Utforska maten med ExploreEAT
Skräckblandad förtjusning, praktiskt arbete och stor delaktighet har fått många skolelever i Vallentuna att ändra attityd till skolmaten. Nu äter de både tofu och blomkål och kan även förstå varför detta är bra. Med samarbete mellan skola och kök kan mycket hända.
Skräckblandad förtjusning, praktiskt arbete och stor delaktighet har fått många skolelever i Vallentuna att ändra attityd till skolmaten. Nu äter de både tofu och blomkål och kan även förstå varför detta är bra. Med samarbete mellan skola och kök kan mycket hända.
En hemlig labyrint, hade lärarna sagt. Där man skulle få känna, lukta och smaka på något okänt. Det var nästan så att hjärtat började slå lite fortare bara vid tanken.
– När man fick ögonbindel kände man att det här bli kul, säger eleven Leonida.
Ensam trevade hon sig fram till den första stationen där hon uppmanades att ta med händerna på någonting okänt. Skulle det vara varmt eller kallt? Slemmigt?
En efter en gick tonåringarna in i labyrinten. Här kom tuffingarna med kepsen på sned. Skulle de tycka att det var töntigt? Inte alls. Med öppna sinnen antog de utmaningen. Vad var det som kändes så ojämnt mot fingrarna? Den snabba titten på en suddig bild gav ingen ledtråd, men doften …? Vid den sista stationen fick de den hemliga råvaran stoppad i munnen. Alla stålsatte sig. Ingen bangade. Och det var ju gott! Men vad var det egentligen? Att gissa rätt var svårt och många blev förvånade efteråt. Blomkål?
– Det gav helt klart en annan syn på blomkål än om den bara plötsligt hade serverats i matsalen en dag, medger eleven Simon.
– Det här lärde mig att man faktiskt måste smaka för att veta om det är gott. I matsalen är det ofta så att jag tittar på något jag inte vet vad det är och sen bara bestämmer mig för att jag inte tycker om det, säger Leonida.
Experimentet gjordes i Vallentuna kommun, med alla elever i årskurs 8 på Hagaskolan och alla elever i F-6 på Karbyskolan. Effekten var stor. Elever som fått testa tofu, blomkål och gula ärtor i labyrinten har nu en annan inställning till dessa råvaror när de dyker upp i skolmatsalen. Men låt oss ta det hela från början.
Ett önskeprojekt för mer hållbara offentliga måltider
I Vallentuna kommun var den politiska målsättningen att öka hållbarheten kring de offentliga måltiderna och köpa mer lokalproducerat. Kommunens måltidspolicy hade nyligen reviderats och omfattade inte längre bara kostenheten, utan hela kommunen.
– Måltidspolicyn är ett politiskt dokument som bland annat handlar om måltiden som ett pedagogiskt verktyg. Vi ska involvera dem som äter och lägga grunden till hållbara vanor som främjar både hälsa och miljö, säger Camilla Blacker Wallinsson, ordförande för Barn- och ungdomsnämnden i Vallentuna kommun.
Kostchefen Charlotte Müntzing hade redan börjat jobba med kommunens rektorer för att försöka utveckla ett större samarbete mellan skola och kök. Det var då annonsen dök upp, om Livsmedelsverkets projekt Ett nytt recept för skolmåltider, finansierat av Vinnova.
– Det lät som mitt projekt! Det här skulle kunna ge oss fart och kraft, säger Charlotte Müntzing.
Barn- och ungdomsförvaltningen, kökschefer, miljöstrateg, upphandlare, rektorer från flera skolor, andra förvaltningar – alla stod bakom Vallentunas ansökan till projektet. Kommunen valdes slutligen ut som en av fyra deltagare.
Ett av Vallentunas arbetsområden blev att försöka påverka elevers attityder till maten. Köket gjorde sitt bästa för att enligt sina direktiv servera hälsosam mat med lågt klimatavtryck. Att få eleverna att äta maten var svårare.
– Det vi bör servera skiljer sig väldigt mycket från vad eleverna vill ha. De har mycket tydliga åsikter som stavas kött, fett, salt och friterat. De tror att vi är onda som serverar fisk och baljväxter i stället för köttbullar och makaroner, säger Charlotte Müntzing.
