Vildsvinskött

För dig som jagar vildsvin är det en del att tänka på. Vildsvinskött ska hanteras på ett hygieniskt sätt eftersom de kan bära på exempelvis bakterier, virus och parasiter. Laboratorier får viss subvention för att undersöka om det finns trikiner och radioaktivt cesium-137 – från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 –  i de vildsvin som jägaren konsumerar i sitt eget hushåll.

Vildsvin lever fritt och äter av det som skog och mark har att ge. De utsätts då för många slags mikroorganismer. Jämfört med tamgris och andra köttdjur, som föds upp under kontrollerade former, är det vanligare att vildsvin bär på olika typer av bakterier, parasiter och virus som kan göra oss sjuka.

Det vildsvinskött som konsumenter köper i butik eller äter på restaurang ska alltid vara testat för trikiner. Om djuret kommer från ett område som påverkats av nedfall från Tjernobyl ska det även testas för cesium.

Bly i viltkött

Analys av trikiner och cesium-137

Det finns subventioner att söka för ackrediterade laboratorier för att analysera trikiner och cesium-137 i vildsvinskött. Laboratorier som utför dessa analyser åt jägare  får ersättning för analyskostnaderna direkt från Livsmedelsverket.

Subventionen lämnas som ett engångsbelopp per analys motsvarande den faktiska kostnaden, dock högst 120 kr per analys av förekomsten av trikiner och högst 495 kronor per analys av förekomsten av cesium-137. Subventionen regleras endast mellan Livsmedelsverket och laboratorierna. 

Som enskild jägare behöver du inte ansöka om subventionen

Livsmedelsverket betalar direkt till de ackrediterade laboratorierna som utför analys av trikiner och cesium-137 i de vildsvin som  jägare fäller för privat konsumtion. Syftet med subventionerna är att öka konsumtionen av vildsvinskött som är säkert att äta. 

Salmonella i vildsvin

Salmonella förekommer i svenska vildsvin och smittade djur är inte alltid sjuka. Bland annat påvisades under 2020 den för grisar anpassade varianten Salmonella Choleraesuis i tamgris för första gången sedan 1970-talet. Smittan kunde då spåras till vildsvin.

Till skillnad från tamgris finns inga särskilda lagkrav på att vildsvin och annat viltkött ska provtas för salmonella. Det är tillåtet att lämna in vildsvin på vilthanteringsanläggning även om det har skjutits i ett område där salmonella har påvisats i vildsvin.

Kött som kommer från ett vildsvin med salmonella kan ätas. Det gäller oavsett om bakterien påvisades i avföring eller lymfknuta. Om djuret visade tecken på sjukdom vid skottillfället bör det däremot inte ätas.

För att vildsvinsköttet ska vara säkert äta är det några förebyggande åtgärder som de som hanterar vildsvinet eller tillagar köttet alltid bör tänka på. Åtgärderna börjar i skogen och/eller i slaktboden och slutar på spisen.

Rökt vildsvinskött

Toxoplasma och hepatit E-virus i vildsvin

Förebyggande åtgärder vid all hantering av vildsvin

  • Välplacerade skott med blyfri ammunition och noga rensning av skottkanalen.
  • Noggrann hygien vid urtagning, avhudning och annan hantering av slaktkroppen.
  • Noggrann hygien vid hanteringen av rått vildsvinskött och vildsvinsfärs i köket.
  • Stek ytan på hela köttbitar och genomstek köttfärs ordentligt.
Senast granskad 2024-02-29