Konsumtionsstatistik ledde till förbättringar i skolmåltidsmiljön
2026-08-14
Nu drar skolorna i gång efter sommaren och en ny termin startar även för landets alla skolrestauranger. Den värdefulla skolmåltiden som ska ge näringsriktig lunch till eleverna behöver goda förutsättningar för sitt uppdrag. Ett sätt att följa upp skolmåltiden är genom att mäta hur mycket mat som äts upp. I Söderköping använder måltidsverksamheten data från mätningarna i dialoger med beslutsfattare.
Bra förutsättningar för måltiden gör att mer av den näringsriktiga maten äts upp och mindre blir svinn. Det är egentligen ganska självklart men ändå är det många skolor som har utmaningar i att skapa bra måltidsmiljöer. Eftersom skolmåltiderna är en återkommande del av skolans budget är det viktigt att få ut så mycket som möjligt av dem. Forskning visar att de som äter skollunch ofta både presterar bättre i skolan och har högre livskvalitet, särskilt när det gäller psykiskt välbefinnande och sömn. Dessa elever har även mer sällan fysiska hälsobesvär som huvudvärk, ryggvärk och ont i magen.
I kommunkartläggningen som Livsmedelsverket genomförde hösten 2024 angav 15 procent av kommunerna att man har fastställda mätbara mål för elevernas konsumtion. Genom att sätta mål för elevernas konsumtion, och följa upp genom att mäta mängden mat som äts upp, får verksamheten statistik över den faktiska konsumtionen. Statistiken kan användas som underlag i dialoger för en utveckling av skolmåltiden.
Tack vare konsumtionsmätning har måltidsmiljöerna utvecklats i Söderköping
I Söderköpings kommun har måltidsservice under en längre tid dagligen mätt elevernas konsumtion av skollunchen. Det innebär att personalen väger all mat som lämnar köket och sedan väger det som blivit kvar och det som slängts. Mellanskillnaden utgör dagens konsumtion, och den mängden fördelas på antalet ätande elever. På så sätt har man kunnat följa elevernas konsumtion av skollunch över tid. Genom dessa mätningar har måltidsverksamheten fakta att föra dialog utifrån − med skolledning, elevhälsa och politiken.
Det har också gett annan värdefull information, som att man konkret har kunnat utvärdera måltidsmiljöerna.
− Vi kunde tydligt se att två mottagningskök som fick exakt samma mat hade väldigt olika konsumtion. Den ena skolan hade en trevlig restaurang med gott om tid att äta. Den andra skolan hade sämre förutsättningar, både vad gäller själva lokalen och tiden för måltiden. Detta syntes väldigt tydligt när vi jämförde konsumtionsmängden på de båda skolorna, säger Eva-Lott Blixt, kostchef i Söderköpings kommun.
Konsumtionsstatistiken visades för politikerna i nämnden. Det ledde till ökade resurser för att förbättra den sämre restaurangens förutsättningar. Ljudabsorbenter sattes upp, en trevligare belysning installerades och det kommer även bli nya gardiner. Dessutom har schemaläggningen runt måltiderna fått en översyn.
− Tack vare att vi kunde visa konsumtionsstatistik svart på vitt så kunde vi komma framåt i frågan och vi fick möjlighet att förbättra måltidsmiljön på den skola som hade sämre förutsättningar. Det var också lättare att föra dialog med skolledningen vad gäller schemaläggning och tid för måltiden.
Eva-Lott Blixt berättar vidare:
− Vi försöker få våra politiker att ändra fokus från att vi alltid rapporterat svinn till dem, till att vi numer rapporterar mat i magen i stället. Svinnet arbetar vi med kontinuerligt ändå. Vi tar även upp konsumtionsstatistiken på våra APT och diskuterar anledningen till att den ser ut som den gör. Det ger oss input till framtida menyplanering.
Mäter er måltidsverksamhet konsumtion? Mejla oss!
Mäter er verksamhet mängden mat som eleverna äter upp? För att få fler perspektiv på denna viktiga fråga vill vi gärna ha input och synpunkter från er. Mejla oss på maltiden@slv.se eller fyll i formuläret nedan.
