Söksida

Arbetet med att uppdatera de svenska kostråden pågår under 2024. Det huvudsakliga syftet med kostråden är att vägleda till en kost som främjar folkhälsan. Som ett led i uppdateringen av kost...

De ökande matpriserna har förändrat hushållens beteende. De senaste årens prishöjningar har gjort konsumenterna mer priskänsliga. Konsumenterna köper i högre utsträckning produkter med extra...

En vetenskaplig sammanställning baserad på en systematisk litteraturgenomgång. Denna PM utgör en vetenskaplig sammanställning av studier som undersökt tiden för lunch i skolan och dess påver...

Att alla har tillgång till mat och dricksvatten i kris och krig – det är inriktningen för Livsmedelsverkets arbete med krisberedskap och civilt försvar.  Näringslivet har en central roll i S...

Sveriges rapport till EU-kommissionen om kontrollen i livsmedelskedjan följer en föreskriven förlaga. Rapporteringen görs i ett webbaserat verktyg och detta dokument har ställts samman för a...

Små barns matvanor har förbättrats jämfört med för tjugo år sedan. Barnen äter mer grönsaker och frukt, och mindre rött kött och socker än tidigare. Utvecklingen går åt rätt håll, men det är...

Detta PM utgör ett vetenskapligt underlag om mikrobiologiska risker vid tillväxt av bakterier på kylförvarade livsmedel som en följd av ökad temperatur i kylskåpet under ett elavbrott. Under...

Här finns Livsmedelsverkets kostråd för ammande översatta till lättläst svenska. Den är till för personer som av olika anledningar har svårt att läsa vanlig svenska, eller som håller på att ...

Sverige har ett undantag från EU-kommissionens regler som innebär att svenska yrkesfiskare får sälja vildodlad lax och strömming/sill från Östersjön i Sverige, trots att fisken innehåller di...

Nästan alla är trygga med att använda sinnena för att avgöra om maten är ätbar. 89 procent svarar att de är ganska eller mycket trygga med att titta, lukta och smaka på maten för att avgöra ...

Årligen slänger varje person i Sverige i genomsnitt 15 kilo mat i sopkorgen och ytterligare 18 kilo hälls ut i avloppet . Sammanlagt är matsvinnet alltså 33 kilo per person och år. Matsvinn ...

Nästan var tredje tjej i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet i Sverige har järnbrist. Bland killar är järnbrist vanligast i årskurs 8, där drygt var tionde har järnbrist. Det visar resultat...

I Livsmedelsverkets arbete med Livsmedelsdatabasen tas volymvikter, viktförändringsfaktorer och avfall kopplat till livsmedel löpande fram. Tillgång till harmoniserad och tillförlitlig infor...

Denna rapport sammanställer information om dricksvattenproduktion och resultat av analys angående dricksvattenkvalitet i Sverige för perioden 2020–2022.  I rapporten beskrivs vilka vattenför...

Detta vetenskapliga underlag har tagits fram i syfte att bättre förstå elevers upplevelse av de sociala och fysiska aspekterna av skolmåltiden, samt hur skolmåltiden kan användas inom skolan...

Detta vetenskapliga underlag har tagits fram på beställning av Enheten för hållbar livsmedelskonsumtion vid Livsmedelsverket. Syftet är att belysa betydelsen av skollunchens bidrag med närin...

Det sker en omfattande kontroll av att företag och andra aktörer som producerar, hanterar och distribuerar livsmedel följer livsmedelslagstiftningen. I rapporten redogör vi för denna livsmed...

I Kokbok för måltidsmiljön - en guide till att skapa en mer inbjudande skolrestaurang beskriver Karlstads kommun hur de arbetade tillsammans med eleverna för att designa om en befintlig skol...

Livsmedelsverket genomför regelbundet så kallade matkorgsundersökningar. Syftet med undersökningarna är att ge en övergripande bild över hur mycket näringsämnen och hur mycket ämnen som kan ...