Söksida

Här finns Livsmedelsverkets kostråd för ammande översatta till lättläst svenska. Den är till för personer som av olika anledningar har svårt att läsa vanlig svenska, eller som håller på att ...

Uppföljande konsumentundersökning om märkningen Bäst före, ofta bra efter. Syftet med märkningen är att förtydliga att många produkter faktiskt håller längre än bäst före-datumet.  Genom att...

I denna rapport beskrivs tillvägagångssättet som användes för att ta fram nyckellivsmedel från matvaneundersökningen Riksmaten småbarn. Utifrån resultatet presenteras även en grov analysplan...

Årligen slänger varje person i Sverige i genomsnitt 15 kilo mat i sopkorgen och ytterligare 18 kilo hälls ut i avloppet . Sammanlagt är matsvinnet alltså 33 kilo per person och år. Matsvinn ...

Matsvinn är mat och dryck som slängs i stället för att ätas. Att slänga mat är ett slöseri med resurser som påverkar både miljö och klimat och ekonomin negativt. Matsvinn uppstår överallt dä...

Sveriges nationella handlingsplan för minskat matsvinn, "Fler gör mer", har uppdaterats. Den första handlingsplanen togs fram redan 2018 och även om matsvinnet långsamt har minskat sedan des...

Nästan alla är trygga med att använda sinnena för att avgöra om maten är ätbar. 89 procent svarar att de är ganska eller mycket trygga med att titta, lukta och smaka på maten för att avgöra ...

Offentliga måltider inom skola, vård och omsorg är viktiga för att sköra ska få den mat de behöver. Om det uppstår störningar i måltidsverksamheten behöver ett flertal personer agera skyndsa...

Här presenteras en utvärdering av hittillsvarande insatser inom handlingsplanen ”Fler gör mer – handlingsplan för minskat matsvinn 2030”. Livsmedelsverket fick i regleringsbrevet 2023 i uppd...

Livsmedelsverket och Jordbruksverket fick i regleringsbreven 2022 och 2023 i uppdrag att ta fram en metod för att mäta mängden mat i det nationella livsmedelssystemet. Syftet med uppdraget ä...

Att alla har tillgång till mat och dricksvatten i kris och krig – det är inriktningen för Livsmedelsverkets arbete med krisberedskap och civilt försvar.  Näringslivet har en central roll i S...

En vetenskaplig sammanställning baserad på en systematisk litteraturgenomgång. Denna PM utgör en vetenskaplig sammanställning av studier som undersökt tiden för lunch i skolan och dess påver...

Små barns matvanor har förbättrats jämfört med för tjugo år sedan. Barnen äter mer grönsaker och frukt, och mindre rött kött och socker än tidigare. Utvecklingen går åt rätt håll, men det är...

De ökande matpriserna har förändrat hushållens beteende. De senaste årens prishöjningar har gjort konsumenterna mer priskänsliga. Konsumenterna köper i högre utsträckning produkter med extra...

Livsmedelsverket genomför regelbundet så kallade matkorgsundersökningar. Syftet med undersökningarna är att ge en övergripande bild över hur mycket näringsämnen och hur mycket ämnen som kan ...

Livsmedelsverket ansvarar för att ge riktvärden samt råd och information om hur personer i Sverige kan sköta sina egna brunnar eller andra små dricksvattenanläggningar för privat bruk för at...

Svenska småbarn har generellt låga halter av kemiska föroreningar i kroppen som sannolikt inte utgör en risk för hälsan. Exponeringen för bly, per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) ...

Livsmedelsverket ansvarar för att ge riktvärden samt råd och information om hur personer i Sverige kan sköta sina egna brunnar eller andra små dricksvattenanläggningar för privat bruk för at...

Livsmedelsverket ansvarar för att ta fram riktvärden samt råd och information om hur personer i Sverige kan sköta sina egna brunnar eller andra små dricksvattenanläggningar för privat bruk f...