Simhallar främjar hälsan – men inte hela vägen

Lyssna

2023-11-02

Utbudet av mat och dryck i kommunala simhallar är i många fall långt ifrån hälsosamt, de nyttigare alternativen lyser med sin frånvaro. Men kommuner har stora möjligheter att ställa krav på utbudet och därmed ge alla besökare – även de som vill ha ett sundare alternativ – något att välja på. Det är slutsatsen av ett examensarbete som gjorts, där Livsmedelsverket varit handledare.

Det behöver bli enklare för människor att välja hälsosamt, idag lyser många gånger de nyttiga alternativen med sin frånvaro för den som äter på kafé, är på språng eller resande fot. Ett område där det finns stora möjligheter att påverka utbudet är arenor som drivs på uppdrag av kommuner eller i kommunal regi. En sådan miljö, där många barn och ungdomar vistas, är de kommunala simhallarna.

Kartläggning av utbudet i ett urval av simhallar

Under handledning av Livsmedelsverket har Helena Hagströmer studerat hur utbudet ser ut i åtta kommunala simhallar i Stockholms län. Arbetet har gjorts som en uppsats inom kandidatprogrammet i nutrition. Helena Hagströmer har också tittat på hur väl utbudet överensstämmer med de upphandlingsunderlag och styrdokument som finns i kommunen – om de finns.

Mycket godis och choklad men inga Nyckelhålsmärkta produkter

För den som vill ha ett lite nyttigare alternativ är resultatet nedslående. Endast fem av de åtta simhallarna sålde till exempel färsk frukt. Däremot sålde alla godis och choklad, vilket var väntat, men det var också den typen av produkt där utbudet var som allra störst.

– Det är problematiskt att en så stor del av utbudet utgörs av det vi brukar kalla ”tomma kalorier”, det vill säga mat som ger mycket kalorier men ytterst lite näring, säger Emma Patterson, nutritionist på Livsmedelsverket och handledare för kartläggningen.

Smörgåsar, wraps, piroger och pajer kan märkas med Nyckelhålet, om de uppfyller kraven för märkningen. Men inga av de färdigförpackade produkterna som såldes var Nyckelhålsmärkta och endast två maträtter kunde klassas som hälsosamma enligt den definition som användes i studien.

Styrdokument sällsynta och de som finns gäller inte simhallar

I de fall där en upphandling av drift av simhallen varit aktuell hade inget krav ställts på utbudet av mat. De upphandlade företagen hade inte heller någon policy kring sortimentet. De undersökta kommunerna har i många fall styrande dokument för andra arenor, inklusive måltiderna i skolan och omsorgen, men dessa omfattar inte simhallarna. Ett undantag finns. Botkyrkas kommun har riktlinjer för den simhall som ingick i undersökningen, där caféverksamheten drivs i egen regi. Policyn innebär att simhallen inte säljer något med tillsatt socker till barn under skoltid samt att utbudet av godis minimeras.

– Genom att ställa krav på matutbudet skulle kommunerna verkligen kunna göra skillnad för kommuninvånarnas möjligheter att äta hälsosamt, säger Emma Patterson.

För den som vill få inspiration har organisationen Generation Pep med stöd av Livsmedelsverket tagit fram tips på hur man kan skapa ett hälsosamt mellanmålsutbud i fritidsverksamheter för barn och unga.

Hur hälsofrämjande är utbudet av mat och dryck i kommunala simhallar?
Uppsats inom kandidatprogrammet i nutrition, Stockholms universitet

Pep Kiosk - Generation Pep

Kontakta oss

Din fråga eller synpunkt

Din e-postadress

Ordverifiering Uppdatera captcha

Skicka