Söksida

Läs om hur fermentering går till och hur det påverkar fisken. Här finns även länkar till exempel på hur företag kan redovisa faror och risker för surströmming och rakfisk i faroanalysens olika steg.

Ta del av exempel på kritiska gränsvärden, övervakning och korrigerande åtgärder identifierade av företaget för surströmming. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla

Nedan hittar du exempel på ett flödesschema och en processbeskrivning för rakfisk. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla sorters fermenterad fisk. Varje produkt har sina

Ta del av exempel på viktiga punkter att kontrollera vid verifiering och validering av förfarandena vid produktion av rakfisk. Observera att det inte går att kopiera exemplet för alla produkter i

Ta del av vad som gäller för åtgärder som kan vidtas på slakterier vid specifika fall av bristande efterlevnad av kraven på god hygienpraxis.

Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2023 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast

Ta del av stödmaterial till operativt mål 4 - fet fisk från Östersjön. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är uppfyllt.

Kravet om spårbarhet för livsmedel gäller för alla livsmedelsföretagare och kan användas både för att spåra osäkra livsmedel och som ett sätt att bekräfta att den information som ges om ett livsmedel

Ta del av stödmaterial till operativt mål 17 – kontroll av kontaktmaterialverksamheter som börjar gälla år 2024. Stödet innehåller information och tips på frågeställningar vid kontroll av dessa

Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller anläggningar som i huvudsak styr livsmedelshantering på andra anläggningar/enheter i kedjan. I den standardiserade e-tjänsten för

Denna riskklassningsmodell används för att beräkna kontrollfrekvens på slakterier och vilthanteringsanläggningar som har godkänts enligt förordning (EG) nr 853/2004. Modellen omfattar slakt och

Ta del av exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika verksamheter inom inriktning Sista led.

Ta del av vilka aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för verksamheter med dricksvatten som huvudsaklig inriktning.

Ta del av beskrivningar av de aktiviteter som kan anges för livsmedelsverksamheter med huvudsaklig inriktning huvudkontor. Läs också kort om vilket kontrollbehov som gör att Livsmedelsverket har

Nedan beskriver vi egenskaper och användningsområde för analys av mikrosvamp (jäst- och mögelsvampar) som indikatororganismer.

På denna sida finner du tolkningar av reglerna i LIVSFS 2005:9. Texten följer rubriker, paragrafer och bilagor med livsmedelsgrupperna i föreskrifterna. Läs alltid tolkningarna och föreskrifterna

Ta del av exempel på hur du använder den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för olika verksamheter inom slakt- och vilthanteringsmodellen.

Nedan finner du stödmaterial till operativt mål 9 – skyddade beteckningar. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är uppfyllt.

Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2024 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast

Detaljhandelsanläggningar som i huvudsak levererar direkt till slutkonsumenter kan ta emot visst slags nedlagt frilevande vilt och kött av frilevande vilt direkt från jägare. Här kan du ta del av