Fisk och skaldjur - råd

Mer fisk!

Ät fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan. Variera mellan feta och magra sorter och välj miljömärkt.

Hitta ditt sätt - tips för att få det att funka

Variera mera

Det finns mängder av olika sorters fisk och skaldjur. Gå på upptäcksfärd i fisk- eller frysdisken och gör nya bekantskaper. Miljömärkta förstås!

Fisk i alla former

Ät fisken på olika sätt, exempelvissom fiskburgare, stekta fiskkakor, i wok med grönsaker, i mustiga grytor och soppor, frasigt panerad, kryddigt ugnsbakad eller rå i form av sushi.

Snabba fisken

Mikra en portionsbit fisk i några minuter, krydda med lite salt och peppar, citron och dill – klart!

Gott på bröd

Fisk och skaldjur funkar fint som smörgåspålägg. Prova en macka med till exempel makrill i tomat, sill, tonfisk på burk eller räkor. Även lite fisk är bra för hälsan!

Miljösmarta musslan

Visste du att musslor minskar övergödningen av haven? Gör musselsoppa, musselsås till pastan eller gratinera med parmesan, vitlök och persilja – en win-win för både dig och miljön!

För hälsan

Om man äter fisk 2-3 gånger i veckan, och varierar mellan olika sorter, har man lättare att få i sig många av de näringsämnen som man behöver för att må bra. I fisk finns till exempel D-vitamin, jod och selen, som många får i sig för lite av. Fisk och skaldjur bidrar också till att minska risken för flera olika folksjukdomar. Feta fiskar, som lax, sill och makrill, är rika på omega-3-fetter som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom och är viktiga för hjärnans utveckling och funktion.

För miljön

Fisk och skaldjur är till stora delar en vild resurs och vissa arter hotas av utfiskning. Det finns även fiskemetoder och odlingar som kan skada miljön. För miljön är det därför bra att inte äta för mycket fisk. Genom att välja hållbart gör vi det möjligt att kunna äta fisk även i framtiden. Kolla efter miljömärkningar som MSC, ASC och Krav eller använd WWF:s fiskguide.

Miljöföroreningar i fisk

En del fisksorter kan innehålla för mycket miljöföroreningar, som dioxiner, PCB:er och kvicksilver. Det är sorter som de flesta äter sällan, men som kan vara vanliga vid fritidsfiske. Man kan minska risken att få i sig skadliga ämnen genom att äta olika sorters fisk, och inte bara några få sorter. Barn, unga och kvinnor i barnafödande ålder är mer känsliga för miljöföroreningar. Därför finns särskilda råd för dem, se nedan. 

Dioxin och PCB

Dioxin och PCB finns främst i fet fisk som vildfångad lax, öring och strömming/sill från hela Östersjön - från Skånes sydkust till norra Bottniska viken, vildfångad lax, öring och sik från Vänern och Vättern samt röding från Vättern.

Den lax som säljs i affär är oftast odlad eller fångad i Atlanten eller Stilla havet. De flesta sillsorter som säljs i matbutiker kommer inte från Östersjön. Den fisken kan du därför äta ofta. För att vara på säkra sidan kan du läsa på förpackningen, eller fråga i butiken eller på restaurangen, var sillen eller laxen kommer ifrån.

Om du vill veta mer - titta på Livsmedelsverkets film "All fisk är inte nyttig".

Kvicksilver

Kvicksilver kan finnas i abborre, gädda, gös och lake och i stora rovfiskar som färsk tonfisk, svärdfisk, stor hälleflundra, haj och rocka. Tonfisk på burk tillhör en annan art än den som säljs färsk och innehåller inte höga halter kvicksilver.

PFAS

Poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) kan finnas i fisk som kommer från sjöar som är förorenade av PFAS. Kommuner där det finns sjöar med höga halter av PFAS i vattnet rekommenderas att kontrollera halten av PFAS i fisken från dessa sjöar. Du kan kontakta din kommuns miljö- och hälsoskyddskontor, eller motsvarande kommunal förvaltning, för att ta reda på om du behöver vara försiktig med att äta fisk från vissa sjöar.

