Växtskyddsmedel

Växtskyddsmedel

Syftet med kontrollen är att kontrollera att aktörer som säljer eller använder växtskyddsmedel följer de krav som finns i lagstiftningen och att avvikelser som uppmärksammas rättas till. Det skapar förutsättningar för att hanteringen av växtskyddsmedel sker på ett säkert sätt för människors hälsa, djurs hälsa och miljön. Kontrollen omfattar även aktörer som köper in och säljer växtskyddsmedel från andra EU-länder och från länder utanför EU.

Myndigheter Ansvarsområden

Kemikalieinspektionen

Kontrollerar aktörer - tillverkare och importörer - som säljer växtskyddsmedel, vägleder kommuner och länsstyrelser om hur växtskyddsmedel får släppas ut på marknaden samt hur allmänheten får hantera växtskyddsmedel. Kemikalieinspektionen prövar också ansökningar om tillstånd för att växtskyddsmedel ska få säljas och användas.

Jordbruksverket

Vägleder länsstyrelser och kommuner om yrkesmässig användning av växtskyddsmedel inom jordbruks- och trädgårdsområdet.

Naturvårdsverket

Vägleder länsstyrelser och kommuner om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel när det gäller verksamheter utanför jordbruks- och trädgårdsområdet.

Länsstyrelser

Kontrollerar hur växtskyddsmedel används på tillståndspliktiga verksamheter inom länet där kontrollen inte har överlåtits till kommunen. Inom ramen för foder- och livsmedelskontrollen av primärproducenter, till exempel jordbrukare och växthusodlare, kontrollerar länsstyrelserna dokumentation av användningen av växtskyddsmedel.

Kommuner

Kontrollerar aktörer som distributörer (återförsäljare) och yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel, till exempel jordbrukare, växthusodlare och entreprenörer som lejs in att utföra bekämpningar.

Naturvårdsverkets föreskrifter (NSF 2015:2) om spridning och viss användning av växtskyddsmedel

Planering av kontrollen

Kontrollen ska utföras regelbundet av aktörer som säljer eller använder växtskyddsmedel. En aktör kan vara tillverkare, importör, distributör (återförsäljare) eller användare av växtskyddsmedel, inklusive primärproducenter av foder och livsmedel.

Ansvaret för kontroll är uppdelat mellan flera olika myndigheter, så som Kemikalieinspektionen, länsstyrelserna och kommunerna. Varje kontrollmyndighet ansvarar för att planera och genomföra sina kontroller med utgångspunkt i förordning (EU) 2017/625 och miljötillsynsförordning (2011:13).

Kontrollmyndigheterna ska ta fram en behovsutredning där de redogör för behovet av kontroll inom sitt ansvarsområde. Se 6 § miljötillsynsförordningen. Behovsutredningen ska ses över och uppdateras varje år. Utifrån resultatet tar varje myndighet fram en plan och prioriterar vilka verksamhetsområden som ska kontrolleras under året. När det gäller kontrollen av foder- och livsmedelsföretag i primärproduktionen finns även en nationell kontrollplanering som styr vilka slags primärproduktions-anläggningar som ska prioriteras ett visst år. 

Varje myndighet ansvarar för att upprätthålla ett register över alla sina aktörer. Utifrån planen och registret väljer myndigheten vilka aktörer som ska kontrolleras under året.

Dokumenterade tillvägagångssätt bidrar till enhetlig kontroll

Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Jordbruksverket ansvara för att ta fram föreskrifter, vägledningar, informationsblad och annat material som ger stöd till vad som ska kontrolleras och hur det ska följas upp. Livsmedelsverket vägleder när det gäller krav på dokumentation som behövs för att säkerställa att livsmedel är säkra och Jordbruksverket när det gäller säkert foder. 

För att effektivisera och harmonisera kontrollen genomförs regelbundet nationella projekt. Inom projekten erbjuds vägledningsmaterial som stöd för kontrollen. I samband med starten av projekten arrangeras även utbildningar. Kontrollerna utförs sedan under en begränsad period.

Inspektörerna har tillgång till vägledningsmaterialet på de vägledande myndigheternas respektive webbforum. För att nå vägledningarna behöver man i vissa fall vara medlem och få en separat inloggning.

Riskbaserad kontroll

Kontrollmyndigheternas kontroll ska utföras utifrån ett riskbaserat urval. Urvalet baseras på en analys av riskrelaterade egenskaper hos aktörerna. Baserat på riskanalysen bestämmer myndigheterna hur ofta olika typer av aktörer ska kontrolleras. Aktörer med hög risk ska kontrolleras oftare än aktörer med låg risk.

På Jordbruksverkets webbplats finns vägledning om faktorer som kan ingå i en riskanalys. I Kemikalieinspektionens vägledning framgår vilka faktorer som myndigheten anser ska användas för att prioritera bland aktörer inför kontroll av distributörer (återförsäljare) av växtskyddsmedel.

