Konsekvenser av ett förändrat klimat

Inom överblickbar tid kan klimatförändringar i ökad utsträckning ge en rad effekter som påverkar förutsättningarna för att kontinuerligt tillhandahålla ett dricksvatten av god kvalitet. Extrema väder­händelser som värmeböljor, torka, skyfall, stormar, kan leda till kvantitativa och kvalitativa för­ändringar av vattnet

 De effekter av klimatförändringar som förutspås är förändringar av temperatur, nederbörd, vattentillgång och flöden.

Temperatur

Temperaturen förväntas öka i Sverige på grund av klimatförändringarna. Den största ökningen beräknas ske i norr. I och med att klimatet förändras förväntas även  värmeböljor att bli allt vanligare. De kommer dessutom att bli kraftigare och längre, vilket kommer att få stora effekter på samhället. Effekterna av en ökad medel­temperatur är bland annat större avdunstning, kortare perioder med snö­täckt mark samt för­höjda vattentemperaturer. Högre temperaturer, längre tider med is­fria sjöar och vattendrag samt ökad avrinning innebär att både övergödning och humushalter kan öka.

Nederbörd, vattentillgång och flöden

Nederbörd, snö­smältning och avdunstning påverkar vattentillgång och vattenflöden. Framtidens vattenflöden kommer därför att för­ändras på olika sätt i olika delar av landet, och variationen mellan årstider förväntas bli annorlunda jämfört med idag.

I framtiden förväntas en ökning av vatten­tillgången i stora delar av landet, främst i mellersta och norra Sverige. I sydöstra Sverige väntas i stället en minskning, vilket beror på ökad avdunstning och eventuellt ökade uttag av vatten.

I ett fuktigare och varmare klimat kan risken för mögel på anläggningsdelar (väggar, golv eller tak) öka, vilket kan leda till arbetsmiljöproblem och att giftiga substanser kommer i kontakt med dricksvatten.

Översvämningar och skyfall

I Sverige orsakas översvämningar främst av stor vattentillförsel till sjöar och vattendrag från kraftiga regn eller snösmältning. Över­svämningar som orsakas av skyfall förekommer i norra Sverige främst under sommaren eller hösten, medan de i södra Sverige kan inträffa under större delen av året.

Kraftiga över­svämningar orsakas ofta av en kombination av olika faktorer. Vid stora vårflöden som orsakas av riklig snötillgång under vintern, ökar risken för översvämning om snösmältningen också sker senare än normalt och är intensiv och snabb på grund av hög lufttemperatur. Översvämningar kan också orsakas av isdämning i älvar. Vid låglänta kuster kan högt havsvattenstånd försvåra översvämnings­problemen vid höga flöden.

Översvämningsrisken påverkas även av vatten­regleringar och en rad förebyggande åtgärder som in­vallningar och borttagande av dämmande sektioner längs vattendragen Ökad ut­byggnad i olämpliga områden leder till en ökad exponering och där­med till ökade risker. Fysisk planering där man tar klimatförändring och prognoser på allvar och planerar ansvarsfullt borde leda till att en hel del av de problem som orsakas vid översvämningar kan minskas eller elimineras.

Grundvatten

Grundvattnets årsmedelnivå beräknas stiga i större delen av Sverige, med undantag av landets sydöstra delar där grundvattennivåerna i stället beräknas sjunka.

Grundvattnet är främst beroende av den nederbörd som faller under vinterhalvåret. I och med klimatförändringarna kommer perioden när merparten av grundvattenbildningen sker att bli kortare i och med den högre temperaturen och att växterna är aktiva under en längre tid.

En minskad tillgång på grundvatten kan innebära att kvaliteten förändras, både genom en koncentration av ämnen och genom att vattentäkter drar på sig omgivande grundvatten eller ytvatten som vanligtvis inte tillförs grundvattenmagasinet.

Havsnivå

I framtiden väntas vattenståndet i haven kring Sverige stiga. En beräknad övre gräns för ökningen globalt är enligt IPCC ungefär en meter till år 2100. I stora delar av Sverige är landhöjningen så stor att den helt eller delvis motverkar den globala höjningen av havets nivå. Detta gäller dock inte för kusterna i södra Sverige, där landhöjningen är liten. För Stock­holms del förväntas en maximal landhöjning på ungefär en halv meter fram till år 2100. Vid Sundsvall och norrut kompenserar dock landhöjningen havsnivåhöjningen i tidsperspektivet fram till år 2100.

Senast granskad 2019-02-13