Söksida

På den här sidan hittar du information om undersökningar och exempel på ämnen och organismer som kan utgöra en risk för människors hälsa enligt 22 § andra stycket LIVSFS 2022:12.

På den här sidan hittar du information om när orsaksutredningar och riskbedömningar för dricksvatten ska göras enligt 28-29 §§ LIVSFS 2022:12.

På den här sidan hittar du information om hur man kan upptäcka och avhjälpa sabotage och skadeverkningar vid dricksvattensanläggningar enligt 7 § LIVSFS 2008:13.

I detta avsnitt får du tips inför den första kontakten med anmälaren samt hjälp att avgöra om en utredning ska startas.

Ibland behöver företagaren märka ut hur mycket av en viss ingrediens som ingår i ett livsmedel, en så kallad mängdangivelse. Det är exempelvis ett krav om namnet på ingrediensen nämns i livsmedlets

RASFF och AAC är EU-system för kommunikation. RASFF hanterar ärenden som kräver snabb varning om livsmedel som utgör eller kan antas utgöra risk för människors hälsa. AAC hanterar ärenden om

I de flesta fall ska livsmedelsförpackningar vara märkta med uppgift om hur mycket livsmedlet väger eller vilken volym som ryms i förpackningen. Det kallas för nettokvantitet. Här kan du läsa om hur

Detta avsnitt ger dig som livsmedelsinspektör förståelse för vikten av att rapportera in utbrottsutredningen till Livsmedelsverket, och att det även ibland kan vara bra att skriva en sammanfattande

I detta avsnitt kan du som livsmedelsinspektör alternativt du som arbetar på smittskyddsenheten läsa om hur du sätter punkt för utredningsarbetet, vid små respektive stora utbrott.

På livsmedelsförpackningar märkta med sista förbrukningsdag måste förvaringsanvisning också anges. Det krävs annars bara om det är nödvändigt för livsmedlets hållbarhet. Ibland behöver företaget ange

I ingrediensförteckningen ska ingredienserna anges i fallande storleksordning efter vikt vid framställningen. Men det finns undantag. Varje ingrediens ska anges på rätt sätt med sin specifika

Begreppen livsmedelsföretag, livsmedelsföretagare och livsmedelsanläggning är centrala vid registrering respektive godkännande. På den här sidan får du en förklaring till vad som gäller.

Konsumenter och företag i livsmedelskedjan är beroende av att informationen om livsmedlen är korrekt, tydlig, förståelig och läsbar. God redlighet är därför ett av livsmedelslagstiftningens syften.

På den här sidan hittar du fakta om mikrobiologiska kriterier och vilka krav som ställs på företagens provtagning.

På den här sidan hittar du fakta om livsmedel för speciella medicinska ändamål – FSMP. Här kan du läsa om vilka livsmedel som omfattas, vilka regler som styr dem, krav på anmälan och sammansättnings-

På den här sidan hittar du fakta om modersmjölksersättning och tillskottsnäring, vilka regler som styr dem, vilka krav på anmälan som finns liksom krav på sammansättning och märkning.

När du som inspektör bedömer att ett kosttillskott inte uppfyller lagstiftningens krav ska avvikelsen hanteras. Här hittar du exempel på brister och förslag till hantering av olika typer av

På den här sidan hittar du fakta om barnmat, vilka regler som styr området och vilka krav på sammansättning och märkning som finns.

På den här sidan hittar du fakta om dioxiner och PCB samt de regler som styr provtagning och analys av livsmedel.

På den här sidan hittar du förslag på frågor som kan användas vid inspektion och revison av företagens efterlevnad av de mikrobiologiska kriterierna. Sidan innehåller också ett förslag på upplägg vid