Djurhälsa och smittskydd

Djurhälsa och Smittskydd

Kontrollen av djurhälsa ur ett smittskyddsperspektiv syftar till att förebygga och minimera spridningen av reglerade smittsamma sjukdomar som kan vara skadliga för djur och/eller människor.

 

Kontrollen av djurhälsa görs för att säkerställa ett gott djurhälsotillstånd hos djur i människans vård. I förordning (EG) nr 882/2004 används begreppet djurhälsa som ett paraplybegrepp och kontrollen av djurhälsa sker inom flera kontrollområden som omfattas av den nationella kontrollplanen.

 

Jordbruksverket ansvarar övergripande för råd, stöd och vägledning och de operativa kontrollmyndigheterna utför kontroll.

Myndighet Ansvarsområde
Näringsdepartementet

Finansdepartementet

 
Jordbruksverket
  • Offentlig kontroll av efterlevnaden av zoonoslagen (1999:658), epizootilagen (1999:657), lagen om provtagning på djur (2006:806) och lagen om kontroll av husdjur (2006:807) samt de föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av dessa regelverk.

  • Offentlig kontroll av de beslut som Jordbruksverket meddelar med stöd av epizootilagen, zoonoslagen, lagen om provtagning på djur, lagen om kontroll av husdjur samt föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar eller EG-bestämmelser som kompletteras av lagarna.

  • Offentlig kontroll av efterlevnaden av lagen (2006:806) om provtagning på djur och lagen om kontroll av husdjur (utom enligt vad som anges i 10 § förordningen om kontroll av husdjur), samt de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen eller de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. Ex. på sådana föreskrifter är:

  • SJVFS 2014:4 (om djurhälsokrav vid vattenbruk)
  • SJVFS 2010:58 (om obligatorisk hälsoövervakning av fjäderfä)
  • SJVFS 2010:9 (om obligatorisk övervakning avseende TSE)
  • SJVFS 1998:131 (om obligatorisk hälsokontroll avseende koccidios hos slaktkyckling).
 Länsstyrelserna
  • Offentlig kontroll i enlighet med 10 § förordningen (2006:816) om kontroll av husdjur (det vill säga tuberkulos (TB) hos kronhjortar och dovhjortar i hägn, maedi visna hos får, avelsfrågor, semin- och embryoverksamhet).

  • Offentlig kontroll av efterlevnaden av den obligatoriska hälsoövervakningen avseende BVD (SJVFS 2011:17), det obligatoriska kontrollprogrammet för smittskyddsmässiga villkor för hållande av hjortar i hägn med mera (SJVFS 2012:25) (avser kontroll av enskilda djurhållare) och det obligatoriska salmonellakontrollprogrammet för fjäderfä (SJVFS 2007:19).

  • Offentlig  kontroll av efterlevnad av zoonoslagen (1999:658) samt av epizootilagen (1999:657).

  • Officiella kontroller av efterlevnad av krav på märkning och registrering av djur.

 Livsmedelsverket

 Ansvarar för de delar av TSE-provtagningen enligt SJVFS 2013:3 som utförs på slakterier. Ansvarar för tillämpning av förordning (EU) nr 2017/1495 vad gäller campylobakter i slaktkroppar av slaktkycklingar som ska utföras på slakteri.

 

Planering av kontrollen

Hur kontrollerna ska planeras och genomföras styrs både av EU-lagstiftningen och av nationell lagstiftning. Myndigheterna bör årligen ta fram en plan för kontrollverksamheten. Planen beskriver vad som följs upp under verksamhetsåret. Planen ska utgå från lagstiftningen, från de gemensamma nationella målen och från mål som myndigheterna själva har satt upp.

Särskilda kontrollplaner eller kontrollprogram för området:

  • Kontroll av transmissibla spongiforma encefalopatier (TSE-kontrollen) (Kontrollvägledning för den del av kontrollen som utförs på mellanhanteringsanläggning.)
  • Obligatorisk kontroll av salmonella på fjäderfä.

Dokumenterade tillvägagångssätt bidrar till enhetlig kontroll

Myndigheten som ska utföra en offentlig kontroll behöver ta hänsyn till särskilda förberedelser enligt framtagna vägledningar och gå igenom relevant checklista.

Den operativa kontrollen inom området djurhälsa – smittskydd ska grundas på en dokumenterad och fastställd riskanalys. Riskanalysen bör baseras på risk, erfarenhet och nationella eller regionala prioriteringar.

Avdelningen för djurskydd och hälsa på Jordbruksverket gör en riskanalys utifrån kartlagda risker, med stöd av bland annat omvärldsbevakning och utvärdering. Kontrollmyndigheten ska komplettera riskanalysen med tidigare kontrollresultat hos enskilda aktörer för att sedan ta ut kontrollobjekt enligt riskanalysen. Varje väsentlig risk identifieras och bedöms utifrån sannolikhet och konsekvens.

De faktorer som bör ingå i kontrollmyndighetens riskanalys finns att läsa i respektive vägledning och kontrollplan.

Genomförande, kontrollmetoder och kontrollfrekvens

Kontrollerna kan genomföras på olika sätt beroende på syftet med kontrollen, vilken sorts verksamhet som kontrolleras och om det handlar om kontroll av enskilda verksamhetsutövare, organisationer/företag eller kontrollpersonal. Fokus för den offentliga kontrollen ser väldigt olika ut inom olika delar av kontrollområde djurhälsa smittskydd.

