Nationella revisionsmål

Varje EU-land ska ha ett revisionssystem för granskning av den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan.

För att stärka revisionen, så att den i ännu större utsträckning kan bidra till förbättringar i kontrollen, finns nationella revisionsmål.

Den nationella samrådsgruppen för revision i livsmedelskedjan har, i samarbete med berörda chefer i revisionssystemet, fastställt nationella mål för arbetet med revision av kontrollmyndigheter enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004.

Gruppens syfte är att ge råd och stöd i revisionsarbetet. Den är också en plats för informations- och erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och metodutveckling. I gruppen finns representanter för länsstyrelserna och kommunerna, Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Jordbruksverket och Livsmedelsverket.

Mål för riskbaserad revision

Effektmål

Sverige har ett heltäckande och riskbaserat revisionssystem.

Operativa mål

  • Senast 30 juni 2019 har Livsmedelsverket och Jordbruksverket utarbetat modeller för att ta fram och uppdatera riskbaserade revisionsprogram.
  • Senast 30 september 2019 finns riskbaserade revisionsprogram för revisioner inom livsmedelskedjan, som täcker alla organisationer som ska revideras och alla relevanta områden. 
  • Alla organisationer och områden ska få minst en revision inom en femårsperiod.
  • Revisionsprogrammen följs från 2020.
  • Revisionsprogrammen revideras varje år och vid behov, utifrån ett riskperspektiv.

Med relevanta områden avses livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd, växtskadegörare, användning och försäljning av växtskyddsmedel. I de olika områdena ska bland annat följande ingå när det är relevant: Ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter samt skyddade ursprungsbeteckningar, animaliska biprodukter, skyddade geografiska beteckningar och traditionella specialiteter, odling av GMO för livsmedels- och foderproduktion.

Indikator

  • Andel revisioner i programmen som genomförs. 

Indikatorn följs upp varje år och för varje femårsperiod. När planerad revision inte genomförs ska orsaken dokumenteras.

Mål för oberoende granskning

Effektmål

Sverige har system för oberoende granskning av revisionssystemets alla delar.

Operativa mål

  • Senast 30 juni 2019 finns permanenta system för oberoende granskning av revisionssystemet i hela livsmedelskedjan.
  • Under femårsperioden 2020-2024 får alla delar av revisionssystemet minst en oberoende granskning.

Med delar av revisionssystemet avses revision av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd, växtskadegörare, användning och försäljning av växtskyddsmedel.

Indikator

  • Andel av de olika delarna i revisionssystemet som fått en oberoende granskning.

Mål för kompetens

Effektmål

Revisionsteamen har rätt kompetens och använder lämpliga metoder för att upptäcka avvikelser och bedöma dess konsekvenser.

Operativa mål

  • Senast 30 juni 2019 har en kompetenskartläggning genomförts inom de etablerade delarna av revisionssystemet.
  • Senast 31 december 2019 finns kompetenskriterier för revisorer inom revisionssystemet.
  • Senast 31 december 2019 finns kompetenskriterier för sakkunniga inom revisionssystemet.
  • Andelen revisorer respektive sakkunniga som fyller kompetenskriterierna ökar.
  • Andelen revisioner där skuggkontroll ingår ökar.

Indikatorer

  • Andelen av revisorerna som uppfyller kompetenskriterierna.
  • Andelen av de sakkunniga som uppfyller kompetenskriterierna.
  • Andel revisioner som omfattar en skuggkontroll.

Mål för revisionens påverkan på kontrollen

Effektmål

Revisionen bidrar till att kontrollen förbättras, genom att följa upp att godkända åtgärdsplaner genomförts.

Operativa mål

  • Senast 31 december 2019 har de myndigheter som utför revision en fastställd rutin för att följa upp att godkända åtgärdsplaner genomförts av de organisationer som har reviderats.
  • Senast 31 december 2020 har de myndigheter som utför revision kommunikationsplaner för hur rutinerna och de samlade resultaten från uppföljningarna ska redovisas, för vilka målgrupper och i vilka kanaler.
  • Senast 30 juni 2021 redovisas rutinerna och de samlade resultaten från uppföljningarna enligt kommunikationsplanerna.
  • Andelen åtgärdsplaner som följs upp enligt den beslutade rutinen ökar.
  • Andel åtgärdsplaner som är genomförda vid uppföljningen ökar.

Indikatorer

  • Andel åtgärdsplaner som följts upp enligt rutinen.
  • Andel åtgärdsplaner som är genomförda vid uppföljningen.
Senast granskad 2019-04-06