Arsenik i ris - företag

Livsmedelsverket har under 2015 undersökt innehållet av oorganisk arsenik i ris och risprodukter för både barn och vuxna. Resultaten visar att ris innehåller oorganisk arsenik i varierande halter och att halten är hög i framför allt de undersökta riskakorna och i fullkornsriset.

Varför finns det arsenik i ris?

Arsenik finns naturligt i berggrunden och tas upp av riset via jorden eller bevattningsvattnet.

Är det farligt?

Arsenik är ett ämne som man ska försöka att få i sig så lite som möjligt av. Därför är det allvarligt att flera risprodukter på marknaden innehåller ganska höga halter. Halterna är inte så höga att de innebär akuta risker men på lång sikt kan de innebära ökad risk för bland annat cancer i lungorna eller urinblåsan.

Vilka produkter ingick i undersökningen?

I undersökningen 2015 ingick ris (basmati, jasmin, långkornigt, rundkornigt, fullkorn), riskakor, färsk risgröt, frukostflingor, risdrycker, glutenfria bröd, nudlar och glutenfri pasta. Bland produkterna återfinns både märken från de stora livsmedelskedjorna och mindre vanliga märken samt även ekologiska produkter.

Årets undersökning är en uppföljning av den tidigare undersökningen 2011-2012 av tungmetallerna arsenik, bly och kadmium i olika produkter för små barn: modersmjölksersättning, gröt, välling och vegetabiliska drycker, som ris- och havredryck. Även produkter för barn med särskilda medicinska behov ingick i den undersökningen.

Vilka gränsvärden är det som föreslås av EU-kommissionen?

EU-kommissionen har beslutat om fyra gränsvärden för oorganisk arsenik.

Ej ångbehandlat, slipat ris (polerat eller vitt ris) 0,20 mg/kg
Ångbehandlat ris och råris 0,25 mg/kg
Riskakor, risrån, riskex och mjuka riskakor 0,30 mg/kg
Ris för framställning av livsmedel för spädbarn och småbarn 0,10 mg/kg

När börja gränsvärdena tillämpas?

Gränsvärdena för ris börjar tillämpas den 1 januari 2016

Men halterna i studien ligger ju under de nya gränsvärdena – vad är problemet?

Gränsvärdena för kontaminanter (föroreningar) i mat sätts enligt något som kallas ALARA-principen (As Low As Reasonable Achievable). Så här går det till:

  • EU-kommissionen begär in haltdata från medlemsstaterna på arsenik i ris och risprodukter.
  • Utifrån inkomna data sätts ett gränsvärde där 5-10% av produkterna med de högsta arsenikhalterna inte klarar gränsvärdet. Detta syftar till att sakta pressa ner halterna, eftersom producenterna naturligtvis vill ha en marginal till det satta gränsvärdet och då söker efter ris med lägre halter.
  • Efter några år gör man om samma procedur, vilket gör att halterna sänks ytterligare.

Problemet i detta fall är att ALLA produkter, utom en, i vår undersökning innehåller halter under de föreslagna gränsvärdena med ganska god marginal. Samtidigt visar våra scenarieanalyser att intaget blir högt om man ofta äter denna typ av ris och risprodukter. Barn bör inte äta ris eller risprodukter oftare än fyra gånger i veckan, vuxna inte oftare än sex gånger i veckan och barn under sex år bör inte äta riskkakor eller dricka risdryck.

Ris och risprodukter står för omkring en tredjedel av den arsenik vi får i oss i Sverige från livsmedel, vilket är ett relativt högt bidrag från en enskild livsmedelsråvara. Ris och risprodukter har cirka 10 gånger högre arsenikhalt jämfört med andra cerealier (till exempel pasta och bröd) och potatis.

Vad kan jag som livsmedelsföretagare göra?

Sök efter risråvaror med så låg halt arsenik som möjligt. Undersökningen visar att halterna varierar ganska kraftigt så det går att hitta ris med lägre halter. Fullkornsris innehåller ofta högre halter arsenik än vitt ris. Det beror på att arsenik framför allt samlas i risets skal, som det finns kvar mer av i fullkornsprodukter. Vi rekommenderar i vanliga fall konsumenter att man ska välja fullkornsprodukter, men när det gäller just ris är det bra att inte alltid välja fullkornsris.

Om riset kokas med stort överskott av vatten som sedan hälls bort kan arsenikinnehållet i riset minska med upp till 70 procent.

Finns det någon rissort som innehåller mindre arsenik än andra?

I denna undersökning var det mindre arsenik i basmati- och jasminris än i andra rissorter. Men halterna varierar vilket gör att man inte kan säga att alla basmati-och jasminris har lägre halter.

Är riset från några länder bättre än från andra?

Nej, vår undersökning visar inte det. Halterna i berggrunden varierar naturligt mellan olika platser. De kan till och med variera från en åker till en annan. Därför är det svårt att säga att ett land eller region har högre eller lägre halter arsenik i sitt ris än ett annat.

Är det lägre halter arsenik i ekologiskt ris?

Eftersom arsenik finns naturligt i jorden går det inte att påverka halten arsenik genom att odla ekologiskt. Det gör alltså inte någon skillnad om man köper ekologiskt ris eller inte. Vår studie visar att det inte är någon skillnad i halter av arsenik beroende på om det är ekologiskt eller konventionellt odlat.

Behöver jag märka mitt ris eller min risprodukt med någon varningstext?

Nej, märkningen ändras inte. Man ska inte märka förpackningen med vare sig arsenikhalt eller någon annan varningstext.

Jag driver en restaurang. Kan jag inte servera ris längre?

Visst kan du servera ris. Ris är ett bra livsmedel och att äta ris och risprodukter några gånger i veckan som de flesta gör i Sverige är ingen risk för hälsan. Som företagare kan du söka efter ris med så låga halter arsenik som möjligt. Om du kokar riset med stort överskott av vatten som sedan hälls bort kan arsenikinnehållet i riset minskas med upp till 70 procent.

Ge Livsmedelsverket särskilda råd kring risprodukter för måltider i förskola och skola?

Vårt råd är att riskakor inte serveras i varken i förskolan och skolan och att risdrycker undviks i förskolan. Det finns ingen anledning att sluta servera ris och andra risprodukter, som risnudlar och risgrynsgröt,  i förskola och skola. Men variera gärna med andra kolhydratkällor som potatis, pasta och andra typer av gryn.

Senast granskad 2016-10-17