Söksida

Nedan hittar du fakta om mikrobiologiska faror och indikatororganismer som kan vara aktuella att analysera i livsmedel, både i offentlig kontroll och i livsmedelsföretagens egen kontroll. Syftet är

Bedömning av lämpligt provtagningsintervall påverkas av tidigare analysresultat, förfaranden enligt HACCP och produktionsvolym. Producenter med stor produktion bör ta prov oftare än andra, då det

På den här sidan finns information om hur studier för att undersöka att kriterierna uppfylls under en produkts hållbarhetstid kan gå till. Fokus ligger på studier av tillväxtmöjligheter av Listeria

På den här sidan finns exempel på åtgärder som livsmedelsföretagaren och kontrollmyndigheten kan vidta vid fynd av Listeria monocytogenes i livsmedel.

På den här sidan finns exempel på åtgärder som livsmedelsföretagaren och kontrollmyndigheten kan vidta vid fynd av Listeria monocytogenes på utrustning och i lokaler.

På den här sidan finns exempel på olika åtgärder som livsmedelsföretag kan vidta för att förhindra kontaminering och tillväxt av Listeria monocytogenes.

På den här sidan finns information om vid vilka livsmedelsföretag det är särskilt viktigt att kontrollera om det finns Listeria monocytogenes i livsmedlen.

På den här sidan hittar du vilka nedsättningar av fastställda provtagningsintervall som Livsmedelsverket som behörig myndighet har accepterat.

På den här sidan hittar du förslag på frågor som kan användas vid inspektion och revison av företagens efterlevnad av de mikrobiologiska kriterierna. Sidan innehåller också ett förslag på upplägg vid

Ett urval vanligt förekommande ord i handboken som behövde förklaras

Vad betyder egentligen alla förkortningarna i handboken? Du hittar dem enkelt och snabbt i sammanställningen här nedanför.

I det här avsnittet beskrivs det stöd som ni på de kommunala kontrollmyndigheterna och smittskyddsenheterna kan få från centrala myndigheter i samband med större utbrott. Du får även tips om verktyg

Detta avsnitt tar upp mycket kortfattat om specialfall, där matförgiftningen orsakas av exempelvis allergener, histamin eller giftsvamp.

Calicivirus, som orsakar vinterkräksjukan, kan delas in i två grupper, noro- och sapovirus. Norovirus är den vanligaste och presenteras mycket kort här.

Att utreda en dricksvattenburen smitta liknar till stor del en utredning där mat misstänks vara smittkällan. Men det finns några stora skillnader. Vad som särskilt gäller för dricksvatten får du veta

Detta avsnitt ger dig som livsmedelsinspektör förståelse för vikten av att rapportera in utbrottsutredningen till Livsmedelsverket, och att det även ibland kan vara bra att skriva en sammanfattande

I detta avsnitt kan du som livsmedelsinspektör alternativt du som arbetar på smittskyddsenheten läsa om hur du sätter punkt för utredningsarbetet, vid små respektive stora utbrott.

I detta avsnitt kan du läsa om vad du som livsmedelsinspektör kan göra för att stoppa smittan, och vilka krav du kan ställa på livsmedelsföretaget.

Vilka kontrollområden som kan vara intressanta vid en inspektion i samband med en utbrottsutredning beror bland annat på vilket eller vilka livsmedel det gäller.

Detta avsnitt ger dig användbara tips och råd inför en inspektion på ett livsmedelsföretag, till exempel hur du som livsmedelsinspektör går till väga när du tar prov på livsmedel och vilka olika