Hur skulle de få eleverna att förstå syftet med skolmåltiden och acceptera den mat som serveras? Praktiska moment var en nyckel till lärande. Elevernas delaktighet var en annan viktig faktor.
– Vi kom fram till att vi måste försöka väcka deras lust och nyfikenhet och på så sätt få dem att våga smaka på maten, säger hemkunskapsläraren Anna Nyqvist.
En labyrint! Här skulle eleverna, utanför matsalen och under nervkittlande former, få upptäcka okända råvaror med alla sinnen.
– Det var ett sätt att ge råvaran en chans. Det fungerade. Eleverna blev otroligt engagerade, säger Anna Nyqvist.
Praktiskt arbete och delaktighet
Eleverna anlände enligt ett rullande schema och letade sig fram i labyrinten som byggts upp av provisoriska skärmar. Vid varje station fanns en vuxen. Upplevelsen blev sedan utgångspunkt för klassrumsarbete baserat på material som projektets arbetsgrupp tagit fram. Konceptet fick namnet ExploreEAT.
Eleverna i årskurs F-6 på Karbyskolan fick samtala om hållbarhet utifrån råvaran med sin lärare. Upplägget gick till stor del ut på att få eleverna att tänka själva. Den tredje lektionen på Karbyskolan var bara för årskurs 6. Eleverna fick smaka tre olika rätter som köket lagat av den aktuella råvaran. Elevernas favorit hamnade sedan på skolkökets meny.
– Det tyckte eleverna var toppen, de kände sig stolta, berättar Anna Nyqvist.
En fråga i utvärderingen på Karbyskolan löd: Skulle du ha ätit den här rätten om den bara hade dykt upp i matsalen en dag? Ett talande svar som uttrycktes av flera lät ungefär så här: ”Det hade jag inte gjort. Men nu när jag vet vad det är, så vill jag ha det igen.”
– Det är beviset! Maten är inte ogod, den är okänd, säger Charlotte Müntzing.
Årskurs 8 på Hagaskolan fick arbeta vidare på sina hemkunskapslektioner. Utifrån vissa kriterier – hälsosam, hållbar och billig – fick eleverna själva söka efter recept med den aktuella råvaran, som de sedan provlagade. Eleverna fick veta att kökschefen skulle provsmaka samtliga rätter och därefter välja ut fyra stycken som skulle få tävla om godaste rätt.
– Det kändes som att jag var med i en riktig mattävling. Det var ett roligt arbetssätt. Man fick lära sig så mycket nytt och bidra till att fler skulle äta skolmaten. Att få respons från eleverna var perfekt för köket, säger Leonida.
– Det här gjorde att jag tänker på nya sätt om grönsaker, att man kan tillaga dem på annat sätt än bara koka dem eller ha dem i sallad, säger Simon.
De fyra utvalda rätterna serverades i skolmatsalen, en per vecka. Därefter fick skolans alla 820 elever rösta via ett Googleformulär. (I första omgången av ExploreEAT fick eleverna även presentera de fyra kandidaträtterna i skolans alla klasser.) Vinnarrätten blev sedan standard på skolans meny.
– Jag har som lärare aldrig förr varit med om ett sådant engagemang! Att de fick vara med och påverka vad som skulle lagas i skolköket var stort, säger Anna Nyqvist.
Konceptet har gett bättre samarbete och ökad förståelse
Kommentarer vittnar om att det verkligen hände något i elevernas huvud under arbetet med ExploreEAT. ”Men hur vet vi att de lägger upp enligt tallriksmodellen och faktiskt äter det här?”, sa en elev under matlagningen på hemkunskapen. En annan elev fällde ett helt år senare följande kommentar: ”Har de gjort något med maten i skolköket? Den känns annorlunda och bättre nu.” Men det var samma mat.
– Plötsligt fanns förståelse för precis de utmaningar som skolköket har! Och nu för vi en helt annan typ av samtal på matrådet om vad som är rimligt och inte. Det handlar inte längre om att önska köttbullar och ketchup. Eleverna kan argumentera, och vi kan förklara så att de förstår. Vi har en riktig diskussion, säger Anna Nyqvist.
