Jakt

Hund vid en älg som ligger ner, skjuten

På den här sidan har vi samlat information som i första hand berör jägare. Här finns bland annat kortfattad information om lagstiftning, vägledningar och hygienråd samt länkar till dokument som på olika sätt berör jakt och jägare.

Lagstiftning om vilt

Jakt hör, tillsammans med till exempel fiske och svampplockning, till primärproduktionen av livsmedel. Regler för primärproducenter finns i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien.

Lagstiftning om vilt i leden efter primärproduktionen finns bland annat i den nämnda förordningen 852/2004 och förordning (EG) nr 853/2004 om animaliska produkter. Viss lagstiftning om vilt finns också i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien. Ytterligare lagstiftning som gäller även i samband med hantering av vilt, exempelvis avfallshantering, finns hos Jordbruksverket.

Vilthanteringsanläggningar

För att kött av vilt ska kunna avsättas på hela EU-marknaden måste det ha hanterats i så kallade vilthanteringsanläggningar, det vill säga av Livsmedelsverket godkända anläggningar för uppslaktning av vilt. Jägaren ska leverera viltet oflått respektive oplockat till anläggningen. Tidigare fanns det ett undantag för björn som möjliggjorde att djuret flåddes på skottplatsen. Det undantaget är nu borttaget och även björn måste flås på en vilthanteringsanläggning.

Vissa delar av inälvorna får vara urtagna och även lämnade i skogen för vissa djurslag. Egna regler finns för det vilt som har undersökts av en så kallade utbildad person (se nedan).

Utbildade personer

  • När en djurkropp ska levereras till vilthanteringsanläggningen kan blanketten "Intyg och underrättelse" användas.
  • Om flera djurkroppar ska levereras till en vilthanteringsanläggning på en och samma gång, kan blankett "Intyg – flera djur" användas.
  • I de fall den utbildade personen inte kan utfärda intyg för ett djur (onormala tecken, onormala beteenden eller misstanke om miljöförorening), kan blanketten "Intyg och underrättelse" även användas för att underrätta kontrollpersonalen om aktuella fynd.

Trafikskadat vilt

Vilt som har dött på grund av en trafikolycka antingen direkt eller avlivats i samband med eftersök kan inte levereras till en vilthanteringsanläggning. Enbart vilt som fälls (dödas) i samband med vanlig jakt kan avsättas på den gemensamma marknaden.

Jägares leveranser av små mängder vilt och kött av vilt

Detaljhandel som hanterar vilt

Butiker och restauranger kan vara registrerade för att kunna motta vilt och/eller kött av vilt direkt från jägare. Detta framgår i verksamhetsbeskrivningen och den registrering som finns hos den aktuella kommunen. Viltet eller kött av viltet är i dessa fall inte besiktade av Livsmedelsverkets personal. Försäljning sker direkt till konsument. Kommunen är kontrollmyndighet för den här typen av verksamhet.

Hygienråd till jägare

Grunden för en god hygien vid hantering av vilt är ett bra skott som fäller djuret snabbt. Att hålla händer och redskap rena vid urtagning och uppslaktning är också av stor betydelse. Även användning av engångshandskar främjar hygienen avsevärt. Genomför arbetet utan onödig spolning med vatten.

Utsidan av slaktkroppen och ytorna vid skotthålen ska inte spolas med vatten eller med någon annan vätska alls. Inuti bröst- och bukhåla kan spolning göras försiktigt med rent vatten och lågt tryck på de områden där hinnan är hel.

Trikiner

Tuberkulos hos hjortar i hägn

Alla hägn idag är friförklarade i Sverige. Övervakning av tuberkulos sker enligt ett program som styrs av Jordbruksverket.

I vissa fall kan övervakningsprover på hjort vid hägn även genomföras vid vilthanteringsanläggning eller slakteri i samband med köttbesiktning som görs av Livsmedelsverkets personal.

