Mål och strategier för livsmedelskontrollen

I Sverige ska alla kunna lita på maten vi äter. För att livsmedelskontrollen ska få effekt behövs både tydliga mål och gemensamma kontrollprojekt.

Företagarna har ansvar för att deras produkter är säkra och att ingen konsument blir vilseledd, till exempel av informationen på livsmedelsförpackningen eller av maten som serveras på restaurangen. Livsmedelskontrollens ansvar är att kontrollera hur företagarna lever upp till lagstiftningens krav. Med tydliga gemensamma prioriteringar blir det också lättare för företagen att göra rätt. En bra livsmedelskontroll bidrar både till att konsumenter och företag känner förtroende för maten och till att livsmedelsföretagens konkurrenskraft ökar, i Sverige och i världen. För att uppnå detta finns särskilda mål och prioriteringar för livsmedelskontrollen.

Målen för livsmedelskontrollen 2017-2019:

Med hjälp av operativa mål ska effekten av kontrollen öka, syftet är att göra verklig skillnad. Målen har tagits fram inom fyra fokusområden: säkert dricksvatten, mikrobiologiska risker, kemiska risker och information i livsmedelskedjan.

Dricksvatten är ett baslivsmedel, där störningar i beredning eller distribution kan påverka många konsumenter. Att bereda och distribuera dricksvatten ställer höga krav på processtyrning och förebyggande åtgärder, för att vattnet som når konsumenterna ska vara säkert. Målen för kontrollen inom detta område handlar om att kontrollera hur mikrobiologiska och kemiska faror beaktas vid beredning och distribution.

Det finns flera mikrobiologiska risker förknippade med livsmedel. När det gäller listeria, ehec och norovirus, går trenden åt fel håll i antal livsmedelsburna sjukdomsfall. Därför fokuseras målen inom mikrobiologiska risker på att kontrollera hur livsmedelsföretagarna hanterar processer för att förhindra att konsumenter blir sjuka av listeria, ehec eller norovirus.

Kemiska faror som kan förekomma i livsmedel är av många olika slag. Myndigheterna i livsmedelskedjan har enats om att tungmetaller, miljöföroreningar (i synnerhet dioxin och PCB) och mykotoxiner (mögelgifter) är särskilt viktiga att fokusera på. Därför handlar de operativa målen för livsmedelskontrollen om dessa kemiska faror och hur det säkerställs att de inte förekommer i farliga nivåer i livsmedel.

Att informationen om livsmedel är korrekt är viktigt ur flera aspekter. Att det som sägs eller skrivs om ett livsmedel är sant avgör naturligtvis om konsumenterna får det som livsmedlet utges att vara, och inte blir lurade eller vilseledda. Korrekt information handlar också om konsumenters säkerhet så att exempelvis allergiker kan lita på att ingrediensförteckningen stämmer. Målen inom detta fokusområde handlar om att verifiera att uppgifter som lämnas om livsmedel är korrekta vad gäller exempelvis ingredienser och ursprung. Det betyder att inte bara se att uppgifterna finns, utan också se att det finns underlag som styrker att uppgifterna är korrekta.

Gemensamma kontrollprojekt stärker kontrollen

2017 samordnar Livsmedelsverket flera nationella kontrollprojekt inom följande områden:

  • Kontroll av användning av tillsatser vid tillverkning av kött- och fiskprodukter
  • Glykoalkaloider (naturligt förekommande växtgift) i svenskodlad potatis

Projekten genomförs av Livsmedelsverket, kommunerna och länsstyrelserna gemensamt och fokuserar på områden där kontrollen behöver utvecklas och stärkas.

Kontrollprojekt och operativa målen kompletterar kontrollens kärnuppgifter

Kontrollprojekten och de operativa målen och ger en inriktning och prioritering av kontrollinsatser som görs inom den ordinarie kontrollen av livsmedel och livsmedelsföretag. De blir alltså en del av den kontroll som ska utföras enligt den nationella kontrollplanen. Syftet med målen och kontrollprojekten är att fokusera insatserna mot utpekade problemområden med hög risk för konsumenten. De är en del av Sveriges fleråriga nationella kontrollplan. Kontrollens kärnuppgifter beskrivs kortfattat i broschyren Vårt uppdrag.

Gemensamt fokus – operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019

Senast granskad 2016-12-20