Nu finns en samlad bild över Sveriges livsmedelsförsörjning

2025-06-30

Sveriges kapacitet att producera mat är i grunden god, den inhemska produktionen skulle kunna täcka energibehovet hos 14 miljoner invånare, men vi skulle behöva anpassa både vad och hur vi äter. Handeln med andra länder, särskilt inom EU, bidrar med stabilitet, viktiga insatsvaror och ett rikare och bredare utbud. Samtidigt finns många beroenden och sårbarheter. 

Livsmedelsverket och Jordbruksverket har sammanställt data för att ge en samlad bild av hur vår livsmedelsförsörjning ser ut i fredstid. Det är första gången statistik för hela livsmedelskedjan sammanställs på det här sättet.

Rapporten Livsmedelsförsörjningen i siffror är tänkt att användas som ett underlag för fortsatt dialog och arbete med näringsliv, offentliga aktörer och civilsamhället kring hur vi tillsammans bygger en stark livsmedelsberedskap inför kris, höjd beredskap och ytterst krig. Rapporten belyser också utmaningar som vi måste hantera. Den svenska produktionen är beroende av importerade insatsvaror som diesel, mineralgödsel och kemikalier. Det mesta av maten produceras i eller förs in via södra Sverige, vilket ställer krav på fungerande transporter. Rapporten visar också att dagligvaruhandelns lager skulle räcka i ungefär två veckor utan påfyllnad och att många hushåll saknar en hemberedskap som motsvarar rekommenderade nivåer. Särskilt gäller det beredskapen för dricksvatten.

Därför arbetar myndigheterna på olika sätt för att alla delar i livsmedelskedjan ska bli bättre rustade för att klara olika typer av störningar, till exempel problem med transporter eller långvariga elbortfall.

Bland de nyckeltal och indikatorer som Livsmedelsverket och Jordbruksverket har ställt samman finns till exempel: livsmedelskonsumtion i Sverige och EU, svensk primärproduktion och livsmedelsförädling, dricksvattenproduktion, utrikeshandel med livsmedel, dagligvaruhandelns lager, hemberedskap, offentliga måltider, samt vilka alternativa resurser som finns men som vi inte äter idag.

Fakta: Nedslag från rapporten

  • Svenskt jordbruk, vattenbruk och fiske producerade under perioden 2013–2023 livsmedel motsvarande 3 530 kalorier per person och dag. Det motsvarar energibehovet för 14 miljoner människor.
  • 52 procent av Sveriges primärproduktion av livsmedel sker i Skåne och Västra Götaland.
  • Den inhemska produktionen av livsmedel är tillräcklig för att täcka befolkningens behov av protein, kolhydrater och fibrer samt många av de viktigaste vitaminer och mineraler vi behöver. Vi täcker nätt och jämnt behovet av fetter, och har ett visst underskott av mikronäringsämnen som framför allt finns i fisk, salt, frukt och grönt.
  • Inom EU producerades under perioden 2016–2023 livsmedel motsvarande 4 435 kalorier per person och dag. Det motsvarar energibehovet för 753 miljoner människor.
  • Nettoimporten till Sverige var under perioden 2017–2024 drygt 300 kalorier per person och dag. Nettoinflödet är störst för frukt och grönt samt matoljor och fetter. Omkring 70 procent av handeln med livsmedel sker på EU:s inre marknad.

Kontakta oss

Ett fel inträffade när CAPTCHA-bilden skulle hämtas

Om Måltidsbloggen

Måltidsbloggen vänder sig till dig som arbetar med att utveckla de offentliga måltiderna och drivs av Livsmedelsverkets nationella kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Vi arbetar för att främja en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i offentlig sektor.

En

Måltidsmodellen - ett helhetsperspektiv på hållbara måltider