Samarbeten mellan myndigheter

Myror som bär en pinne

Samarbete mellan myndigheterna i livsmedelskedjan är viktigt och sker även på regional och lokal nivå.

Samarbete på många nivåer

Livsmedelsverket ger stöd till kommunerna och länsstyrelserna i deras livsmedelskon­troll. Länsstyrelserna har ett samordnande ansvar för livsmedelskontrollen på regional nivå och hos läns­styrelsen kan kommunerna också få stöd och råd i sin kontroll. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är en expertmyndighet som stöder Jordbruksverket exempelvis med råd om  bland annat foder och djurhälsa. Jordbruks­verket i sin tur stöder länsstyrelserna i deras arbete. Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) stöder Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna i frågor om djurskydd vid slakt och annan avlivning.

Myndigheterna i livsmedelskedjan och andra berörda myndigheter genomför regelbundet större gemensamma projekt som löper under ett eller flera år, bland annat projekt som drivs med speciella krisberedskapsmedel.

Livssamverkan Sverige är en nationell samverkansgrupp för livsmedelskontrollen. Gruppen består av kommunala chefer, en länsstyrelserepresentant, representanter för SKL samt ett par representanter för Livsmedelsverket. Gruppen träffas regelbundet och är en resurs i olika sammanhang där det kommunala perspektivet behöver lyftas fram, exempelvis i arbetet med den nationella kontrollplanen. 

Dessutom finns det samarbeten mellan myndigheterna på regional och lokal nivå.

Samarbete mellan länsstyrelser

Det finns ett antal nätverk mellan länsstyrelserna inom olika verksamhetsområden, som syftar till att samordna och likrikta bedömningar och arbetssätt, utbyta erfarenheter och ringa in problemområden. Bland dem kan nämnas Nätverket för djurskydd och veterinära frågor , även kallat 28-nätverket.

I 28-närverket ingår chefer för de områden som rör livsmedelskedjan. Inom nätverket finns fyra undergrupper som arbetar med de olika sakområdena djurskydd, kontroll av livsmedel och foder i primärproduktionen, smittskydd och animaliska biprodukter (ABP), djurhälsopersonal och veterinära frågor. Det finns även en grupp som hanterar övergripande frågor. Arbetet i nätverket har bland annat resulterat i en gemensam mall för kontrollplan för djurskyddskontrollen och ett datasystem för registrering av livsmedelsanläggningar med primärproduktion samt för planering av livsmedelskontrollen i primärproduktionen och för rapportering av resultat.

Kommunal samverkan

Samarbete och samverkan mellan kommuner sker på flera olika sätt. Två eller flera kommuner kan gå samman i gemensamma organisationer där livsmedelskontroll ingår som en del. Ca 70 kommuner har gemensamma organisationer idag. 

Kommuner kan också träffa avtal med en annan kommun om att sådana kontrolluppgifter som kommunen har enligt livsmedelslagen (2006:804) ska skötas helt eller delvis av den andra kommunen. Genom avtalssamverkan kan kommuner köpa specialistkompetens för hantering av ärenden som förekommer sällan, för stöd vid ordinarie personals frånvaro eller för hela kontrolluppdrag. Siffror från SKL:s senaste enkät (2019) visar att avtalssamverkan är den vanligaste formen av kommunal samverkan.

Många kommuner har informella samordningsträffar i olika konstellationer, exempelvis förekommer gemensamma kontrollprojekt där två eller flera kommuner samverkar samt olika nätverk mellan grupper av kommuner. 

Sedan hösten 2018 finns även Sveriges Nätverk för Offenlig kontroll inom livsmedelskedjan (SNOL). Närverket leds av SKL och består av representanter för en liten och en stor kommun i varje län. Syfte med närverket är att erbjuda en area för samverkan och samarbete mellan de kommunala kontrollmyndigheterna.

Kommunal samverkan finns också i de län som har formaliserad regional miljösamverkan där både miljöfrågor och frågor som rör livsmedels­kontrollen diskuteras.

Senast granskad 2019-04-24