Kontrollen i livsmedelskedjan

Kontrollen i livsmedelskedjan stäcker sig från jord till bord. Kontrollen ska vara riskbaserad, ändamålsenlig och effektiv.

Livsmedelskedjan sträcker sig från jord till bord , från odling av frukt och grönsaker, uppfödning av djur, jakt och fiske, till slakterier, produktion av dricksvatten och industriell produktion av livsmedel och foder samt tillagning, servering och försäljning av livsmedel. Lagring och transport av varor omfattas också. Djurskydd och djurhälsa samt övervakning av djursjukdomar och växt­skadegörare är viktiga delar av kedjan. Import av livsmedel, växter och djur och export av varor är också aktiviteter i livsmedelskedjan.

 Den offentliga kontrollen omfattar alla stadier i produktions-, bearbetnings-, distributions- och användningsled och  alla områden som beskrivs i förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll. 

Styrning av den riskbaserade kontrollen

Syftet med kontrollen är att verifiera att  verksamhetsutövarna uppfyller lagstiftningens mål om livsmedels- och fodersäkerhet och att bestämmelserna om djurhälsa/smitt­skydd, djurskydd och växtskydd följs, så att säkert foder och säkra livsmedel och säkert dricksvatten produceras. Kontrollen utförs också för att säkerställa god sed inom handeln och skydda konsumenternas intressen. Märkningen eller informationen om livsmedlen eller fodren får inte vara vilseledande. En väl fungerade kontroll hjälper också verksamhetsutövarna att göra rätt och stärker deras konkurrenskraft

Lagstiftning, nationella mål och prioriteringar styr kontrollen. Kontrollen ska vara ändamålsenlig, likvärdig och rättssäker. Den ska också vara riskbaserad, genomföras regelbundet och så ofta som det är lämpligt för att ge avsedd effekt. Det framgår av förordning (EG) nr 882/2004. I vissa fall krävs dock att offentlig kontroll utförs oavsett risknivå. Till exempel när det behövs ett officiellt intyg  för att djur eller varor ska få släppas ut på marknaden eller förflyttas. Då är det behovet av intyg och attestering som bestämmer den offentliga kontrollens frekvens.

Hur kontrollerna ska genomföras styrs av EU-lagstiftningen, i vissa fall kompletterat av nationell lagstiftning. Nationella mål och prioriteringar och mål som kontrollmyndigheter själva har satt upp påverkar också kontrollens innehåll.

Kontrollen omfattar alla slags verksamheter och kan innefatta:

  • inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och omgivningar som verksamhetsutövarna ansvarar  för.
  • Den omfattar också granskning av dokumentation som hör ihop med verksamheten.
  • Ämnen, material och andra föremål som kan inverka på djurs hälsa eller varors egenskaper.
  • Kontroll av varor, till exempel livsmedel och foder, samt av levande djur och växter, ingår också.

Lagstiftningen är indelad i olika områden

EU-lagstiftningen är indelad i olika områden, till exempel livsmedel, foder, djurhälsa och djurskydd. Inom varje område finns specifika bestämmelser som verksam­hetsutövarna ska följa och myndigheterna kontrollera.

Lagstiftningen om importerade varor och djur, ekologisk produktion och eko­logiska livsmedel, användning av läkemedel till djuren och kontroll av läkemedelsrester i livsmedel är horisontell. Det innebär att den berör flera områden, till exempel livsmedel, foder och smittskydd och flera olika myndigheter, vilket ställer högre krav på samordning och samarbete. Dessa områden beskrivs därför separat i kontrollplanen.

Planen innehåller inga detaljer om antal kontroller inom varje område. Den planeringen görs hos respektive kontrollmyndighet. Hur många kontroller som genomförts, kontroll­resultat, resurser för kontrollen med mera beskrivs i Rapporten om Sveriges kontroll i Livsmedelskedjan.

Senast granskad 2018-08-30