Så utvecklas kontroll och beredskap

Ständig utveckling och förbättring av kontrollen bidrar till att göra maten säkrare. I det arbetet är utvärderingar, revisioner och omvärldsbevakning viktiga verktyg.

Ständiga förbättringar

Myndigheterna vidtar ständigt åtgärder för att utveckla och förbättra såväl kontrollen som över­vakningen av djur- och växtsjukdomar, beredskapsplaner och hantering vid krissituationer. Förbättringarna bidrar till att öka livsmedelssäker­heten. Annat som bidrar är bra rådgivning, stöd till företag och konsumenter, och arbete med att utveckla regler.

[bild på förbättringshjulet]

Kvalitetssäkrat arbete i hela kedjan förutsätter kvalitetssäkrat arbete inom varje enskild myndighet och samordning mellan myndigheterna. Genom att planera och följa upp verksamheten enligt de olika stegen i förbättringshjulet utvecklas myndigheternas arbete kontinuerligt. Det bidrar till att kontrollen får önskad effekt.

Processerna för att identifiera och genomföra förbättringar varierar mellan områden och myndigheter. Underlag som ofta används är: 

  • utvärdering och analys av genomförda kontroller genom myndigheternas rapportering,
  • resultat från revisioner av kontrollmyndigheter som myndigheterna utför eller låter utföra,
  • resultat från EU-kommissionens revisioner av kontrollen och från revisioner av kontrollsystemet som utförs av länder utanför EU,
  • erfarenheter från gemensamma kontroll- eller beredskapsprojekt och övrigt samarbete mellan myndigheter,
  • måluppfyllnad,
  • erfarenheter från aktuella händelser, omvärldsbevakning och kännedom om nya faror,
  • ny eller ändrad riskvärdering, myndigheternas risk och sårbarhetsanalyser,
  • förändringar i till exempel lagstiftning, organisation eller ansvarsfördelning,
  • synpunkter från branschorganisationer, företag och konsumenter.

Utvecklingsarbete

Utvecklingsarbetet kan leda till olika åtgärder, till exempel:

  • nya mål och prioriteringar,
  • kontrollprojekt eller fokusområden,
  • förändringar av provtagningsprogram,
  • förändringar av den riskbaserade kontrollen,
  • utveckling av IT-stöd,
  • vägledande dokument eller gemensamma strategier,
  • utbildningar,
  • seminarier och samsynsaktiviteter,
  • uppdatering av myndighetsinterna instruktioner,
  • regeländringar eller förslag till regeländringar,  
  • information till myndigheter, företag eller konsumenter.

Resultaten av åtgärderna följs bland annat upp i den samlade rapporten ”Sveriges kontroll i livsmedelskedjan” som skickas till EU-kommissionen varje år. Rapporten innehåller även förslag till förbättringsåtgärder.

 

Senast granskad 2018-08-30