Växtskadegörare

Växtskadegörare

Syftet med växtskyddskontrollen är att skydda växter mot allvarliga skadegörare.

Myndighet Ansvarsområden
Näringsdepartementet  
Jordbruksverket

Jordbruksverkets växt- och miljöavdelning har det centrala ansvaret för styrning av kontrollen medan avdelningen för gemensamma kontrollsystem ansvarar för den operativa kontrollen, det vill säga genomför offentlig kontroll.

Planering av kontrollen

Jordbruksverkets växt- och miljöavdelning tar fram riskanalyser, vägledningar och andra styrdokument som fungerar som ett stöd i avdelningen för gemensamma system och kontrollers operativa verksamhet.

Jordbruksverket fastställer en årlig samlad tillsynsplan där kontrollen av växtskadegörare utgör en del. Av planen framgår kontrollfrekvenser samt inriktningar för varje kontrolltyp, exempelvis för företag som tillverkar träemballage som är godkänt för användning i internationell handel. För växtskyddskontrollerna, som har sin grund i direktiv 2000/29/EG, finns inte ett lika tydligt uttalat krav på riskbaserade kontroller som i förordningen (EG) nr 882/2004.

Dokumenterade tillvägagångssätt bidrar till enhetlig kontroll

Vid import ska dokumentkontroll genomföras av samtliga försändelser med reglerade växter och växtprodukter (enligt direktiv 2000/29/EG). Som huvudregel görs även identitetskontroll och fysisk sundhetskontroll av samtliga sändningar. I vissa fall finns dock möjlighet att tillämpa lägre inspektionsfrekvenser för dessa delar av kontrollen. Inspektionsfrekvenserna bygger på riskanalys på gemenskapsnivå som kontrollen behöver ta hänsyn till. De lägsta tillåtna frekvenserna gäller för hela EU och ligger mellan 3 och 75 procent. Därutöver, inklusive vid produktionskontroller, har Jordbruksverket en strävan att tillämpa ett riskbaserat synsätt och utgår från dokumenterade riskanalyser. 

Det görs en riskanalys för respektive kontrollområde/kontrolltyp och avdelningen för gemensamma system och kontroller har ett ansvar att gå genom tidigare brister och avvikelser. Vid importkontroller handlar det också om att titta på vad andra länder har upptäckt vid kontroll av specifika produkter.

Normalkontroller av växtskadegörare föranmäls inte. Dock finns vissa kontrolltyper då avisering är nödvändig för att kunna genomföra kontrollen på ett effektivt sätt. Kontroller aviseras aldrig om syftet med kontrollen då äventyras.

Växtskyddskontroll vid import och export sker efter beställning av importören respektive exportören.

Genomförande, kontrollmetoder och kontrollfrekvens

I vägledningarna och checklistorna beskrivs i detalj hur den offentliga kontrollen bör utföras och vilka lämpliga kontrollmetoder och kontrolltekniker som bör användas inom området växtskadegörare. Kontrollarbetet utförs i huvudsak som inspektioner, men även kontroller av revisionskaraktär görs.

Växtskyddskontrollen vid import består av delarna dokumentationskontroll, identitetskontroll och fysisk sundhetskontroll.

Vid produktionskontroll varierar kontrollfrekvenserna beroende på kontrolltyp. Normalt görs en kontroll per år och företag.

Utöver den planerade kontrollen sker extra offentliga kontroller och efterkontroller. Dessa görs om uppföljningar behövs efter ordinarie besök eller om kontroll ska göras hos anläggningar som inte finns med i den samlade tillsynsplanen.

Kontrollen består även av inventeringar för att verifiera de svenska skyddade zonerna samt andra inventeringar som Sverige har att genomföra enligt EU:s rättsakter inom området offentlig kontroll av växtskadegörare. Dessa inventeringar rapporteras till EU-kommissionen.

Hantering av resultat och avvikelser

Resultat från kontrollen dokumenteras i en kontrollrapport och delges kontrollobjektet.

Avvikelser vid växtskyddskontrollen vid import resulterar i att de produkter som inte uppfyller införselvillkoren nekas import i EU. Avvikelser vid växtskyddskontrollen vid export leder till att exportören inte får något sundhetscertifikat för sändningen. Därmed är export till det avsedda mottagarlandet inte möjlig för någon försändelse.

För övriga typer av kontroll av växtskadegörare finns andra alternativ. Generellt handlar besluten om åtgärder om olika typer av förelägganden. Särskilt handlar det om föreläggande om destruktion eller behandling.

Vid allvarliga fall av bristande efterlevnad finns möjlighet att göra en åtalsanmälan. Enligt Jordbruksverkets riktlinjer ska rättelse i första hand ske på frivillig väg. Detta innebär att i många ärenden ges företaget möjlighet att rätta till bristen inom viss föreskriven tid.

Uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar

Kontrollresultaten sammanställs, analyseras och utvärderas löpande i dialog mellan Jordbruksverkets avdelningar.

Vissa kontroller ska rapporteras till EU-kommissionen. Det rör sig exempelvis om kontroller som har en reducerad inspektionsfrekvens.

Kontrollresultaten utvärderas löpande och ligger till grund för utveckling av kontrollverksamheten och verksamhetsplaneringen. Det kan innebära förändringar av prioriterade områden inom kontrollen eller särskilda åtgärder och aktiviteter.

För att inspektörernas bedömningar ska vara enhetliga och för att de ska hantera bristande efterlevnad på likartat sätt deltar inspektörerna i ett kvalitetssäkringsprogram som ska följas upp årligen. Fortsatt samverkan mellan växtregelenheten och växtkontrollenheten inom växtskyddsområdet, med möte minst en gång varje år för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Senast granskad 2018-09-03