Radioaktivt cesium

Kadmium och andra tungmetaller

Bly i viltkött

Vilt skjutet med blykulammunition kan innehålla stora mängder bly i området runt sårkanalen. Därför är det viktigt att i första hand välja blyfri ammunition vid jakt på djur som ska bli mat. Den som ändå använder blyammunition måste följa råden om skottrensning mycket noggrant. Sårkanalen är det område som har synlig påverkan av skottet och består av blodsprängt kött och slamsor. Men även till synes opåverkat kött utanför sårkanalsområdet kan innehålla blyfragment.

En undersökning av Livsmedelsverket, Jägareförbundet och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA visar att kött från delar som ligger tio cm eller närmare påverkat kött runt sårkanalen innehåller så mycket bly att det på sikt kan innebära hälsorisker. 

Råd för jägare

Undvik kött med mycket bly genom att:

  • Skära bort och kassera sårkanalen efter kulan, kött som ser påverkat eller blodsprängt ut, och ytterligare minst tio cm synligt opåverkat kött runt sårkanalen. Detta kött ska inte användas som mat till människor eller djur. Om du skär bort med denna marginal kan mängden bly i köttet minska med upp till 1000 gånger.
  • Rensa påverkat eller blodsprängt kött även i blyhagelskjutet vilt - även synliga hagel ska plockas bort. Vid jakt med blyhagelammunition bör man använda jaktpatroner eftersom sportskyttepatroner visat sig släppa ifrån sig mer bly.
  • Använda annan ammunition än blyammunition.

Avmagringssjuka, CWD

Vad är avmagringssjuka?

Avmagringssjuka (CWD, Chronic wasting disease) är en sjukdom som drabbar hjortdjur, till exempel älg, ren och kronhjort.

Sjukdomen orsakas av ett speciellt, ”sjukt” protein som kallas för prion. När prionerna ansamlas i hjärnan bildas hålrum som gör att hjärnvävnaden liknar en tvättsvamp. Det finns två varianter av sjukdomen. Den ena varianten är inte smittsam och kan uppstå spontant, av sig själv. Den andra smittar från avmagringssjuka djur till andra djur.

Det finns i dag inget som  tyder på att sjukdomen kan spridas till människor som äter kött från infekterade djur.

Var finns avmagringssjuka?

Avmagringssjuka upptäcktes i Nordamerika på 1960-talet. I Europa är avmagringssjuka nyupptäckt. Sjukdomen påvisades för första gången år 2016. Det var i vildrenar inom ett begränsat fjällområde i Norge. Renarna var infekterade med den varianten av prion som smittar mellan djur.

Sedan dess har sjukdomen hittats i norsk vildren samt i några älgar och kronhjort i Norge, Sverige och Finland. Sjukdomsbilden, det vill säga påverkan på hjärnvävnaden, hos älgarna och kronhjorten påminner mer om den icke smittsamma varianten av avmagringssjuka. Men det är inte bekräftat ännu.

I Sverige har avmagringssjuka hittills hittats i några äldre älgar. Den första avmagringssjuka älgen sköts 2019. Samtliga har skjutits i Norrbottens och Västerbottens län. Alla var älgkor över 10 år.

Symtom

Djur som insjuknar i avmagringssjuka blir magra och nervsystemet påverkas på så sätt att de får symtom som till exempel okoordinerade rörelser, dregling, skälvning och att djuret står med sänkt huvud. Efter en tids sjukdom dör djuret.

Kan människor få avmagringssjuka genom att äta viltkött?

Risken för att människor ska smittas genom att äta viltkött är mycket liten. Med den kunskap vi har i dag finns det inget som tyder på att smittan kan spridas till människor som äter kött eller andra ätbara delar från infekterade djur.

Råd till jägare

Jägare och viltundersökare är de som har möjlighet att bedöma om djurets hälsostatus avviker från det normala i samband med att det skjuts.

  • Som alltid ska man endast äta kött från friska djur. Ät därför inte kött eller andra ätbara delar från vilt som visar symtom på misstänkt avmagringssjuka eller har påvisats bära på de prioner som orsakar sjukdomen.

Slakt och styckning av slaktkroppar

I samband med slakt och styckning bedömer Livsmedelsverket att det inte behövs några särskilda försiktighetsåtgärder för kött från slaktkroppar som slaktats/styckats samma dag som djur med påvisad avmagringssjuka.

Övervakning i Sverige

Senast granskad 2024-01-26