Söksida

Det finns olika slags samtal. Två typer som används i kontrollen är utredande samtal och vägledande samtal. I de professionella samtalen är olika tekniker användbara.

Nedan får du veta hur länsstyrelserna väljer ut sina kontrollobjekt för kontroll av efterlevnaden av livsmedels- och foderlagstiftningen hos primärproducenter.

Klassningen utgår från registreringen av anläggningarna och används för planering av den riskbaserade kontrollen. Här får du information om några viktiga principer vid registrering och klassning av

Den nationella kontrollplanen är styrande för alla myndigheter i livsmedelskedjan och här finns myndigheternas mål samlade. I den nationella kontrollplanen beskrivs också hur kontrollen i

En behovsinventering eller behovsutredning tas fram för att kunna planera kontrollen. Här beskrivs vad en behovsinventering består av.

Den här sammanställningen ger dig som officiell veterinär eller officiell assistent stöd för att fatta rätt beslut om kött när det gäller specifika förändringar uppdelade efter etiologi.

På den här sidan hittar du fakta om vad som särskilt gäller för märkning av ”fri från”-livsmedel. Vad som särskilt gäller för den information som ska kunna lämnas om specialkost hittar du på den

Ta del av frågor och svar om vad kontrollen av kontaktmaterial innebär och hur kontrollmyndigheterna kan förbereda sitt kontrollarbete.

Här hittar du information om vilka olika typer av vilt som förekommer i Sverige, på vilka sätt viltet når konsumenten och hur besiktning av vilt ska gå till på godkänd vilthanteringsanläggning.

Ta del av stödmaterial till operativt mål 15 - kontroll av plastprodukter med otillåtna naturmaterial. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är

Ta del av information om hur du ska ska agera när en företagare inte följer de trikinbeslut som Livsmedelsverket har fattat vid anläggningen.

På den här sidan hittar du som är officiell veterinär stödjande information om hur provtagning i samband med besiktning efter slakt av tama hov- och klövdjur bör utföras för att kraven i förordning (

Denna riskklassningsmodell används för att beräkna kontrollfrekvens på slakterier och vilthanteringsanläggningar som har godkänts enligt förordning (EG) nr 853/2004. Modellen omfattar slakt och

Ta del av vilka av riskklassningsmodellens aktiviteter som kan anges för livsmedelsanläggningar med Tidigare led som huvudsaklig inriktning.

Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för verksamheter med huvudsaklig inriktning Tidigare led, oavsett om den är registrerad eller godkänd. Läs också om

Nedan finner du stödmaterial till operativt mål 9 – skyddade beteckningar. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är uppfyllt.

Här kan du ta del av vad en uppsamlingscentral är och vilka regler som gäller för dessa anläggningar.

Nedan hittar du information om undersökning av råvatten enligt 17 § första stycket och bilaga 3, avsnitt B, tabell 1 till LIVSFS 2022:12.

I det här avsnittet beskrivs på vilka sätt det kan gå till att korrigera beslut som Livsmedelsverket har fattat. Det kan vara Livsmedelsverket som vill ändra ett beslut och det kan vara motparten i

Livsmedelsverket får många frågor om förändringarna i myndighetsrapporteringen, och vad dessa innebär för dig som ska lägga in information om verksamheter och kontroller i myndighetens