Nu går förslag till riktlinjer för skolmåltider ut på extern remiss

Elever som äter skollunch.

2025-05-12

Sverige är världsbäst på skolmåltider – ändå skippar var tredje högstadieelev skollunchen. Den största anledningen är inte maten som serveras utan att elever upplever miljön som otrygg och stressig. I Livsmedelsverkets uppdaterade riktlinjer för måltider i skolan, som nu går ut på remiss, finns bland annat förslag på åtgärder för att förbättra måltidssituationen för eleverna. Nu önskar vi synpunkter på riktlinjerna – tyck till senast den 19 juni.

Varje elev i grundskolan har enligt lag rätt till kostnadsfri näringsriktig skollunch, och Sverige är ett av få länder i världen som erbjuder det. Skollunchen ska se till att eleverna får i sig tillräckligt med näring och energi så att de orkar med skoldagen, men var tredje elev äter inte skollunch varje dag. Men det är inte maten i sig som är viktigast för att elever ska vilja gå till skolrestaurangen. Det handlar framför allt om brist på trygghet och lugn och ro. För att åstadkomma en förändring behöver skolan och måltidsverksamheten samarbeta mer än vad de gör idag.

− Skollunchen är inte bara ett tillfälle att äta utan också ett tillfälle till socialt umgänge mellan elever och mellan elever och vuxna. Vi vet av erfarenhet att närvarande vuxna är viktiga för en tryggare och lugnare måltidsmiljö, både för yngre och äldre elever. Men den viktigaste nyckeln till en trygg och trivsam måltidsmiljö är att göra eleverna delaktiga i utvecklingen, säger Emelie Elin som leder Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Livsmedelsverket har nu tagit fram förslag på en uppdaterad version av Nationella riktlinjer för måltider i skolan och dessa riktlinjer går idag ut på remiss. Under arbetet har Livsmedelsverket haft en löpande dialog med representanter från måltidsverksamheter, skolan, Skolverket och andra berörda myndigheter.

Några av nyheterna i Nationella riktlinjer för måltider i skolan

  • I arbetet med uppdateringen av riktlinjerna har Skolverket varit en värdefull samarbetspartner för att tydligare få in skolans perspektiv i riktlinjerna.
  • Inför uppdateringen har Livsmedelsverket sammanställt forskning som visar att skolan behöver arbeta mer med miljön runt måltiderna – att det är tryggt och lugnt i skolrestaurangen. Därför har vi bland annat ändrat rekommendationen om hur lång tid eleverna behöver för att kunna äta i lugn och ro, från 20 till 25 minuter.
  • I riktlinjerna finns nu även nationella mål för hållbara skolmåltider och indikatorer som kan vara ett stöd i uppföljningen i arbetet mot målen. Vi vill genom dessa hjälpa kommunerna att få en tydligare bild av sitt nuläge och vägleda dem till hur de kan utveckla sina skolmåltider.
  • Riktlinjerna har även utökats med ett avsnitt om beredskap och ett avsnitt om upphandling.

Tyck till om riktlinjerna senast den 19 juni

Nu vill vi ge berörda myndigheter, kommuner och enskilda huvudmän, branschföreträdare och andra aktörer möjlighet att ge synpunkter på förslaget till uppdaterade riktlinjer. Därför går förslag till riktlinjer ut på extern remiss. Livsmedelsverket önskar synpunkter på de föreslagna riktlinjerna senast den 19 juni 2025.

Efter remissperioden kommer vi att ta om hand de synpunkter som har kommit in. Därefter vidtar arbetet med att färdigställa riktlinjerna i digital och tryckt form. De färdiga riktlinjerna planerar vi att kunna presentera under hösten 2025.

Webbinariet har spelats in och kommer att publiceras på vår webbplats inom kort.

 

 

Kontakta oss

Ett fel inträffade när CAPTCHA-bilden skulle hämtas

Om Måltidsbloggen

Måltidsbloggen vänder sig till dig som arbetar med att utveckla de offentliga måltiderna och drivs av Livsmedelsverkets nationella kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Vi arbetar för att främja en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i offentlig sektor.

En

Måltidsmodellen - ett helhetsperspektiv på hållbara måltider