När det gäller kontrollen som görs inom ramen för foder- och livsmedelslagstiftningen finns en gemensam vägledning för klassning av foder- och livsmedelsföretagen i primärproduktionen, för planering av den riskbaserade kontrollen och för urval av kontrollobjekt. Modellen tar hänsyn till olika risker, däribland växtskyddsmedel.

De allra flesta aktörer som säljer och använder växtskyddsmedel vill göra rätt och följa de regler som finns. Det kan dock förekomma aktörer som avsiktligt väljer att inte följa reglerna utan medvetet försöker lura de som köper växtskyddsmedel, så kallat bedrägligt eller vilseledande agerande. Kontroll för att upptäcka detta sker inom ramen för den befintliga kontrollen och vid  händelsestyrd kontroll. Till exempel om myndigheten misstänker eller får tips om sådant agerade. Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket ger då vägledning i det enskilda fallet.

Genomförande, kontrollmetoder och kontrollfrekvens

Hur myndigheterna bör utföra den offentliga kontrollen och vilka metoder som är lämpliga för att kontrollera försäljning och användning av växtskyddsmedel beskrivs i centrala vägledningar och checklistor. Beroende på syftet med kontrollen och vilken sorts aktör som kontrolleras kan kontrollerna genomföras på olika sätt.

Kontroll av tillverkare och importörer

Vid kontroll av tillverkare och importörer som släpper ut växtskyddsmedel på den svenska marknaden ska inspektören kontrollera att aktören följer kraven om till exempel

  • register över växtskyddsmedel,
  • att överlåtelse sker till aktörer med utbildningsbevis eller användningstillstånd,
  • att växtskyddsmedel är godkända och korrekt märkta.

Kontroll av distributörer (återförsäljare)

Vid kontroll av distributörer (återförsäljare) ska inspektören kontrollera krav om till exempel

  • register över växtskyddsmedel,
  • att överlåtelse sker till aktörer med utbildningsbevis eller användningstillstånd,
  • att växtskyddsmedel är godkända och korrekt märkta.

Kontroll av yrkesmässiga användare

Tillstånd att få sprida växtskyddsmedel ska alltid kontrolleras vid kontroll av yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel, till exempel producenter av livsmedel och foder. Kontrollen kan utföras på hela verksamhetens hantering av växtskyddsmedel eller bara på vissa delar.

Kontrollen kan omfatta:

  • sprutförarens tillstånd
  • dokumentation (sprutjournal)
  • lagring, hantering och spridning av växtskyddsmedel
  • arbetet med integrerat växtskydd

Grundprincipen är att kontrollerna ska vara oanmälda, men kontrollerna får också föranmälas om det behövs för kontrollernas genomförande.

Kontrollmyndigheterna beslutar om hur ofta kontrollernas ska utföras. Det är viktigt att uppnå en kontrollfrekvens som innebär att man upprätthåller en bestående effekt av kontrollen hos aktören. Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket rekommenderar att kontrollmyndigheterna gör kontroller minst vart femte år hos alla aktörer.

Kontrollfrekvensen inom ramen för foder- och livsmedelskontrollen är generellt sett låg. Det beror bland annat på att många företag är certifierade eller anslutna till etablerade kvalitetssäkringssystem, vilket underlättar för företagen att följa lagstiftningen. Kontrollfrekvensen styrs av den nationella kontrollplaneringen av foder- och livsmedelsföretag i primärproduktionen.

Hantering av resultat och avvikelser

Efter en kontroll ska aktören få en kontrollrapport med eventuella krav på åtgärder. Kontrollmyndigheten ska dokumentera kontrollen och bedöma om riskklassningen är korrekt.

De avvikelser som framkommer används för att bedöma vilken uppföljning som myndigheten behöver göra och eventuella rättsliga åtgärder. Straffbelagda överträdelser kan leda till åtalsanmälan eller miljösanktionsavgift.

Myndigheten ska följa upp avvikelser vid nästa planerade besök eller vid ett separat uppföljnade kontrollbesök. Om avvikelserna inte är åtgärdade ska myndigheten besluta om ytterligare åtgärder ställda i relation till tidigare beslut. Det kan röra sig om att koppla ett vite till beslutet.

Uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar

Varje kontrollmyndighet ansvarar för att ha system och rutiner för uppföljning. Kravet omfattar uppföljning av att de planerade kontrollerna har utförts, att de har skett enligt dokumenterade rutiner och är riskbaserade samt att de är ändamålsenlig och ger avsedd effekt.

Varje år samlar Kemikalieinspektionen in uppgifter om alla de kontroller som myndigheterna utfört under föregående år. Uppgifterna sammanställs i en årlig rapport som publiceras på myndighetens webbplats. Vissa uppgifter skickas vidare till EU-kommissionen. I rapporten utvärderas kontrollen i syfte att hitta större avvikelser och utifrån dessa göra rätt prioriteringar i den framtida verksamhetsplaneringen. Uppgifterna från kontrollen används också för att mäta indikatorer till de mål som finns i den nationella kontrollplanen.

Eventuella påpekanden och brister som framkommer vid revisioner från EU-kommissionen påverkar också kommande verksamhetsplanering.

Senast granskad 2021-07-01