Växtskadegörare

Växtskadegörare

Syftet med växtskyddskontroll är att se till att aktörerna följer de regler som finns till för att skydda EU från introduktion, etablering och spridning av växtskadegörare som är karantänskadegörare eller reglerade EU-icke-karantänskadegörare. De aktuella kontrolltyperna är importkontroll (gränskontroll), kontroll av träemballage i användning, växtpasskontroll, exportkontroll samt kontroll av sågverk och träemballagetillverkare. Importkontroll beskrivs i avsnittet om gränskontroll.

Myndighet Ansvarsområden
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet  
Jordbruksverket

Jordbruksverkets växtregelenhet har det centrala ansvaret för styrningen av kontrollen. Växtkontrollenheten och import- och exportkontrollenheten ansvarar för den operativa kontrollen, det vill säga genomför offentlig kontroll.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen genomför viss offentlig kontroll hos odlare i sitt län för att följa upp fall med skadegörarna som orsakar växtsjukdomarna potatiskräfta, ljus ringröta och mörk ringröta på potatis.

Planering av kontrollen

Växtregelenheten tar fram riskanalyser, vägledningar och andra styrdokument som fungerar som ett stöd för växtkontrollenheten och import- och exportkontrollenheten som ansvarar för att planera den operativa verksamheten.

Jordbruksverket fastställer en årlig samlad kontrollplan där kontrollen av växtskadegörare utgör en del. Av planen framgår kontrollfrekvenser samt inriktningar för varje kontrolltyp. 

Dokumenterade tillvägagångssätt bidrar till enhetlig kontroll

I vägledningen dokumenterar växtregelenheten den lagstiftning som är relevant för kontrollområdet, beskriver ansvarsfördelning och vilka krav som bör kontrolleras. Riskanalysen är en del av dokumentet vägledning. Den pekar på faktorer som spelar in vid val av kontrollobjekt, kontrollfrekvens och hur omfattande kontrollen ska vara. Växtregelenheten har tagit fram vägledningsdokument för import (gränskontroll), träemballage i användning, växtpass, export samt för sågverk och träemballagetillverkare.

Kontrollinstruktionen är det dokument där kontrollenheterna beskriver i detalj hur den offentliga kontrollen bör utföras och vilka lämpliga kontrollmetoder och kontrolltekniker som bör användas inom området växtskadegörare.

Växtregelenheten, import- och exportkontrollenheten och växtkontrollenheten har gemensamma plattformar där beslutade styrdokument samlas. 

Genomförande, kontrollmetoder och kontrollfrekvens

Kontrollarbetet utförs i huvudsak som inspektioner, men även kontroller av revisionskaraktär görs.

Aktörer som har tillstånd att utfärda växtpass för växter eller att märka träemballage med ISPM15-märket kontrolleras årligen. Kontrollfrekvensen är styrd på EU-nivå.  Växtpass och ISPM 15-märket är officiella attesteringar som aktörerna får utfärda för växter respektive träemballage som uppfyller regelverkets krav gällande växtskydd.

Kontroll av träemballage i användning genomförs både som importkontroll och på inre marknaden. Omfattningen är delvis styrd på EU-nivå, delvis efter Jordbruksverkets riskanalys.

Exportkontroll genomförs inför att Jordbruksverket utfärdar sundhetscertifikat för export eller sundhetscertifikat för återexport och omfattar alla sändningar som en aktör ansöker om certifikat för.

Utöver den planerade kontrollen sker extra offentliga kontroller och efterkontroller. Dessa görs om uppföljningar behövs efter ordinarie besök eller om kontroll ska göras hos anläggningar som inte finns med i den samlade tillsynsplanen.

Hantering av resultat och avvikelser

Resultat från kontrollen dokumenteras i en kontrollrapport och delges kontrollobjektet.

Avvikelser vid växtskyddskontrollen vid export leder till att exportören inte får något sundhetscertifikat för sändningen och att export till det mottagarlandet inte är möjlig.

För övriga typer av kontroll av växtskadegörare finns andra alternativ. Generellt handlar besluten om olika typer av förelägganden. Särskilt handlar det om föreläggande om destruktion eller behandling så att växtskadegöraren dör. Destruktion betyder ofta att varan eldas upp. Beroende på produkt så kan man ibland värmebehandla eller köldbehandla. Om skadegörare upptäcks i odling behöver utrotningsåtgärder ofta vidtas under flera år. Till exempel ska jorden behandlas på det sätt som Jordbruksverket beslutar. Om bristerna som upptäcks är dokumentation som inte är tillräcklig så får företaget ett föreläggande om att rätta bristerna. 

Enligt Jordbruksverkets riktlinjer ska rättelse i första hand ske på frivillig väg. Detta innebär att i många ärenden ges företaget möjlighet att rätta till bristen inom viss föreskriven tid. Om en avvikelse är straffbar ska åtalsanmälan göras.

Uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar

Kontrollresultaten sammanställs, analyseras och utvärderas årligen i dialog mellan växtregelenheten, import- och exportkontrollenheten och växtkontrollenheten. Resultatet används för uppföljning och utveckling av kontrollverksamheten samt verksamhetsplaneringen. Det kan innebära förändringar av prioriterade områden inom kontrollen eller särskilda åtgärder och aktiviteter. Exempel på åtgärder är förtydligande av regler, webbinformation eller utskick till en målgrupp. 

Vägledningarna från växtregelenheten till kontrollenheterna ses över och uppdateras varje år. Vägledningen ligger till grund för kontrollenheternas arbete med riskanalys, kontrollurval och planering av kontrollen.

För att inspektörernas bedömningar ska vara enhetliga och för att de ska hantera avvikelser på likartat sätt deltar inspektörerna i ett kvalitetssäkringsprogram som följs upp varje år.

Senast granskad 2024-05-31