Vem behöver kosttillskott?

Tre pojkar äter

För de allra flesta finns det inget behov att äta kosttillskott. Vissa grupper kan behöva det under en begränsad tid, det gäller till exempel små barn som behöver D-droppar. Det finns också personer som på grund av allergier eller av andra anledningar inte äter av alla typer av livsmedel och som därför kan behöva kosttillskott. Men de allra flesta som äter kosttillskott gör det alldeles i onödan.  

Vad är kosttillskott?

Vitaminer och mineraler i koncentrerad form kallas kosttillskott. Kosttillskott är tänkta att komplettera den vanliga kosten och säljs i form av kapslar, tabletter, pulver, ampuller med vätska, droppflaskor eller liknande.

Även aminosyror, essentiella fettsyror, fibrer, olika örter och växtextrakt i koncentrerad form, och som är avsedda att tas i små mängder, kan säljas som kosttillskott.

Vem behöver kosttillskott?

Trots att det finns många brister i våra matvanor visar kostundersökningar att de allra flesta får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler genom den vanliga maten. För de flesta finns det alltså inget behov av extra kosttillskott. Personer som inte äter alla sorters livsmedel eller har någon sjukdom som leder till ökat behov kan behöva ta kosttillskott. Detta gäller särskilt de som väljer bort flera livsmedelsgrupper.

Livsmedelsverkets råd om kosttillskott

  • Vitamin D till alla barn upp till två års ålder. Vissa barn behöver fortsätta med D-vitamintillskott även efter två år.
  • Folsyra till kvinnor som kan tänkas bli gravida.
  • Vitamin D till äldre som inte regelbundet vistas ute.
  • Vitamin B12 och D-vitamin i form av kosttillskott eller berikade produkter till veganer. 

Kan kosttillskott minska risken för sjukdom?

Det finns i dag ett stort antal undersökningar som visar att de som äter mycket frukt och grönsaker löper mindre risk att drabbas av olika sjukdomar, främst hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer. Det skulle kunna bero på att frukt och grönsaker innehåller antioxidativa ämnen. Antioxidativa ämnen skyddar cellerna i kroppen mot skadliga så kallade fria radikaler.

Däremot visar flera stora undersökningar att risken för sjukdomar inte minskar när man äter kosttillskott. Man får alltså inte samma effekt när man tar höga doser av kosttillskott med vitaminer och mineraler som innehåller antioxidativa ämnen som när man äter mycket frukt och grönt. Därför kan man inte kompensera en dålig kost med kosttillskott.

För mycket vitaminer och mineraler kan vara skadligt

För höga doser av vitaminer och mineraler kan vara skadliga för kroppen. Därför är det viktigt att följa anvisningarna på förpackningarna av kosttillskott och att inte ta mer än vad som står. För vissa ämnen är det relativt liten marginal mellan vad som är nyttigt för kroppen och vad som kan leda till negativa effekter. Exempel på detta är A-vitamin.

Det finns uppskattade övre intagsnivåer, så kallade Upper levels (UL), för vissa vitaminer och mineraler. UL är det intag per dag av vitaminet eller mineralen som inte bör överskridas under en längre tid. UL kan vara uppskattat utifrån olika hälsoeffekter. UL avser intaget från alla källor tillsammans, alltså både det vi får från maten och det vi får från eventuella kosttillskott. UL ligger oftast betydligt högre än vad som är möjligt att få i sig genom vanlig mat, men mängderna är däremot möjliga att få i sig via kosttillskott. Under respektive mineral och vitamin kan du läsa om effekterna på hälsan av för högt respektive för lågt intag.

Kosttillskott, hälsokost och naturläkemedel

Kosttillskott definieras som livsmedel. Hälsokost däremot är ett vidare begrepp som omfattar kosttillskott men också biodynamiskt odlade livsmedel, örter, traditionella växtbaserade läkemedel och naturläkemedel. Traditionella växtbaserade läkemedel och naturläkemedel ska godkännas av Läkemedelsverket innan de får säljas. För kosttillskott finns däremot inget godkännande- eller registreringsförfarande. Det är producenten och säljaren som ansvarar för att kosttillskottet är säkert.

Den som säljer kosttillskott får inte påstå att produkten har någon medicinsk effekt, till exempel att den kan förebygga, behandla eller bota sjukdomar. Om man använder sådana påståenden i marknadsföringen klassas produkten som läkemedel.

Senast granskad 2016-11-22