Riktlinjerna för skolan och förskolan uppdateras – så här går det till
2023-11-08
Strax före sommaren kom rykande färska nordiska näringsrekommendationer – grunden för det mesta som görs inom mat- och hälsoområdet i Sverige. Här på Livsmedelsverket har vi startat arbetet med att uppdatera kostråden och de nationella riktlinjerna för offentliga måltider. Först ut att uppdateras är riktlinjerna för måltiderna i skolan och förskolan.
Många är intresserade av vad som händer efter NNR 2023 och hur revideringen av de olika riktlinjerna för offentliga måltider kommer att gå till. Här försöker vi besvara en del frågor om arbetet.
Först ut att revideras är riktlinjerna för skolan och förskolan. De nuvarande riktlinjerna togs fram 2016 (förskola) respektive 2018 (skola). Basen för stora delar av riktlinjerna är Livsmedelsverkets generella kostråd och arbetet med riktlinjerna kommer att löpa parallellt med arbetet med att uppdatera kostråden.
Processen för uppdatering av riktlinjer och kostråd är liknande och bygger i stort på att
- lyssna in behov hos målgrupper
- komplettera med ny kunskap och andra relevanta aspekter och underlag
- ta fram förslag till nya riktlinjer
- ta in synpunkter via öppen remiss
- färdigställa slutgiltiga riktlinjer.
Lyssna in användarna – måltidschefer och rektorer
I våras lät vi undersökningsföretaget Ipsos intervjua 16 måltidschefer och måltidsutvecklare för att få kunskap om hur riktlinjerna för måltiderna i skolan används och hur användbara de är. Undersökningen visar att riktlinjerna är lättillgängliga och lätta att förstå, och de fungerar bra för övergripande information och som underlag för kommunikation och dokumentation. Målstyrning, det vill säga att peka ut en riktning och ambition utan att detaljstyra, uppskattas. Det ger utrymme för flexibilitet och lokala anpassningar – samtidigt som det ställer höga krav på kompetens att tolka och omsätta riktlinjerna i praktiken. Många efterlyser tydligare vägledning i vissa delar genom konkreta exempel och förklaringar, dels som stöd för att utföra och utveckla det dagliga arbetet, dels som stöd för intern och extern kommunikation med föräldrar, pedagoger och beslutsfattare. Det gäller särskilt för att kunna hantera utmaningar när det gäller krav på måltidsanpassningar och för att motivera en grönare meny med mer vegetariskt.
Vi lät även genomföra intervjuer med nio rektorer för att få kunskap om deras syn på måltiderna och vilka behov av stöd de har. Generellt är bilden att de intervjuade rektorerna ser vikten av en väl fungerande måltidsverksamhet och vill göra vad de kan för att det ska fungera på bästa sätt. Utmaningen är att måltidsverksamheten är en av många frågor och ansvarsområden som rektorn ska ha översyn över och kunna hantera om det uppstår problem. Tiden som finns för att lägga på detta är därför mycket begränsad, vilket är ett hinder för djupare engagemang även om viljan finns.
Överlag uttrycker rektorerna liknande behov som måltidscheferna. Det handlar om behov av stöd i kommunikationen med medarbetare, föräldrar och politiker. Utmaningarna kring skolmåltiderna handlar ofta om praktiska och lokalmässiga förhållanden, som schemaläggning och att få plats för alla elever och lärare i matsalen under rimlig lunchtid. Liksom måltidscheferna lyfter även rektorerna de utmaningar som kan uppstå till följd av organisatoriska stuprör i verksamheten. Att skolan och måltidsverksamheten ofta ligger under olika förvaltningar i kommunen kan i sig utgöra hinder för effektiv samverkan och gemensamma mål.
Så här vill vi utveckla riktlinjerna
Baserat på tidigare erfarenheter, omvärldsbevakning och intervjuundersökningen med måltidschefer ser vi hur riktlinjerna kan utvecklas.
- Måltidsmodellen är väletablerad och ett använt verktyg. Den nuvarande strukturen för riktlinjerna, som är uppbyggd kring Måltidsmodellen, uppskattas och behålls därför.
- De offentliga måltidernas roll i samhällsutvecklingen och kopplingen till Agenda 2030 är exempel på kompletteringar som behövs för att ge stöd i kommunikation med exempelvis beslutsfattare.
- De offentliga måltidernas betydelse för samhällets beredskap. Hänvisning till Livsmedelsverkets beredskapshandbok för offentliga måltider.
- Avsnittet Näringsriktiga måltider ses över och uppdateras bland annat med referensvärdena i NNR 2023, som redan antagits som de svenska referensvärdena.
- Avsnitten Miljösmarta respektive Säkra måltider ses över och uppdateras.
- Evidensen kring Måltidsmodellens avsnitt om Trivsamma, Goda respektive Integrerade måltider ses över. Områden vi tittar särskilt på är:
- Faktorer som styr vad och hur mycket som äts upp, till exempel elevdelaktighet.
- Måltidsmiljön och måltidsanpassningar.
- Styrning och organisation runt skollunchen, exempelvis pedagogisk måltid och schemaläggning.
Med utgångspunkt i allt detta har vi tagit fram en plan och en ambitionsnivå för arbetet med de nationella riktlinjerna för måltider i skola och förskola. Planen kan förändras under vägens gång. Arbetet kommer att pågå under 2024 och en bit in på 2025. Vi kommer att ha dialoger under processen, exempelvis referensgrupper med måltidschefer och kontakter med forskare. I slutet av processen kommer riktlinjerna att gå ut på öppen remiss då det finns möjlighet att lämna synpunkter.
Måltidsmodellen - ett helhetsperspektiv på hållbara måltider