Nytt på matrådet är provsmakning av grönsaker i olika former, både råa och tillagade. Eleverna får säga vilka grönsaker de är nyfikna på att smaka, och sedan komma med omdömen. ExploreEAT har lett till ett bättre samarbete mellan skola och kök. Nu gäller det att hålla i.
– Första gången ExploreEAT genomfördes var det ett stort jippo, men om det ska få ett brett genomslag på fler skolor måste det göra mindre och bli en del av den vanliga skoldagen. Tävlingsmomentet har nu tagits bort, säger Susanna Falk, chef för Barn- och ungdomsförvaltningen.
– Målet är att få in skolmåltiden som utgångspunkt i så många olika ämnen som möjligt. Om fler pedagoger involveras, finns det också större möjligheter till lärande kring måltiden. Det är mycket som vi bara tar för givet att barn vet, men vi har förstått att det behövs mycket mer kunskap och medvetenhet om vad vi äter och varför, säger Anna Nyqvist.
I arbetsgruppen finns en långsiktig vision om att utveckla ExplorEAT till ett koncept med progression över årskurserna. I årskurs 5 kanske eleverna undersöker frukostens klimatavtryck, i årskurs 8 får de äntligen laga mat …
– Vi är bara på teststadiet än, men jag tycker att det är en intressant tanke. Om alla våra skolor jobbar med detta, betyder det att alla elever i Vallentuna får med sig likvärdiga miljökunskaper, säger Ann Wahlström, miljöstrateg i Vallentuna kommun.
Än finns ingen systematik för att ta upp skolmåltiden i andra ämnen eller använda ExploreEAT utanför projektet, men skolorna har återkommit och vill jobba med nya event. De vill testa mindre varianter av labyrinten som en central del, till exempel under en hälsovecka och i samband med den samiska nationaldagen.
– En av de största utmaningarna för att få struktur i arbetet är att hitta tid för samverkan och planering. Särskilt för lärare och måltidspersonal är det schemamässigt svårt, men det är jätteviktigt, säger Ann Wahlström.
Arbetsgruppen har genomfört labyrinten med Vallentunas alla rektorer för att få fler att haka på och prova.
– Några av våra tio skolor är redan bra i gång med att prata om mat och råvaror ur hälso- och miljöperspektiv, men vi tänker att ett par skolor per år ska få fördjupning i detta.
Jag hoppas att det på sikt ska bli en naturlig koppling mellan skola och måltid överallt. När vi undervisar om klimat och miljö ska vi koppla det till mat och visa eleverna att de kan påverka genom aktiva val, säger Susanna Falk.
En guide för andra skolor
Delar av arbetsgruppen har besökt andra skolor, berättat om sitt arbete och pratat om hur måltiden kan plockas in som en källa till lärande i olika ämnen. Matsalen är en resurs. Använd den!
– Matsalen är inte bara en restaurang där man får gratis mat, och skolmåltiden är inte bara ett avbrott i schemat, den är en del av skolas uppdrag, säger Charlotte Müntzing.
För att sprida sitt arbete har Vallentuna skapat en skolguide som skolor i andra kommuner kan ta del av. Skolguiden är ett arbetsmaterial i olika moduler, en struktur för att jobba med skolmåltiden som pedagogisk resurs.
– Vi vill att andra ska testa detta nu för att se hur den här prototypen funkar, säger Charlotte Müntzing.
I Skolguiden finns exempel på metoder, där ExploreEAT är en av flera. I materialet framgår också vilka delar i skolans uppdrag och läroplanen som kan bockas av om man jobbar pedagogiskt kring skolmåltiden. Elevdelaktighet är ett sådant exempel.
Projektet har lett till ytterligare initiativ kring skolmåltiden i Vallentuna. Ett av dem är förbättring av måltidsmiljön där eleverna i den anpassade grundskolan har använts som bollplank.
– Vi diskuterar även sådant som schemaläggning av lunchen för att upplevelsen ska bli så bra som möjligt, säger Susanna Falk.
