Nationell samordning och samarbeten

För att bidra till varandras arbete och för att stärka kontrollen sker samordning och samarbete på nationell nivå inom många områden.

Strategiska gruppen för livsmedelskedjan

I den Strategiska gruppen för livsmedelskedjan samarbetar myndigheterna kontinuerligt för att utveckla det svenska kontrollsystemet  genom bland annat gemensamma fokusområden och mål. I gruppen ingår representanter för Livsmedelsverket, Jordbruksverket, länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunala kontrollmyndigheter och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Gruppens uppgift är att leda, utveckla och genomföra de uppdrag som är myndigheterna gemensamma ansvar, som den nationella kontroll­planen, den årliga rapporten, att ta fram en sammanhållen beredskapsplan för hela livsmedelskedjan samt att samordna de revisioner som EU-kommissionens revisionsorgan (SANTE F:s) genomför i Sverige. Arbetet genomförs i fyra permanenta arbetsgrupper. Tillfälliga arbetsgrupper kan inrättas vid behov.

Nationell dricksvattensamordning

Nationellt nätverk för dricksvatten är ett forum som arbetar för att skapa helhetssyn på dricksvattenområdet. Genom samarbete och samordning av insatser ska nätverket bidra till säkert dricksvatten idag och i framtiden. Nätverket stödjer strategisk och systematisk samordning inom dricks­vattenområdet särskilt när det gäller anpassningar till klimatförändringar, samt kris- och bered­skapsplanering avseende dricksvattenförsörjning. Nätverket arbetar inom fyra prioriterade områden

  • forskning och utveckling
  • krisberedskap
  • planering
  • offentlig kontroll.

I nätverket deltar Livsmedelsverket, Boverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU), vatten­myndigheterna/länsstyrelserna, branschorganisationerna, SKL samt Svenskt Vatten, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och kommuner.

Nationellt nätverk om poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS)

Nätverket utbyter kunskaper och erfarenheter, och samordnar det framtida arbetet för PFAS-problematiken. Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Försvarsinspektören för hälsa och miljö, länsstyrelser, kommuner, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Statens geotekniska institut (SGI), forskare och dricksvatten­producenter ingår i nätverket.

Nationellt nätverk för mikrobiologisk laboratorieverksamhet

Sedan maj 2017 finns ett nationellt mikrobiologiskt nätverk. Nätverket leds av Livsmedelsverket och riktar sig till alla svenska laborationer som utför mikrobiologiska analyser på livsmedel, dricksvatten, foder och/eller djurprover.

Syftet med nätverket är: 

  • att underlätta samarbete och utbyte av erfarenheter mellan laboratorier. 
  • en bättre kommunikation mellan laboratorierna och Livsmedelsverket. 
  • att vara ett stöd för laboratorierna i deras analyser.

Smittskyddssamordning

Inom smittskyddsområdet sker samordning enligt följande:

  • Livsmedelsverket har ett övergripande ansvar för beredskap vid livsmedelsburna smittor och för att Sverige har effektiva system för att förebygga, identifiera och bekämpa utbrott av livsmedels­burna smittor. Kunskap behövs om förekomsten av olika sjukdomsframkallande mikroorganismer, hur många som drabbas av livsmedelsburna sjukdomar och vilka livsmedel som är kopplade till utbrott orsakade av olika mikroorganismer. Det behövs även metoder för att kunna koppla sjukdomsutbrott till smittkällor samt omvärldsbevakning och uppföljning av den vetenskapliga utvecklingen på området.
  • Jordbruksverket har ett övergripande ansvar för beredskap och hantering av smittsamma djursjukdomar hos djur i människans vård.
  • Frågor rörande zoonoser, det vill säga infektioner som kan överföras mellan djur och människor, tas upp i zoonosrådet och Forum salmonella/Vtec.
  • Jordbruksverket har tillsammans med Livsmedelsverket, SVA, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen tagit fram gemensamma strategier för Campylobacter, Salmonella, Yersinia enterocolitica, Listeria monocytogenes, Ehec och Cryptosporidium. Gemensamma handlings­planerna finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.
  • SVA har i uppdrag att övervaka resistensläget hos bakterier från djur och på livsmedel av animaliskt ursprung. Det görs inom ramen för programmet Svarm med samverkan inom vissa områden som avser lantbrukets djur med näringens organisationer. Livsmedelsverket och kommunerna medverkar på uppdragsbasis i insamlingen av en del av de prover som används i övervakningen. Se även SVA:s webbplats om Svarm.  
  • För frågor om antibiotika resistens och vårdrelaterade infektioner finns en övergripande samverkanfunktion för alla berörda myndigheterna. Funktionen koordineras av Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket och gemensamma handlingsplanen finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.  
  • I Samverkansgruppen för utredning och bevakning av utbrott (SUBU) kan alla myndigheter utbyta information om fynd eller utbrott orsakade av smittämnen som sprids till människa från livsmedel eller direkt från djur. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket administrerar gruppen.

 Zoonossamverkan

Många av de allvarligaste utbrotten av smittsamma sjukdomar i Sverige och i världen orsakas av zoonotiska smittämnen som kan spridas mellan djur och människor. I Sverige arbetar flera myndig­heter för att förebygga och bekämpa utbrott av zoonoser. För att effektivt kunna bekämpa smitt­spridning samverkar myndigheterna med varandra och med andra aktörer, såväl strategiskt som i akuta situationer. Samverkan mellan myndigheterna sker i flera olika former. Här beskrivs den samverkan som sker i zoonosrådet och i zoonossamverkansgruppen.

Zoonosrådet är ett forum för strategiskt tänkande med syfte att nå en ömsesidig förståelse för myndighetsutövning inom zoonosområdet. Rådet består av representanter för Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, SVA, Smittskyddsläkarföreningen, Länsveterinärföreningen samt SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Rådet ska arbeta för att uppmärksamma aktuella zoonosfrågeställningar, underlätta samordning inom zoonosområdet, sprida relevant information och ge förslag till prioriterade områden för forskning om zoonoser.

Zoonossamverkansgruppen är en operativ grupp som består av sakkunniga och kommunikatörer från Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA. Gruppen sammankallas vid behov och beroende på vilken zoonos­sjukdom som är aktuell kan olika representanter för myndigheterna delta. Lokala och regionala aktörer som landstingens smittskyddsenheter, länsstyrelser och kommunala representanter kan också kallas. Kriterier för sammankallande av gruppen är att det inträffat en zoonoshändelse som riskerar att få konsekvenser för mer än en myndighet och att det finns behov av konkreta åtgärder, samordnad information eller samråd mellan myndigheterna.

Epizootiberedskap

Sjukdomar hos den vilda djurpopulationen

Utredning och rapportering av matförgiftningar

För att underlätta utredningarna av matförgiftningar och bidra till att de utreds på ett likartat sätt finns en gemensam Handbok för utredning av utbrott. Handboken riktar sig till myndigheter som är involverade i att utreda utbrott av livsmedels- eller dricksvattenburen smitta. De kommunala kontrollmyndigheterna har tillsammans med smittskyddsenheten i regionen eller länet en central roll i utredningarna. Även Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och länsstyrelserna med flera aktörer deltar i utredningsarbetet. Handboken ger råd och kunskaper som kan bidra till att mer effektivt stoppa smittspridning och bidra till en säkrare livsmedelshantering.

Allergier och oväntade allergiska reaktioner

 

 

 

 

Senast granskad 2018-08-30