Vilka styrmedel fungerar för att påverka människors matvanor?

Man i livsmedelsbutik

2022-12-12

Ohälsosamma matvanor är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död i Sverige. Så hur kan matvanorna bli bättre? I flera andra länder används styrmedel som skatt på drycker med tillsatt socker, sänkt moms på nyttig mat eller nationella skolfruktsprogram. En litteraturstudie som Livsmedelsverket har gjort visar att sådana styrmedel kan påverka konsumtionen och därmed bidra till bättre hälsa.

Matmiljön, det vill säga den sociala och fysiska miljö vi lever i, har stor inverkan på vad vi äter. Det handlar om utbud, prissättning, tillgänglighet, marknadsföring och sociala normer.

Ett stort antal länder både inom och utom Europa har infört olika typer av styrmedel för att påverka matmiljön och på så sätt främja en mer hälsosam livsmedelskonsumtion. Inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag har Livsmedelsverket sammanställt forskning om styrmedel som syftar till att antingen minska konsumtionen av onyttiga livsmedel eller öka konsumtionen av nyttiga livsmedel.

Vanligt med skatt på sötade drycker

Genomgången visar att styrmedel som skatter på drycker med tillsatt socker eller annan ohälsosam mat, sänkt moms på hälsosam mat och skolfruktsstöd kan ha effekt på konsumtionen. Även nudging, det vill säga olika sätt att puffa för de hälsosammare valen, kan ha effekt.

85 av WHO:s 194 medlemsstater har infört punktskatter på drycker med tillsatt socker. Eftersom läskskatt finns i så många länder finns det mycket forskning på effekten, och den visar att skatt bidrar till att minska konsumtionen av drycker med tillsatt socker.

Däremot är det relativt få länder som infört en bredare skatt på ohälsosam mat eller sänkt moms på nyttig mat. Det finns därför få utvärderingar av effekten. Samtidigt visar modellstudier att prisförändringar, både höjningar och sänkningar, kan ha effekt på livsmedelskonsumtionen.

EU:s skolfruktsstöd gör att elever äter mer frukt

EU:s skolfruktsstöd erbjuder ekonomisk ersättning till skolor som delar ut och undervisar om frukt och grönsaker under skoltid. Idag används stödet av alla EU:s medlemsländer utom Sverige. Överlag visar forskningen att EU:s skolfruktsprogram har ökat intaget av frukt bland barn och unga.

Vi har i en tidigare kartläggning visat att det är ovanligt att skolor erbjuder frukt, utöver den som kan finnas vid lunchen. Bara drygt var tionde högstadieskola och gymnasieskola gör det. Därför vore det positivt om Sverige använde EU:s skolfruktsstöd, det skulle underlätta för skolorna att erbjuda frukt.

Livsmedelsverkets regeringsuppdrag innebär att tillsammans med livsmedelsbranschen undersöka och skapa förutsättningar för en överenskommelse om att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel, samt att ta fram kunskapsunderlag om hur intaget av energitäta och näringsfattiga livsmedel kan minska.

Kontakta oss

Ett fel inträffade när CAPTCHA-bilden skulle hämtas

Om Måltidsbloggen

Måltidsbloggen vänder sig till dig som arbetar med att utveckla de offentliga måltiderna och drivs av Livsmedelsverkets nationella kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Vi arbetar för att främja en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i offentlig sektor.

Måltidsmodellen - ett helhetsperspektiv på hållbara måltider