Har er måltidsverksamhet beredskap för vattenbrist?
2026-06-10
Vattenbrist kan både handla om kortvariga avbrott och längre tid med brist på vatten. Region Gotland tipsar här om hur deras måltidsverksamhet planerar för, och hanterar, brist på vatten.
Just nu är det låga grund- och ytvattennivåer i flera områden i Sverige. Vattenbrist på grund av klimatförändringar kan bli ett allt vanligare problem i Sverige framöver, enligt Livsmedelsverkets klimat- och sårbarhetsanalys som släpptes tidigare i år. Offentliga kök är storkonsumenter av vatten. Vid brist på vatten, oavsett om det är kortvarigt eller långvarigt, blir det därför genast problematiskt att upprätthålla verksamheten på vanligt sätt.
– Livsmedelsverket rekommenderar alla kommuner att ha en nödvattenplan som beskriver hur kommunen ska agera vid vattenbrist. Måltidsverksamheter bör vara med när nödvattenplanen tas fram samt ha en bra dialog med producenten av dricksvattnet. Det är även lämpligt att tillsammans öva på scenarion om vattenbrist, för att veta vilka situationer som kan uppkomma och skapa förebyggande rutiner. Det är också bra att ha rutiner för att hantera kokningsrekommendationer samt att ha planerade krismenyer som inte kräver så mycket vatten, säger Karin Gustavsson, handläggare på Enheten för dricksvattenförsörjning på Livsmedelsverket.
Hon tillägger att en annan åtgärd vid vattenbrist kan vara sänkning av trycket av kranen. Även det behöver måltidsverksamheter ha beredskap för att hantera.
Region Gotlands erfarenheter av att hantera vattenbrist
Region Gotland har aktuella erfarenheter av att planera för och hantera vattenbrist.
– Just nu håller vi på att sammanställa en inventering av hur stort vattenbehovet är i respektive kök. Den inventeringen underlättar om det blir aktuellt med utplacering av nödvattentankar, säger Katarina Selin, processledare inom måltider på Region Gotland.
Regionen har tagit fram listor med olika åtgärder som ska vara proportionerliga i förhållande till hur akut vattenbristen är. Något som exempelvis har prioriterats är att ta fram standardinformation, där de aktuella detaljerna vid respektive tillfälle fylls i. På så sätt kan de snabbt nå ut till medarbetarna via intranätet.
Katarina Selin delar fler tips på hur måltidsverksamheter kan förbereda sig:
- Säkerställ att det finns rutiner för om det inte kommer något vatten alls ur kranen.
- Ha koll på hur kommunens nödvattenplan ser ut och vilken prioritet som måltidsverksamheterna har. Ha en dialog med leverantören av vatten om behoven till respektive verksamhet.
- Vattenbrist riskerar att komma hand i hand med kokningsrekommendationer – säkerställ att det finns rutiner för det i köken.
- Om ett kök inte har trycksatt vatten – planera för hur nödvattnet ska tas in till verksamheten från platsen där vattentanken placeras.
- Samarbeta över verksamhetsgränserna, samt ha en central samordning. Vattenbristen påverkar hela kedjan inom offentliga måltider.
- Verksamheter som förskola, fritids och gruppboenden kan ha beredskap genom fyllda vattendunkar, inköpta vattenflaskor samt engångsmaterial för att kunna servera mat på.
Här hittar du Livsmedelsverkets material när det gäller beredskap inom dricksvatten samt klimat- och sårbarhetsanalysen:
Handbok i krisberedskap och civilt försvar för dricksvatten
Stödmaterial för beredskapsarbete inom dricksvatten
Webbinarium om beredskap 16 september
Boka redan nu in i kalendern Livsmedelsverkets nästa webbinarium om beredskap för offentliga måltider, den 16 september kl. 13.30–15.30. Då kommer bland annat kommuner som tagit del av investeringsmedel att berätta om erfarenheter de gjort. Program kommer senare.
