2023-2025 Operativt mål 3 Djurskydd: Resurseffektivitet och effekt av kontrollen

Definition

Resurserna inom kontrollen styrs på ett sådant sätt att en majoritet av dessa läggs på planerad kontroll.

Myndigheterna riktar resurserna för kontroll av klagomålsärenden mot de ärenden där risk för brister bedöms som stor. Klagomålsärenden handläggs enligt gemensam rutin för handläggning av klagomålsärenden.

Genom att myndigheterna använder tillgängliga verktyg i form av såväl god
kommunikation som formella beslut rättas konstaterade brister i djurhållningar till snarast efter genomförd kontroll.

Önskad effekt

• Kontrollmyndigheterna riktar tillräckliga resurser till den planerade kontrollen.
• Färre anmälningskontroller är utan konstaterad brist.
• Konstaterade brister åtgärdas av djurhållare utan upprepade uppföljningar.

Indikatorer

• Antalet riskbaserade rutinkontroller ska vara minst lika många som antalet
  fysiska klagomålskontroller. Detta mäts som kvoten mellan rutinkontroller och klagomålskontroller. (Jordbruksverket, årligen, mäts med uppgifter från
  djurskyddskontrollregistret (DSK))
• Högst 25 procent av de fysiska kontroller som görs efter klagomål är utan
  anmärkning. (Jordbruksverket, årligen, mäts med uppgifter från
  djurskyddskontrollregistret (DSK))
• Resultaten av Livsmedelsverkets enkla täta kontroller (ETK) kan användas som en indikator på hur väl det förebyggande arbetet på slakterierna har lyckats. Detta mäts årligen genom minskad andel av ETK med brist som inte åtgärdats omedelbart. (Livsmedelsverket, årligen)

Aktiviteter

• Analysmöte och effektivitetskonferens arrangeras av Jordbruksverket och
  länsstyrelserna för analys av den årliga statistiken samt erfarenhetsutbyte
  mellan länsstyrelserna. (Jordbruksverket och länsstyrelserna, årligen)
• Följa andel uppföljande kontroller som inte behöver ytterligare uppföljning.(Jordbruksverket och länsstyrelserna, årligen, mäts med uppgifter i djurskyddskontrollregistret (DSK) och i länsstyrelsernas ärendehanteringssystem Platina)
• Kartlägga fördelningen av nedlagd tid mellan riskbaserade rutinkontroller och
  klagomålsärenden alternativt mellan olika kategorier av kontrollobjekt
  (livsmedelsproducerande, sällskapsdjur och hobby, försöksdjur och
  djurförbud). (Jordbruksverket och länsstyrelserna, årligen, följs med uppgifter
  från länsstyrelsernas tidredovisningssystem Agresso för verksamhetskoder, så
  kallade VÄS-koder).
• Följa andel klagomålsärenden som hanteras med fysisk kontroll.
  (Jordbruksverket och länsstyrelserna, årligen, följs med uppgifter i
  djurskyddskontrollregistret (DSK) och i länsstyrelsernas
  ärendehanteringssystem Platina)
• Kontrollmyndigheter arbetar systematiskt med bemötande, kommunikation och
  klarspråk med syfte att uppnå ”det goda kontrollmötet” samt att minska
  behovet av uppföljande kontroller. (Jordbruksverket, Livsmedelsverket och
  länsstyrelserna, årligen)
• Verksamhet följs upp och erfarenheter utbyts årligen med hjälp av
  djurskyddskontrollens uppföljningssystem (DUS). (Jordbruksverket och
  länsstyrelserna, årligen)
• Kontrollmyndigheterna arbetar aktivt med kommunikation och samverkan med
  externa aktörer. (Jordbruksverket och länsstyrelserna, årligen)
• I projektet ”Djurskydd vid slakterier” kontrolleras bland annat standardrutiner,
  kompetensbevis och att det finns djurskyddsansvarig. Ett av syftena med
  projektet är att ge förutsättningar för en med likvärdig kontroll och bidra till ett mer proaktivt djurskyddsarbete. (Länsstyrelserna huvudansvariga,
  Jordbruksverket och Livsmedelsverket deltar, år 2023-2025)