Söksida

Ta del av exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika verksamheter inom inriktning Sista led.

På den här sidan beskriver vi de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för livsmedelsanläggningar med huvudsaklig inriktning sista led.

Nedan hittar du fakta om mikrobiologiska faror och indikatororganismer som kan vara aktuella att analysera i livsmedel, både i offentlig kontroll och i livsmedelsföretagens egen kontroll. Syftet är

Läs om vilka näringsämnen som ska anges i näringsdeklarationen och hur den ska presenteras. Näringsdeklarationen är obligatorisk, i de flesta fall, men det finns några undantag.

Ta del av exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika verksamheter inom inriktning Tidigare led.

Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller livsmedelsanläggningar som huvudsakligen tillhandahåller livsmedel till andra livsmedelsanläggningar. I den standardiserade e-tjänsten för

Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller anläggningar som i huvudsak styr livsmedelshantering på andra anläggningar/enheter i kedjan. I den standardiserade e-tjänsten för

På den här sidan hittar du information om provtagning av Campylobacter på slaktkroppar av slaktkyckling i enlighet med processhygienkriterium 2.1.9 i bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005.

Kontrollprocessen har olika steg. Här ger vi tips på metoder och tekniker som kan underlätta kommunikationen i processen.

Från den 1 januari 2021 tillämpas utökade gränsvärden för 3-MCPD, 3-MCPD-fettsyraesterar och glycidylfettsyraestrar. Läs om i vilka livsmedel ämnena kan finnas, hur man tar prov och annat som är

Här finner du exempel på och kommentarer till verksamheter i stegen efter primärproduktion som behöver vara registrerade eller godkända om de uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag.

Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller livsmedelsanläggningar som huvudsakligen tillhandahåller livsmedel till slutkonsument. I den standardiserade e-tjänsten för livsmedelsverksamheter

På den här sidan får du veta hur bedömningar av olika fynd i kontrollen kan göras. Beroende på fyndet finns det olika tillvägagångssätt och informationskällor att använda.

Det finns olika slags samtal. Två typer som används i kontrollen är utredande samtal och vägledande samtal. I de professionella samtalen är olika tekniker användbara.

På den här sidan hittar du exempel på när verksamheter i primärproduktionen bedöms uppfylla kriterierna för att vara ett livsmedelsföretag och därigenom bör vara registrerade. Du får också stöd i hur

I det här avsnittet beskrivs utförligt vilket ansvar och uppdrag myndigheter och övriga aktörer har vid ett utbrott samt vilket stöd de kan ge.

Ta del av information om riskklassningsmodellens möjlighet till justering av kontrollfrekvens i de fall kontrollmyndigheten bedömer att kontrollfrekvensen är för hög eller för låg för verksamheten i

På den här sidan hittar du information om alla indikatorparametrar med ett gränsvärde i bilaga 1 till LIVSFS 2022:12.

Ta del av vilka aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för verksamheter med sista led som huvudsaklig inriktning.

Nedan finner du stödmaterial till operativt mål 16 - glykoalkaloider i potatis. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är uppfyllt.