Åtgärdsanalys

I åtgärds­analysen identifierar ni möjliga åtgärder för att kunna hantera de största riskerna. Jämför åtgärderna med varandra för att kunna fatta beslut

Det är bra att göra åtgärdsanalysen i dialog med berörda aktörer, till exempel i form av en workshop med personer i olika roller. Berörda aktörer kan till exempel vara driftspersonal, VA-tjänstemän, miljökontoret, övriga berörda kommuner, särskilt berörda företag, länsstyrelsen, styrelsemedlemmar och politiker.

Identifiering av vilka risker som ska åtgärdas

Storleken på identifierade risker (färg­klassningen) ger vägledning till i vilken prioriteringsordning ni sätter in åtgärder. Mycket stora risker bör prioriteras och åtgärdas först, därefter stora och medel­stora. Om åtgärder, oavsett riskklass, kan ge en stor riskreducering med relativt låg insats bör dessa också prioriteras högt.

Definiering av målfunktioner och åtgärdsalternativ

Definiera de specifika målen för respektive åtgärd. Klimatscenarier är osäkra. Därför kan det vara relevant att ha mål som är mer robusta, dvs. som antingen kan byggas på längre fram eller klarar förändringar som är större än vad klimat­scenarierna visar.

När målen har definierat – lista alla tänkbara åtgärdsalternativ som uppfyller målen. Det kan finnas olika typer av åtgärder: förebyggande, akuta och skadeavhjälpande.

Val av åtgärdsalternativ

För att kunna välja mellan olika ågärdsalternativ för att reducera eller eliminera klimatbaserade risker för dricksvatten­försörjningen rekommenderar vi att ni använder någon form av metod för beslutsstöd. I kommande avsnitt beskriver vi två vanliga metoder: kostnadsnyttoanalys och multikriterieanalys. Varje metod beskrivs med text och exempel. Några för- och nackdelar redovisas också, så att varje dricksvattenproducent ska kunna välja vilken metod som passar bäst utifrån de egna förutsättningarna. Den ena metoden kan lämpa sig bäst för val mellan vissa åtgärdsalternativ, medan den andra metoden kan lämpa sig bättre i andra fall.

Tänk på! Pioritera förebyggande åtgärder eftersom det är mest kostnadseffektivt. Exempelvis är åtgärder i tillrinningsområdet ofta att föredra framför åtgärder i vattenverket.

Kostnadsnyttoanalys

Kostnadsnytto­analys är ett vanligt hjälpmedel i besluts­fattande. Metoden bygger på identifiering av positiva och negativa effekter av en åtgärd samt en jämförelse av dessa effekter med varandra för att se om de positiva effekterna är större än de negativa, eller om det förhåller sig tvärt­om. Positiva effekter mäts i termer av värdesatt nytta, och negativa effekter i termer av kostnader.

Till fördelarna med metoden hör att den kan visa om åtgärderna är samhällsekonomiskt lönsamma, både lokalt och regionalt. Till nack­delarna hör att analysen kan vara tidskrävande om effekterna är många och att det kan vara svårt att sätta en kostnad på exempelvis en utslagen vattentäkt eller försämrad vattenkvalitet.

Multikriterieanalys

Metoden multikriterieanalys används för att beskriva hur väl olika alternativ upp­fyller ett eller flera önskade syften. Syftena beskrivs med ett antal kriterier som definieras i analysen. Exempel på relevanta kriterier är vattentillgång, vattenkvalitet, leveranssäkerhet, flexibilitet, arbetsmiljö och driftinvesteringskostnader. Varje kriterium värderas för sig på lämpligt sätt, och därefter vägs de ingående kriterierna samman till en samlad bedömning. På detta sätt kan man bedöma hur väl syftena uppfylls för vart och ett av alternativen och kan identifiera ett lämpligt alternativ. Det är vanligt att redo­visa alternativen och de kriterier som bedöms i en matris.

Till fördelarna med metoden hör att den är lämplig vid beslut med flera olika mål och att den tar hän­syn till många effekter, vilket är bra eftersom vattenförsörjningsfrågor ofta är mångdimensionella. Till nack­delarna hör att analysen inte kan svara på frågan om en åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam, utan den rang­ordnar endast alternativ.

Beslut om åtgärder

Rangordningen av åtgärdsalternativen i multikriterieanalysen kan utgöra ett bra beslutsunderlag för valet av klimatanpassningsåtgärd. Beslut om mindre åtgärder kan ofta tas direkt, medan större och mer kostsamma åtgärder kan kräva en lång process före beslut.

Sammanställning av alla åtgärder för ett försörjningsområde

Om det finns flera vattentäkter i ett försörjningsområde genomför ni samtliga steg till och med steg 5 för respektive vattenförsörjningssystem. Därefter är det tid att sammanställa resultatet av åtgärdsanalysen för hela försörjningsområdet innan ni går vidare till anpassningsplanen. På så sätt kan dricksvattenproducenten prioritera mellan åtgärder inom hela försörjningssystemet och välja de som gör mest nytta.

Senast granskad 2024-01-19