Barn, unga, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande

För både barn och vuxna är det bra att äta fisk 2-3 gånger i veckan, och att välja olika sorter. Däremot rekommenderas barn, både flickor och pojkar upp till 18 år, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande att inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Det gäller strömming/sill från Östersjön/Bottniska viken, vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön/Bottniska viken, Vänern och Vättern, sik från Vänern och Vättern samt röding från Vättern. Dioxin och PCB lagras i fettväven under flera år. Därför är det bra att utsättas för så lite dioxin och PCB som möjligt under uppväxten. När man är gravid eller ammar förs ämnena över till barnet via moderkakan och bröstmjölken, vilket kan påverka barnets utveckling.

Kvinnor som är eller försöker bli gravida eller som ammar bör även vara försiktiga med fisk som kan innehålla kvicksilver. Kvicksilver lagras i kroppen under några månaders tid och förs över till barnet via moderkakan och bröstmjölken. Därför bör man inte äta fisk som kan innehålla kvicksilver oftare än 2-3 gånger per år under tiden man försöker bli gravid, liksom under graviditet och amning. Det gäller abborre, gädda, gös och lake och stora rovfiskar som färsk tonfisk, svärdfisk, stor hälleflundra, haj och rocka. Tonfisk på burk tillhör en annan art än den tonfisk som säljs färsk och innehåller inte höga halter kvicksilver.

Om du fiskar själv eller ofta äter egenfångad fisk

Abborre, gädda, gös och lake kan innehålla höga halter kvicksilver, men halten varierar mycket beroende på var fisken är fångad. Länsstyrelsen och kommunen har uppgifter om kvicksilverhalten i olika sjöar. Om du äter dessa fiskar oftare än en gång per vecka kan du få i dig kvicksilvermängder som på sikt kan skada din hälsa. Därför är det bra att variera med andra sorters fisk.

Strömming/sill från Östersjön/Bottniska viken, vildfångad lax och öring från Östersjön/Bottniska viken, Vänern och Vättern, sik från Vänern och Vättern samt röding från Vättern kan innehålla höga halter dioxin och PCB. Vuxna som äter dessa fiskar oftare än en gång per vecka kan få i sig för mycket dioxin och PCB som på sikt kan skada hälsan. Därför är det bra att variera med andra sorters fisk. För kvinnor i barnafödande ålder och barn finns särskilda råd, se ovan.

Förvara och tillaga fisk

Rå fisk kan innehålla skadliga parasiter. Dessa dör om fisk upphettas till 60 grader i minst en minut och vid djupfrysning. Här är några råd om vad du kan göra för att hålla fisken fräsch och minska risken att bli sjuk:

Förvara fisk och skaldjur kallt.

Frys fisk som ska ätas rå, gravas, lättmarineras eller kallrökas i minus 18°C i tre dygn. Större hela fiskar kan behöva frysas ytterligare ett par dygn. Då dör eventuella parasiter som kan finnas i fisken. Odlad lax behöver däremot inte frysas, det är ytterst ovanligt att den innehåller parasiter.

Följ beprövade recept när du lägger in fisk, så att proportionerna mellan fisk, ättika, salt och socker blir riktiga. Använd vanligt salt, inte mineralsalt.

Personer med nedsatt immunförsvar

Personer med nedsatt immunförsvar, på grund av till exempel sjukdom eller hög ålder, är extra känsliga för bakterien Listeria monocytogenes. Listeria kan finnas i vakuumförpackad gravad eller rökt fisk med lång hållbarhet. Ju längre tid varan förvaras desto större är risken att det finns skadliga mängder listeria. Därför är det bra att äta nygjorda eller nyförpackade produkter.

Listeria kan även vara skadligt när man är gravid.

Musslor och ostron

När du ska tillaga musslor – använd bara musslor som lever. Det kan du enkelt kontrollera genom att knacka på öppna musslor. De som stänger sig är levande, de andra ska kasseras. Kasta också musslor med trasigt skal. Vid kokning ska skalet öppna sig, släng de musslor vars skal förblir slutna.

Råa ostron och musslor som inte är genomkokta kan innehålla bakterier och virus som orsakar matförgiftning.

Om du plockar musslor själv

Läs mer om musslor och Livsmedelsverkets musselkontroll.
Länsstyrelsen i Västra Götaland informerar om händelser och situationer i kust- och havsmiljön som kan påverka exempelvis musslor på sin webbplats   Informationscentralen för västerhavet .

 

Dela sidan
Senast granskad 2015-04-26