En tredjedel av lunchen på äldreboenden blir matsvinn

Lyssna

2023-09-06

Idag publicerar Livsmedelsverket resultaten från den tredje kartläggningen av matsvinnet inom äldreomsorgen. Kartläggningen visar att en tredjedel av lunchportionen på äldreboenden blir matsvinn. Det är allvarligt med tanke på att undernäring är vanligt bland sköra äldre. Att satsa på matsvinnsmätningar kan synliggöra maten som inte äts upp och upptäcka risk för undernäring.

Ett stort tack till alla kommuner som har bidragit till att vi kan kartlägga matsvinnet nationellt! 60 av landets 290 kommuner har rapporterat in data från 2022 års matsvinnsmätningar, vilket är fler än vid tidigare kartläggningar.

I genomsnitt slängs cirka 108 gram per ätande vid lunchen – det vill säga uppemot en tredjedel av måltiden. Detta är, förutom ett stort resursslöseri, en riskfaktor för undernäring.

Så länge mat slängs innebär det pengar i sophinken och onödig belastning på klimat och miljö. Men att matsvinn uppstår inom äldreomsorgen handlar inte om att det lagas för mycket mat, mängden är ofta noggrant beräknad för de äldres behov av energi och näring.

Matsvinnsarbetet konkurrerar med omvårdnadsarbetet

Jämfört med kartläggningen från 2020 har fler kommuner rapporterat matsvinnsdata för äldreboenden, men det är fortfarande få. Som jämförelse rapporterade tre gånger så många kommuner in matsvinnsdata för skolan och förskolan. Ett skäl kan vara att omsorgsverksamheterna har svårt att prioritera matsvinnsarbetet. Samtidigt kan matsvinnsmätningar användas för att synliggöra maten som inte äts upp och därmed fungera som ett verktyg för att identifiera risk för undernäring. Kanske kan ett breddat fokus – från att mäta i syfte att minska matsvinnet för miljöns och ekonomins skull, till att även mäta för att följa upp att de äldre äter tillräckligt – göra att fler omsorgsverksamheter ser vinster med matsvinnsarbetet.

Delaktighet och trivsam miljö vid måltiden ökar mängden uppäten mat

Delaktig i beslut kring måltiden och att måltidsmiljön är trivsam är faktorer som påverkar måltidsupplevelsen positivt. Måltider som utgår från individens önskemål och behov, där det finns en flexibilitet kring vad den äldre vill äta och när, har visat sig kunna bidra till både nöjdare matgäster, att mer mat äts upp och därmed minskat matsvinn.

Fakta om undersökningen

• 60 av landets 290 kommuner har rapporterat in matsvinnsdata från luncher i kommunala äldreboenden, från mätningar som gjordes 2022.
• Det är tredje gången kartläggningen genomförts, de tidigare gäller data från 2019 och 2020. 
• Matsvinnet ser inte ut att ha minskat sedan 2020, men det är svårt att avgöra säkert då resultatet bland annat kan påverkas av vilka kommuner som rapporterat in matsvinnsdata. 

L 2023 nr 11 – Matsvinn i kommunala äldreboenden

Resultat redovisade per kommun

Fakta om matsvinn i offentliga kök - i förskolan, skolan och äldreomsorgen

Kontakta oss

Din fråga eller synpunkt

Din e-postadress

Ordverifiering Uppdatera captcha

Skicka