Söksida

Måltidsmiljön är en av de viktigaste faktorerna för en positiv måltidsupplevelse. Barn, unga och vuxna vittnar om att många skolrestauranger är stökiga, stressiga, smutsiga och tråkigt inredda. Genom

Upphandling och inköp är en nyckelfaktor för att skolmåltiden ska innehålla hållbara livsmedel och bidra till ett hållbart livsmedelssystem. Idag saknas både kunskap och tid för att kunna göra denna

Det saknas tillräcklig kompetens runt mat, råvaror och hållbarhet kopplat till maten hos pedagoger, kökspersonal och de som styr över måltiderna. Ett särskilt kompetensglapp i köken finns om att laga

Att involvera matgästerna – eleverna och lärarna – i utformningen av skolmåltiden öppnas dörrar för att förändringar både ska bli utformade utifrån matgästernas behov och accepterade. Den mest

Idag saknas koppling mellan måltiden och pedagogiken. Genom att använda skolmåltiden, köket och måltidsmiljön som pedagogiska verktyg där både kök och pedagoger samarbetar, kan barn och unga lära sig

Den senaste undersökningen om barns matvanor är Riksmaten barn som genomfördes 2003. Nästan 2500 barn 4, 8 och 11 år gamla deltog. Resultaten visade att barnen i undersökningen åt för mycket godis,

Nyord om matsvinn - svinniska Hur gör du för att minska matsvinnet? Våra tips finns i form av nyord som beskriver hur du kan undvika matsvinn. Vi kallar det svinniska. Du får gärna använda våra ord.

Nyheter Mat och hälsa: Save the date! Webbinarium 25/9: Nya nordiska näringsrekommendationer – vad innebär de och vad händer nu? I juni lanseras uppdaterade nordiska näringsrekommendationer, NNR.

Matförgiftning beror på att man fått i sig mat eller dricksvatten som innehåller bakterier, parasiter, virus eller gifter. Vanliga symtom är diarréer, kräkningar, illamående, magsmärtor eller feber.

Nätverket Mat och måltider i LSS-verksamheter Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Livsmedelsverket driver tillsammans ett nätverk öppet för alla som på ett eller annat sätt arbetar med att

Laga mat tillsammans Gemensam matlagning kan bidra till glädje och inspirera till bra matvanor. Det finns ingenting i livsmedelslagstiftningen som hindrar att boende i service- och gruppbostäder

Mat och måltider i gruppbostäder (LSS) Alla människor ska ha samma möjligheter att må bra och samhället ska främja fysisk aktivitet och bra matvanor för alla. Det står tydligt inskrivet i de svenska

På vetenskaplig grund – hur Livsmedelsverket tar fram råd om matvanor Livsmedelsverket grundar råd om nutrition och matvanor i den senaste forskningen, i samlade vetenskapliga studier och beprövad

Mindre salt! Välj mat med mindre salt. Använd mindre salt när du lagar mat, men använd salt med jod. Hitta ditt sätt - tips för att få det att funka Syna saltet Salt får vi främst i oss från kött-

Matkorgsundersökningar Genom att göra kemiska analyser av vanliga livsmedel på den svenska marknaden kan man få reda på hur mycket näringsämnen och oönskade ämnen som finns i maten. Det är också

Övervikt och fetma är ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem. I dag har hälften av alla vuxna män, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn övervikt eller fetma. För att förebygga

Förslag till nya näringsrekommendationer på remiss Nyhet om mat och hälsa: Förslag till nya näringsrekommendationer på remiss För hälsan och miljön behöver konsumtionen av växtbaserad mat öka medan

För miljön och hälsan är det bra att äta fisk och skaldjur 2-3 gånger i veckan, och att variera mellan olika sorter. Att variera sorterna minskar risken för utfiskning av känsliga arter. Så här kan

Mjölk, ost och andra mejerivaror är källor till många viktiga mineraler och vitaminer. Samtidigt påverkar de miljön ganska mycket. De mejerivaror vi väljer att äta kan påverka miljön både på bra och

Ägg är en källa till många viktiga mineraler och vitaminer. Samtidigt påverkar de miljön ganska mycket. Hur påverkar det vi äter miljön? Vad vi äter och hur vi hanterar maten påverkar miljön