7 av 10 kommuner har en beredskapsplan för de offentliga måltiderna

Kvinna läser ur pärm med hjälp av pannlampa i mörker

2025-09-23

68 procent av landets kommuner uppger att de har en beredskapsplan för maten i förskolor, skolor och äldreomsorg. Det är en förbättring jämfört med 2021, men fortfarande saknar nästan var tredje kommun en plan för dessa måltider vid en kris, eller ytterst krig. Det visar Livsmedelsverkets kartläggning för 2024.

Måltider till skola, vård och omsorg måste kunna serveras även vid kris, och ansvaret för det ligger på dem som har ansvar för verksamheten i vardagen. För att kunna hålla i gång verksamheten i så hög grad som möjligt i en krissituation är det viktigt att organisationen är förberedd. Ett sätt att förbereda sig är att ta fram en beredskapsplan. En sådan kan innehålla rutiner för att hantera exempelvis elavbrott, problem med dricksvatten eller uteblivna livsmedelsleveranser. 

Allt fler kommuner tar fram beredskapsplaner

2018 uppgav 43 procent av kommunerna att de hade en eller flera beredskapsplaner, kontinuitetsplaner eller liknande för livsmedelsförsörjning och tillagning av måltider till förskola, skola och äldreomsorg. 2021 hade den siffran ökat till 60 procent och 2024 uppgav 68 procent av kommunerna att de har en plan för att kunna upprätthålla måltidsverksamheten i händelse av kris.

Att kommunerna har en beredskap för att kunna tillaga, servera och distribuera måltider även vid störningar är en betydelsefull del för att samhället ska fungera. Därför är det viktigt att måltidsorganisationerna har möjlighet att arbeta med sin beredskapsförmåga.

− Vi har hört från måltidschefer från olika delar av landet, framför allt från små kommuner, att det kan vara svårt att få gehör för att kunna arbeta med beredskapshöjande insatser. Små kommuner med små måltidsorganisationer kan ha svårare än större kommuner att bedriva utvecklingsarbete inom exempelvis beredskap, parallellt med den dagliga verksamheten, säger Emelie Elin som leder Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Fakta om kartläggningen

  • Livsmedelsverket följer regelbundet upp kommunernas arbete med måltiderna i förskola, skola och äldreomsorg. Det gör vi för att på en nationell nivå få öppen och tillförlitlig statistik över offentligt finansierade måltider.
  • Tidigare kartläggningar är genomförda 2018 och 2021.  
  • 241 av Sveriges 290 kommuner deltog i kartläggningen 2024. 
  • Under 2024 var det omkring 394 000 barn inskrivna i kommunala förskolor i Sverige, 1 027 000 elever i kommunala skolor och 67 000 boende i kommunala särskilda boenden. Dessa personer serveras mat som den kommunala måltidsverksamheten ansvarar för.

Ta del av resultaten i rapporten:

Fakta om offentliga måltider 2024 - Kartläggning av måltider i kommunalt drivna förskolor, skolor och äldreomsorg

Livsmedelsverket arbetar för att stötta kommunerna

Livsmedelsverket arbetar med att stötta kommunerna i att stärka sin beredskap, och har bland annat tagit fram handbok, checklistor och övningsmaterial för att hjälpa kommunerna. Under hösten kommer Livsmedelsverket att ta kontakt med ett antal kommuner i landet, för att få en bättre bild av beredskapsarbetet kopplat till offentliga måltider. Vi vill också få en bättre uppfattning om hur Livsmedelsverkets material används och hur myndigheten kan stötta kommunerna framåt. 

Kontakta oss

Ett fel inträffade när CAPTCHA-bilden skulle hämtas

Om Måltidsbloggen

Måltidsbloggen vänder sig till dig som arbetar med att utveckla de offentliga måltiderna och drivs av Livsmedelsverkets nationella kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Vi arbetar för att främja en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i offentlig sektor.

En

Måltidsmodellen - ett helhetsperspektiv på hållbara måltider