När det gäller t.ex. obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfä så handlar det om att kontrollera att provtagning av djuren har utförts i enlighet med föreskrifterna, medan kontrollen av efterlevnaden av hygienreglerna i K112 fokuserar på att det ska finnas en hygienplan, rutiner för utbildning av medarbetarna samt att basala hygienrutiner ska tillämpas i vardagen. Även när det gäller frekvensen kontroller finns stora variationer. När det gäller obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfä utförs kontroll upptill fyra gången per år, medan kontrollen av åtgärder vid MRSA och MRSP (enligt K112) huvudsakligen sker efter anmälan om smitta.

K112 hygienplan samt särskilda åtgärder vid MRSA eller MRSP

Beträffande hygienplan så kan punkterna 1 – 6 och även 7-12 göras som enbart en dokumentationskontroll och kontrollen måste därför inte alltid ske ute i verksamheten. Dokumentationskontroll kan göras antingen på plats i verksamheten eller genom att begära in hygienplanen. Vissa av punkterna kan även kontrolleras på plats vid en inspektion och då bör kontrollen även fokusera på att dessa delar av planen är kända och implementerade i verksamheten och att personalen känner till vilka rutiner som finns enligt hygienplanen. Principen för urval av kontrollobjekt är en viss andel slumpmässigt utvalda, en stor andel utifrån prioriteringar, riskbaserat eller lokal kännedom, marginal för anmälningsärenden, och projektbaserad kontroll.

Beträffande särskilda åtgärder vid MRSA, MRSP (kontroll av djurägare respektive av veterinär) så sker huvudsakligen kontroll efter anmälan om smitta. Telefon- eller mailkontakt för rådgivning eller vägledning fungerar i de flesta fall.

Officiella veterinärers arbetsuppgifter

I instruktioner till officiella veterinärer beskrivs i detalj hur den offentliga kontrollen bör utföras och vilka lämpliga kontrollmetoder och kontrolltekniker som bör användas där. Kontrollerna utförs till exempel i form av revision och oanmälda besök. Vid misstanke om bristande efterlevnad bör särskilda stickprovskontroller utföras.

Kontroll av de officiella veterinärerna

Djurkontrollenheten på Jordbruksverket utövar offentlig kontroll över de officiella veterinärerna baserat på en femårig inspektionsplan där samtliga officiella veterinärer omfattas. Inspektionerna genomförs som dokumentgranskning eller genom fysiska besök. Vid tips om tveksamt utförda uppdrag eller om felaktigheter i dokument kan särskild uppmärksamhet riktas mot den aktuella veterinären.

Obligatorisk salmonellakontroll fjäderfä

Kontrollen är oftast en dokumentkontroll, men det förekommer också att kontroller görs på plats. Kontrollfrekvensens är upptill fyra kontroller per år.

TSE-kontroll vid mellanhanteringsanläggningar

Kontrollen utförs huvudsakligen som dokumentkontroll endera i fält eller genom att dokumentationen begärs in. Både föranmälda normalkontroller och icke aviserade kontroller förekommer.

TB-kontroll av hjort i hägn

Kontrollen är huvudsakligen en dokumentkontroll som kan göras både av insända dokument till länsstyrelsen eller kontroll av dokument på plats.

Hantering av resultat och avvikelser

När kontrollen har genomförts får verksamhetsutövaren i regel en kontrollrapport och resultaten dokumenteras hos kontrollmyndigheten. Vid avvikelser har kontrollmyndigheten rätt att besluta om ett föreläggande som kan förenas med vite. Vissa avvikelser kräver en förnyad kontroll och det är kontrollmyndigheten som gör denna bedömning. Kontrollmyndigheten har också rätt att besluta om avlivning eller isolering av djur och kan också besluta om begränsningar när det gäller hanteringen av djur.

Uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar

Den instans, till exempel Jordbruksverkets djurkontrollenhet eller länsstyrelserna, som utför den operativa kontrollen ska årligen återrapportera kontrollresultaten till Jordbruksverket.

Myndigheterna redovisar också en bedömning av måluppfyllelsen för operativa mål i Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan. Redovisningen ska även inkludera en kortfattad analys av orsakerna till eventuell utebliven måluppfyllelse för kontrollområdet.

Provtagning för salmonella bland fjäderfä utförs av både djurägaren och den officiella veterinären. Det laboratorium som analyserar proverna ska föra journal som fyra gånger per år ska insändas till kontrollmyndigheten som i sin tur rapporterar till den centrala myndigheten.

Kontrollverksamheten avseende både salmonellakontroll för fjäderfä och TSE ska årligen sammanställas och rapporteras till EU-kommissionen.

Kontrollresultaten utvärderas av myndigheterna och ligger till grund för ständiga förbättringar inom kontrollverksamheten och för verksamhetsplaneringen inför kommande år. Det kan innebära förändringar av prioriterade områden inom kontrollen eller särskilda åtgärder och aktiviteter.

Myndigheterna genomför kalibreringsinsatser i syfte att verifiera utförd kontroll och bedömning av resultaten samt att säkerställa att kompetensen hos inspektörer och kontrollanter är relevant.

Senast granskad 2018-09-03