokala och regionala aktörer som landstingens smittskyddsenheter, länsstyrelser och kommunala representanter kan också kallas.
Gruppen kan sammankallas vid en zoonoshändelse som riskerar att få konsekvenser för mer än en myndighet och att det finns behov av konkreta åtgärder, samordnad information eller samråd mellan myndigheterna.

Beredskap för allvarliga smittsamma djursjukdomar

Sjukdomar hos den vilda djurpopulationen

Vid fynd eller utbrott av vissa allvarliga smittsamma sjukdomar hos vilda djur görs vidare utredning och hantering i samverkan med Jordbruksverket, och vid zoonoser även Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket och andra relevanta myndigheter.

Utredning och rapportering av matförgiftningar

För att underlätta utredningarna av matförgiftningar och bidra till att de utreds på ett likartat sätt finns en gemensam Handbok för utredning av utbrott. Handboken riktar sig till myndigheter som är involverade i att utreda utbrott av livsmedels- eller dricksvattenburen smitta. De kommunala kontrollmyndigheterna har tillsammans med smittskyddsenheten i regionen en central roll i utredningarna. Även Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och länsstyrelserna med flera aktörer kan delta i utredningsarbetet. Handboken ger råd och kunskaper som kan bidra till att mer effektivt stoppa smittspridning och bidra till en säkrare livsmedelshantering.

Allergier och oväntade allergiska reaktioner

Senast granskad 2023-09-19