Animaliska biprodukter

Animaliska biprodukter

Syftet med kontrollen är att säkerställa att försäljning, hantering och förvaring av animaliska biprodukter sker på ett sätt som är säkert för både människor, djur och miljö.

Jordbruksverket ansvarar för övergripande råd, stöd och vägledning och de operativa kontrollmyndigheterna utför kontroll.

Myndighet Ansvarsområde

Näringsdepartementet

Försvarsdepartementet

Finansdepartementet

 
 Jordbruksverket  

Avdelningen för djurskydd och hälsa ger råd, stöd och vägledning, samt ansvarar för offentlig kontroll av foderanläggningar och utfodring av vilda djur med vissa typer av animaliska biprodukter.

Avdelningen för gemensamma kontrollsystem utför offentlig kontroll av övriga anläggningar/verksamheter som inte finns listade i tabellen nedan

 Livsmedelsverket  Ansvarar för kontrollen av livsmedelsanläggningar som myndigheten har kontrollansvar över enligt livsmedelslagstiftningen.
 Länsstyrelserna

 Utför kontroll av:

  • godkännande och kontroll av omlast-ningsplatser,
  • kontroll av insamling av animaliska biprodukter
  • kontroll av transport av animaliska biprodukter
Kommunerna

Utför kontroll av:

  • livsmedelsanläggningar som myndigheten har ansvar för enligt livsmedelslagstiftningen
  • nedgrävning av animaliska biprodukter
  • utlämnande och transport av matavfall
  • kompostering av matavfall som sker på annat sätt än i en av Jordbruksverket godkänd komposteringsanläggning
  • förvaring av animaliska biprodukter i primär-produktionen
  • förbränningsanläggningar som förbränner animaliska biprodukter i primärproduktionen
  • användning av andra organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel än naturgödsel
  •  befattning med naturgödsel i primärproduktionen

Planering av kontrollen

 Hur kontrollerna ska planeras och genomföras styrs både av EU-lagstiftningen och av nationell lagstiftning. Myndigheterna bör årligen ta fram en plan för kontrollverksamheten. Planen beskriver vad som följas upp under verksamhetsåret. Planen ska utgå från lagstiftningen, från de gemensamma nationella målen och från mål som myndigheterna själva har satt upp.

Dokumenterade tillvägagångssätt bidrar till enhetlig kontroll

Kontrollen bör utföras med hjälp av framtagna vägledningar, checklistor och resultat från tidigare genomförda kontroller.

Varje operativ kontrollmyndighet som ansvarar för kontroll av animaliska biprodukter ansvarar själva för att en riskklassificering görs på området. Samtliga ABP-anläggningar där Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen riskklassificeras utifrån föreskriven risk- och erfarenhetsmodell. ABP-anläggningar delas in i tio riskklasser (1–10) beroende på vilken verksamhet anläggningen har. Erfarenhetsmodellen består av sju klasser, AAA-E där AAA är den högsta klassen. Anläggningar med högst risk placeras i 1E och de med lägst risk i 10AAA. Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter (SJVFS 2007:21) innehåller bestämmelser om kontroll av tillverkning, utsläppande på marknaden och användning av foder och animaliska biprodukter eller annan befattning med foder och animaliska biprodukter.

För att bedriva en verksamhet eller driva en anläggning som hanterar, tillverkar eller transporterar animaliska biprodukter ska den som är driftansvarig i de flesta fall vara registrerad eller godkänd av Jordbruksverket.

Livsmedelsanläggningar eller jordbruksföretag behöver generellt sett inte godkännas eller registreras när de hanterar animaliska biprodukter som uppstår i deras verksamhet. Det gäller även andra typer av anläggningar där djur hålls samt för vissa verksamheter som genom Jordbruksverkets föreskrifter är undantagna från registreringskravet.

Föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:21) om offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter - Jordbruksverket

Genomförande, kontrollmetoder och kontrollfrekvens

I vägledningarna beskrivs i detalj hur kontrollen bör utföras och vilka kontrollmetoder och kontrolltekniker som bör användas.

Kontakt med sakkunniga på Jordbruksverket och SVA kan behöva tas om kontrollanten upptäcker allvarliga risker i verksamheten där vägledningen inte ger tillräckligt stöd för hanteringen av aktuell risk.

Hantering av resultat och avvikelser

Resultat från kontrollen dokumenteras i en kontrollrapport och delges kontrollobjektet.

Om avvikelser upptäcks vid kontroll ska företaget lämna en skriftlig bekräftelse på att bristerna är åtgärdade eller en åtgärdsplan som anger vad man avser göra för att åtgärda bristerna och när det ska vara gjort. Detta följs sedan upp vid kommande ordinarie kontroll eller genom en extra offentlig kontroll.

Om allvarliga eller upprepade avvikelser upptäcks, kan företaget föreläggas att åtgärda bristerna. Till ett föreläggande kan även kopplas ett vite. Om det anses vara en stor risk för smittspridning kan även särskilda ingripanden som omhändertagande eller destruktion av till exempel produkter ske. Kan inte verksamhetsutövaren åtgärda bristerna kan rättelse göras på dennes bekostnad. Kontrollmyndigheten kan även åtalsanmäla eller dra tillbaka ett godkännande eller en registrering.

Uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar

Myndigheterna ansvarar för uppföljning och utvärdering av sin kontroll inom området. Stickprovskontroller av dokumentationen från kontrollbesöken görs kontinuerligt för att säkerställa att all dokumentation från kontrollbesöken är fullständig och tillräcklig.

Kontrollresultaten återrapporteras årligen till Jordbruksverket, som analyserar och utvärderar resultaten från föregående års kontroll som ett led vid rapporteringen till den årliga rapporten samt för planeringen av kommande års kontroll. Myndigheterna redovisar också en bedömning av måluppfyllelsen av operativa målen i den nationella kontrollplanen. Redovisningen ska även inkludera en kortfattad analys av graden av måluppfyllelse för kontrollområdet. Kontrollresultaten sammanställs, analyseras, utvärderas och redovisas i Årliga rapporten.

Senast granskad 2018-09-03