Administrativa åtgärder

I det administrativa arbetet ingår bland annat åtgärder för att medvetandegöra, utbilda och organisera verksamheten utifrån ett klimatförändringsperspektiv. De syftar också till att göra berörda aktörer medvetna om dricksvattnets sårbarheter och samhällsfunktion.

Organisation, utbildning och forskning

Följande åtgärder syftar till att medvetandegöra, utbilda och organisera verksamheten utifrån ett klimatförändringsperspektiv. I detta arbete ingår bland annat att:

  • samverka inom kommunen
  • samverka mellan kommuner
  • samverka regionalt
  • omvärldsbevaka och kartlägga utbildnings- och utvecklingsbehovet
  • jobba med organisationsutveckling och organisationsförändringar
  • utbilda personalen regelbundet
  • följa med i forskning kring klimat och klimatanpassning
  • inventera resurser med länsstyrelsen och övriga kommuner i länet eller regionen
  • tänk på att alla verksamheter har ett ansvar för sin del

Fysiska planer

Nedanstående åtgärder syftar till att medvetandegöra dricksvattnets sårbarheter och samhällsfunktion. I detta arbete ingår bland annat att:

  • utforma översikts- och detaljplaner samt vattenförsörjningsplaner som skyddar råvattentäkter och vattenresurser vid markanvändning i exploateringssyfte, på lokal och regional nivå. Risken för förorening av vatten­täkt kan minskas med en genomtänkt planering som undviker lokalisering av riskfaktorer i tillrinningsområdet för vattentäkter samt undviker exploatering i områden med översvämningsrisk.
  • arbeta med översvämningskartering i syfte att klargöra effekter på dricksvattenförsörjningen.
  • arbeta med ras- och skredkartering i syfte att klargöra effekter på dricksvattenförsörjningen.
  • beställa en sårbarhetskarta över din vattentäkt.

Styrande dokument

Det finns regler som måste beaktas när man gör den fysiska planeringen som till exempel Miljöbalken, Plan- och bygglagen (PBL),  miljökvalitetsnormer, vattendomar samt föreskrifter för vattenskyddsområden.

Krisberedskap

Den som är verksamhetsutövare ska arbeta med krisberedskap för dricksvattensystemet för att reducera konsekvenserna av oönskade klimathändelser. Krisberedskapen bygger på en risk- och sårbarhetsanalys som innefattar klimatpåfrestningar. För att hantera kriser på ett bra sätt krävs bland annat:

  • riskinsikt och kunskaper om hur olika scenarier kan eskalera.
  • regelbundna krisövningar (det ökar möjligheterna för en väl fungerande krisberedskaps­organisation och krishantering).
  • att förebyggande åtgärder är vidtagna för att minska risker för (exempel: torka, skyfall)
  • robusta anläggningar som klarar olika typer av påfrestningar (exempel: storm, elavbrott med mera).
  • tillgång till reservmaterial, kemikalier och nödutrustning (t.ex. nödvattentankar, material för temporära invallningar och reservel).
  • rutiner till exempel för distribution av reserv- och nödvatten eller spolning av ledningsnät.
  • informationsberedskap för kokningspåbud, bevattningsförbud med mera.
  • tillgång till specialistkompetenser.
  • förvarningssystem som fångar tidiga varningssignaler.
  • laboratorieberedskap (exempel kunskap om provtagning, flaskor, alternativa laboratorier vid kris).

Förvarningssystem

Några exempel på förvarningssystem:

  • SMHI, ”thunderstorm service”
  • SMHI:s varningssystem för mycket höga temperaturer
  • SMHI:s informationssystem för brandrisk i skog och mark
  • SGU, grundvattennivåkartor
  • SGU:s och SMHI:s tjänst Risk för vattenbrist

VAKA

VAKA är en stödfunktion som nås dygnet runt via SOS Alarm på tel. 020-30 20 30. VAKA ger stöd till kommuner och regioner som drabbats eller kan komma att drabbas av problem med dricksvattenförsörjningen.

Styrning, övervakning och kontroll

Nedanstående åtgärder syftar till att förebygga problem innan de uppstår. I detta arbete ingår bland annat att:

  • ansöka om tillstånd för uttag av vatten (vattenverksamhet) för att säkra råvatten­försörjningen i förhållande till andra intressen (lantbruk, industrier, bebyggelse med mera. 
  • utöka provtagning, kontroll och utvärdering av vattenkvaliteten i vattentäkten och tillrinningsområdet.
  • utöka kontrollen av flöden och vattennivåer i vattentäkten och tillrinningsområdet
  • göra en mikrobiologisk riskvärdering (till exempel QMRA eller MBA).
  • identifiera potentiella föroreningskällor och göra en riskanalys (RSA).
  • införa ett förvarningssystem uppströms vattentäkten (EWS, Early Warning System –
    ett kontaktnät med verksamheter som ligger uppströms och kan varna vid utsläpp,
    höga flöden eller dammbrott).
  • modellera flödesmönstren i samband med ett förändrat klimat.
  • införa vattenskyddsområden.
  • införa kommunala föreskrifter för skydd av ytvattentäkter och enskilda grundvatten­täkter
  • ha tillsyn av vattenskyddsområden.
  • spara på vatten – exempelvis genom information och bevattningsförbud under perioder med låga grundvattennivåer
  • engagera och utbilda markägare i avrinningsområdet för att minska belastningen på recipienten.
Senast granskad 2023-01-26