Revision av kontrollmyndigheter

Syftet med revisionerna är att granska och utvärdera om kontrollmyndigheterna har en planerad verksamhet, att planerna följs, hur det praktiska arbetet utförs och vad det ger för effekt. Syftet med revisionerna är även att ständigt förbättra livsmedelskontrollen.

I Sverige utförs offentlig kontroll på livsmedelsområdet av flera myndigheter. Dessa är Livsmedelsverket, länsstyrelser, lokala kontrollmyndigheter (kommuner) och Generalläkaren.

I förordning (EG) nr 882/2004 ställs krav på att den offentliga kontrollen i landet ska revideras. Dels ska kontrollmyndigheterna, enligt artikel 4.6, utföra interna revisioner eller låta utföra externa revisioner. Därutöver ska EU göra revisioner i medlemsstaterna enligt artikel 45.

Ansvarsfördelning

Livsmedelsverket ansvarar för att samordna, upprätthålla och utveckla livsmedelsområdets revisionssystem. Livsmedelsverket har kommit överens med länsstyrelserna om att de ska utföra revisioner av kommunernas livsmedelskontroll. Livsmedelsverket kan dock göra uppföljande kommunrevisioner som lämnats över till Livsmedelsverket av en länsstyrelse.

Majoriteten av revisionerna har fokus på kontrollen av ett eller flera kontrollområden, sakområden eller anläggningstyper; till exempel HACCP på ett mejeri, temperatur på en restaurang, information i butik (Livsmedelsverkets kommunrevisioner). Dessa revisioner omfattar en granskning på plats vid en livsmedelsanläggning som kontrollmyndigheten har kontrollansvar för. Granskningen vid anläggningen utförs som en skuggkontroll där kontrollmyndighetens personal utför en kontroll. Revisionsgruppen iakttar och bedömer kontrollen, och inte hur väl livsmedelsföretagaren uppfyller lagstiftningens krav.

Livsmedelsverket utför även revisioner av länsstyrelsernas livsmedelskontroll i primärproduktionen, av Livsmedelsverkets egen kontrollverksamhet, samt av Generalläkarens livsmedelskontroll.

Livsmedelsverket i Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island deltar i ett nordiskt projekt om oberoende granskning av revisionssystemen i de fem länderna. Granskningen innebär att revisorer från två av länderna tillsammans granskar ett av de övriga länderna.

Sveriges livsmedelskontroll, inklusive revisionssystemet, granskas dessutom av EU-kommissionens Sante F. Revisionsprocessen beskrivs vidare i del 4 i Sveriges nationella plan för kontrollen i livsmedelskedjan.

Genom detta revisionssystem uppfyller kontrollmyndigheterna kravet på att revisioner på livsmedelsområdet ska utföras.

Syfte

Syftet med revisionerna är att granska och utvärdera om kontrollmyndigheternas planer och det praktiska genomförandet av dessa resulterar i att målen i förordning (EG) nr 882/2004 uppfylls. Den offentliga kontrollen ska kontrollera att livsmedelsföretagarna säkerställer att livsmedel är säkra och att konsumenter inte vilseleds. Kontrollen ska genomföras regelbundet, så ofta som det är lämpligt. Den ska vara riskbaserad, ändamålsenlig, rättssäker och ge effekt. För att kontrollen ska ge effekt måste den upptäcka eventuella avvikelser och ställa krav så att de åtgärdas. Vid en revision bedöms om kontrollen upptäcker avvikelser och ser till att de åtgärdas, samt om förutsättningarna för det finns.

Syftet med revisionerna är även att ständigt förbättra livsmedelskontrollen.

Tre huvudfrågor besvaras vid revisionen:

  1. Finns en planerad verksamhet och följs det som planerats?
    - Finns mål, kontrollplaner, rutiner och liknande? Utförs den planerade kontrollen och följer personalen de rutiner och planer som finns?
  2. Vad blir effekten av myndighetens genomförande av den planerade verksamheten?
    - Genomförs den planerade verksamheten enligt 1) på ett sätt så att den har avsedd effekt? Uppnås myndighetens mål och planerade resultat enligt 1)?
  3. Är den planerade verksamheten och dess effekt ändamålsenlig för att uppfylla lagstiftningens krav?
    - Är mål, planer, rutiner och annat lämpliga i förhållande till lagstiftningens krav, och genomförs de på ett sätt som ger den effekt som lagstiftningen avser?

Utförande

Handboken 'Revision av kontrollmyndigheters livsmedelskontroll' finns som stöd för de som utför revisioner.

Revisionsprogram tas fram av den myndighet som utför revisionerna. Det ska vara riskbaserat och utformat så att det under en period av cirka fem år täcker in samtliga kontrollmyndigheter som omfattas av revisionsansvaret, t.ex. samtliga kommuner i ett län för länsstyrelsen tillsammans med Livsmedelsverket. I planeringen tas även hänsyn till att eventuella uppföljningar kan behöva utföras beroende av revisionsresultatet. Uppföljning kan till exempel ske genom att granska åtgärdsplaner eller genom att göra en uppföljande revision.

Resultat

Livsmedelsverket sammanställer årligen resultatet från alla utförda revisioner i en rapport och rapporterar vidare till EU-kommissionen, samt ger återkoppling till de myndigheter som utför revisioner. Livsmedelsverket ska även använda revisionsresultaten för att förbättra kontrollen och för framtida stöd och ledning.

Nationell samrådsgrupp

På uppdrag av regeringen har Livsmedelsverket inrättat en nationell samrådsgrupp med uppgift att:

  1. Ge stöd och råd till kontrollmyndigheter som utför eller låter utföra revision av sina offentliga kontroller i livsmedelskedjan.
  2. Diskutera gemensamma kompetensutvecklingsåtgärder och metodutveckling.
  3. Vara en plats för informations- och erfarenhetsutbyte, och ge möjlighet för att lyfta fram goda exempel.

Samrådsgruppen är sammansatt av representanter för länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Landsting, Generalläkaren, Jordbruksverket och Livsmedelsverket.

Senast granskad 2017-08-16