K-vitamin

ett knippe bladspenat

K-vitamin är nödvändigt för blodets koagulering och har även betydelse för bentätheten.

Hur får vi i oss K-vitamin?

Kål, gröna bladgrönsaker och vissa oljor är mycket bra källor för vitamin K1 (fyllokinon). Kött, lever, äggula och mejeriprodukter innehåller högre halter av vitamin K2 (menakinoner). Vitamin K2 bildas av bakterier i mag-tarmkanalen hos djur, men kan även finnas i högre halter i fermenterade livsmedel och alger. Vitamin K2 bildas av tarmbakterier även hos oss människor, men inte i tillräcklig mängd för att tillgodose kroppens behov.

Innehållet av K-vitamin i livsmedel påverkas av faktorer såsom sort, odlings- och lagringsförhållanden. Vitamin K1 är ljuskänsligt, men relativt värmestabilt. Studier tyder på att biotillgängligheten av vitamin K1 i grönsaker kan vara låg och att den påverkas av måltidens fettinnehåll.

Vill du veta innehållet av K-vitamin i olika livsmedel? Använd gärna vår livsmedelsdatabas – sök näringsinnehåll. Värdet för K-vitamin i "Sök näringsinnehåll" motsvarar i enlighet med NNR 2023 summan av vitamin K1 och vitamin K2. 

Hur mycket K-vitamin behöver vi?

De nordiska näringsrekommendationerna anger ett tillräckligt intag, AI, för K-vitamin. Tillräckligt intag används när det vetenskapliga underlaget är alltför osäkert för att kunna fastställa rekommenderat intag, RI.

Grupp/Ålder

Tillräckligt intag per dag

Spädbarn 7–11 mån

10 mikrogram

Barn 1–3 år

15 mikrogram

Barn 4–6 år

20 mikrogram

Barn 7–10 år

30 mikrogram

Flickor 11–14 år

45 mikrogram

Pojkar 11–14 år

50 mikrogram

Flickor 15–17 år

60 mikrogram

Pojkar 15–17 år

65 mikrogram

Kvinnor 18–50 år

65 mikrogram

Kvinnor över 50 år

60 mikrogram

Gravida

80 mikrogram

Ammande

65 mikrogram

Män 18–50 år

75 mikrogram

Män över 50 år

70 mikrogram

Brist på K-vitamin

Brist är ytterst ovanligt, men har påvisats hos personer med nedsatt absorption från tarmen och vid antibiotikabehandling. Inlagringen av K-vitamin i kroppen är låg och nyfödda har inte heller utvecklat någon tarmflora som kan bilda vitaminet. För att motverka blödningar innanför skallbenet ges K-vitamin som injektion till alla nyfödda i Sverige.

Kan man få i sig för mycket K-vitamin?

Det finns inget belägg för att ett högt intag av K-vitamin från kosten skulle ha negativa effekter på hälsan. Begränsade perioder av intag på upp till 10 milligram per dag från kosttillskott med fyllokinon har inte kopplats till negativa effekter.

K-vitamin och blodförtunnande medel

Personer som behandlas med "blodförtunnande" läkemedel som innehåller en K-vitaminantagonist, vanligen Warfarin, får ibland rådet att begränsa konsumtionen av livsmedel rika på K-vitamin eftersom vitaminet påverkar blodkoagulationen.

En stor dag-till-dag-variation av konsumtionen av livsmedel rika på K-vitamin kan bidra till problem med att ställa in den rätta dosen. Det är dock inte helt klarlagt hur stor betydelse kostintaget av K-vitamin har. Enskilda fallbeskrivningar antyder att mycket stora intag av K-vitamin i form av bland annat gröna bladgrönsaker och dietpreparat kan bidra till problem med att ställa in den rätta dosen (Oren, 1989).

Det finns inga skäl till att generellt begränsa konsumtionen av K-vitaminrika livsmedel när man behandlas med blodförtunnande läkemedel. Förändringar i kostintaget – speciellt radikala kostomläggningar – bör dock rapporteras till läkare/dietist. Man bör vara uppmärksam på att kosttillskott och dietpreparat kan innehålla betydande mängder av tillsatt K-vitamin.

Hög halt >100 µg/100 g Måttlig halt 20-100 µg/100 g
Bladgrönsaker som spenat, mangold och sallat (ej isbergssallat) Isbergssallat, squash, sparris
Broccoli Sockerärter, färska sojabönor, gurka, avokado
Rapsolja, sojaolja Olivolja, linfröolja
Grönkål, brysselkål Vitkål, rödkål
Pestosås Äggula
  Korv av kyckling eller hjort
  Kalkonfilé

Referenser

Oren B, Shvartzman P. Unsuspected source of vitamin K in patients treated with anticoagulants: a case report. Family Practice 1989:6:151 -52

Vitaminer och antioxidanter

Senast granskad 2023-10-04