Nu lämnas förslag om en nationell strategi för matallergi
2023-09-01
Fler än hundratusen personer i Sverige har någon form av matallergi och det förekommer att allergiker får fel information om allergena ingredienser. För att färre ska drabbas av allergiska besvär samt få en god vård behövs nya åtgärder inom både livsmedels- och vårdsektorn. Gemensamma förslag från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen lämnas nu till regeringen.
Skolan, vården, mataffären och restaurangen är alla exempel på platser där personer med allergi behöver mötas av rätt kunskap och information. Här förekommer det att fel mat serveras eller att fel information om allergena ingredienser i maten ges till personer med matallergi. Sådana fel kan leda till allvarliga risker, minskat välbefinnande och onödiga samhällskostnader.
Livsmedelsverket och Socialstyrelsen har tagit ett helhetsgrepp kring allergifrågan och identifierat en väg framåt för att göra det bättre för personer med matallergi. Idag lämnas en rapport till regeringen med förslag på konkreta åtgärder inom livsmedels- och vårdkedjan.
Gemensamt förslag – ta fram en nationell strategi
Livsmedelsverket och Socialstyrelsen föreslår, utifrån slutsatserna i en utredning som gjorts, att en nationell strategi för matallergi tas fram. Den ska innehålla en beskrivning av ansvarsfördelning, samordning, mål samt uppföljning. För att det ska bli bättre för personer med matallergi behöver strategin omfatta:
- Säkra livsmedel – lättare för yrkesgrupper och allmänhet att nås av kunskap om risker med allergener vid produktion av livsmedel samt vid servering på restaurang, i skola och på fritiden.
- Förebyggande åtgärder – insatser för att främja att barn tidigt introduceras till olika livsmedel utan omotiverad rädsla för att utveckla allergi.
- God och jämlik vård – heltäckande kunskapsstöd för hela vårdkedjan.
Livsmedelsföretagen liksom måltidsansvariga har en viktig roll
Livsmedelsföretagen hanterar allergener i produktion och försäljning i butik och restaurang. Livsmedelsverket vill ta reda på vilka insatser som underlättar för företag att producera säkra livsmedel.
Bättre kunskap om risker med allergener i produktion och servering på restaurang, i vård, skola och omsorggör det lättare för livsmedelsföretag och måltidsansvariga att följa lagstiftningen. Det är en förutsättning för att det ska bli bättre för personer med matallergi.
Om regeringsuppdraget
I augusti 2022 gav regeringen Socialstyrelsen och Livsmedelsverket i uppdrag att genomföra en förstudie för att utveckla det förebyggande arbetet inom allergiområdet, samt för att främja en jämlik vård inom området. Slutsatserna presenteras i Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens rapport till regeringen.
Läs mer:
Vårdförlopp IgE-förmedlad matallergi Vårdförlopp matallergi, IgE-förmedlad | Kunskapsstyrning vård | SKR (kunskapsstyrningvard.se)
Frågor och svar:
Hur många procent av befolkningen har en matallergi och skiljer det sig i förekomst mellan barn och vuxna?
När noggranna allergiutredningar görs uppskattar forskarna att mellan 1-3 % av befolkningen har en matallergi. Det är dock många fler som tror att de har en matallergi. Därför är det viktigt att man vänder sig till vårdcentralen om man misstänker matallergi och att det finns rätt kunskaper om diagnos inom vården. Allergi mot ägg och mjölk är vanligast hos små barn. Hos äldre barn och vuxna är det särskilt vanligt med allergi mot hasselnötter och jordnötter. Även här är det viktigt med rätt diagnos så att patienter får veta om de har en äkta mer allvarlig nötallergi eller om de får symtom på grund av korsreaktioner mot björkpollen.
Vilka symtom kan man få vid matallergi?
Vanliga symtom är magont, illamående och kräkningar och/eller hudutslag som eksem eller nässelutslag. En del personer kan drabbas av allvarligare reaktioner som astma eller anafylaxi (allergisk chock). Anafylaxi kan vara livshotande. De som reagerar på bland annat hasselnötter och äpple på grund av korsallergi, och sin björkpollenallergi, får enbart kliande svalg/munhåla.
Vad räknas som allergena ingredienser?
Vad är det för problem som förekommer inom skolan?
I skolan är det viktigt att de barn som har matallergi får rätt specialkost. Ibland blir det fel av olika orsaker. Det kan även vara problem vid övergången från vården till skolan. Läkarintyg behöver vara tydliga och för allergi som växer bort behövs uppföljningar. Om fler friskförklaras kan antalet specialkostportioner minskas.
Förutom det gemensamma förslaget, vilka förslag ger Livsmedelsverket?
- Utreda hur kommunikationsinsatser ska utformas för att höja kunskapen hos Livsmedelsverkets berörda målgrupper på bästa sätt.
- Utöka Livsmedelsverkets förmåga för kontinuerlig vetenskaplig bedömning av allergener samt allergenicitet hos nya livsmedel.
- Utreda behovet av och förutsättningarna för incidentrapportering av oväntade allergiska reaktioner.
- Att Livsmedelsverket genomför aktiviteter som leder till en förflyttning utifrån de beskrivna utvecklingsområdena. Dessa aktiviteter åskådliggörs av Livsmedelsverket i en strategisk plan.
- Främja introduktion av allergena livsmedel utifrån aktuell kunskap.
Vad händer nu?
Livsmedelsverket och Socialstyrelsen har den 1/9 överlämnat en gemensam rapport med förslag till våra respektive departement Socialdepartementet och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Måltidsmodellen - ett helhetsperspektiv på hållbara måltider
