E-handel med livsmedel

Kvinna och man med kasse med mat och platta för att checka av de varor de beställt från butik

För dig som säljer livsmedel via ett e-handelsföretag gäller i stort sett samma livsmedelslagstiftning som när du säljer varor i en vanlig butik, på ett café eller en restaurang. Men det finns några saker du behöver tänka lite extra på. Här förklarar vi vad du behöver tänka särskilt på och ger dig länkar till mer information.

Vad är e-handel?

Distansförsäljning är all försäljning där någon form av teknik för distanskommunikation ingår. E-handel är en typ av distansförsäljning. Några exempel på e-handel är försäljning via

  • webbplats
  • sociala medier, till exempel Facebook och Twitter
  • elektroniska marknadsplatser, till exempel Blocket och Tradera
  • appar
  • SMS
  • e-post.

Starta verksamhet

När du vill starta ett livsmedelsföretag med försäljning av livsmedel på distans, måste du anmäla det till din kontrollmyndighet. I de flesta fall är det miljökontoret. Om ditt företag har kontoret, varifrån försäljningen eller webbplatsen administreras, i en kommun och lagret i en annan ska du registrera anläggningarna i båda kommunerna. Kontrollmyndigheten ska veta var försäljningen sker så att de kan genomföra oanmäld eller föranmäld kontroll.

Om du redan har en livsmedelsverksamhet som är registrerad, till exempel en butik, och vill utveckla servicen genom att sälja över internet, ska du kontakta din kontrollmyndighet för att meddela denna ändring av din verksamhet.

Planerar du att sälja kött- mjölk-, eller fiskprodukter kan det vara en verksamhet som faller under Livsmedelsverkets kontroll. Sådana verksamheter kan behöva godkännas av Livsmedelsverket innan du startar.

Om du är en primärproducent, registrerad hos länsstyrelsen, och vill sälja dina grönsaker, honung eller ägg på distans ska själva e-handeln vara registrerad som en detaljhandelsanläggning hos kommunen. 

De allra flesta verksamheter som säljer livsmedel via e-handel ska registrera sig. Det finns undantag. Ett exempel kan vara en primärproducent som ett par gånger om året tar upp beställningar på varor via sin sida på Facebook. Kontakta din kommun för en bedömning. 

Exempel på e-handelsföretag

Några exempel är

  • privatperson som tar emot tårtbeställningar och bakar hemma
  • beställning av pizza via internet
  • matbutik som också erbjuder att handla via nätet
  • webbaserat företag som köper livsmedel från andra länder (import/införsel)
  • företag med enbart lager av livsmedel som skickas på beställning via webbsida eller dylikt, till exempel matkassar med recept
  • grönsaksodlare, honungs- eller köttproducent som tar emot beställningar via e-post, Facebook med mera
  • webbaserat företag som köper in svenska livsmedel som sedan säljs utomlands (export/utförsel).

Företagarens ansvar

Det är alltid företagarens ansvar att de livsmedel som släpps ut på marknaden är säkra för konsumenten. De krav som gäller för företag som säljer livsmedel i fysiska butiker gäller även för de som säljer över internet. Dessutom finns några krav som endast ställs på e-handelsförsäljning. Det kan du läsa mer om under Kontroll av e-handelsverksamheter längre ner på den här sidan.

Din egen kontroll är ditt system för att vara säker på att din verksamhet uppfyller lagstiftningens krav och att livsmedlen du säljer är säkra. Du ska ha rutiner för vad som ska göras och hur det ska göras.

Information och märkning av e-handelsvaror

När du säljer livsmedel på distans är informationen och märkningen om produkten särskilt viktig. Den information som finns på din webbplats är helt avgörande för att konsumenterna ska kunna göra medvetna val. Livsmedelsinformation omfattar både text på förpackningen och den text du publicerat på en webbsida, i sociala medier eller i en broschyr i anslutning till de produkter du säljer. Huvudregeln är att informationen ska vara på svenska för produkter som säljs till kunder i Sverige.

Din information måste vara rätt och lätt att förstå och får inte vara vilseledande. Det är dessutom reglerat vilka närings- och hälsopåståenden man får göra.

Allergener är naturliga ämnen som kan förekomma i livsmedel. Allergenerna, oftast proteiner, kan ge allvarliga reaktioner hos dem som är allergiska mot ämnena. Ibland kan det räcka med små mängder för att en allergisk person ska bli sjuk. Du måste alltid informera kunden, skriftligt eller muntligt, om vilka allergener som ingår i din produkt.

Liksom vid försäljning av livsmedel i en fysisk butik eller restaurang gör man skillnad på vilka uppgifter om ett livsmedels innehåll som krävs beroende på om en vara är färdigförpackad eller inte förpackad.

Färdigförpackade och inte färdigförpackade livsmedel

Färdigförpackade livsmedel

När färdigförpackade livsmedel säljs till konsument genom distansförsäljning ska all obligatorisk livsmedelsinformation, utom datummärkning, finnas tillgängliga innan köpet avslutas.

Datummärkningen, tillsammans med övriga uppgifter, måste finnas på förpackningen när varan levereras till konsumenten. Syftet är att konsumenten ska få tillgång till samma information vid distansförsäljning som vid köp i en livsmedelsbutik. Dessutom ska konsumenten ha tillgång till samma information när varorna levereras.

Exempel på när köpet kan anses vara avslutat:

  • En kund beställer livsmedel via en butiks webbplats. Köpet kan anses avslutat när kunden har lagt sin vara i sin virtuella varukorg, det vill säga när kunden har bestämt sig för att gå vidare med köpet.

  • En kund ringer och beställer ett livsmedel. Köpets kan anses avslutat när kunden har gjort sin beställning.

När färdigförpackade livsmedel säljs till konsument genom distansförsäljning ställs andra krav än när livsmedlet säljs färdigförpackat. Livsmedel som säljs och som inte är färdigförpackade delas in i tre kategorier. Vilken information som ska lämnas om livsmedlet och vilken märkning som krävs, beror på i vilken kategori som livsmedel placeras.

Kontrollmyndigheten, oftast kommunens miljökontor, kontrollerar att ditt livsmedelsföretag lever upp till kraven i livsmedelslagstiftningen. För att kunna göra det behöver inspektören få tillträde till företagets lokaler för att kontrollera och eventuellt ta prover. Du behöver beskriva vilka rutiner du har i din verksamhet och visa eventuell dokumentation.

Kontrollen kan också omfatta uppföljning av arbetsinstruktioner, till exempel frågor om personalens ansvarsområden, och även informationen på din webbplats. Om du inte har någon lokal kan en kontroll ändå göras till exempel på ditt kontor.

Tänk på att kontrollen kan vara föranmäld, men även oanmäld.

Kommunen tar ut en avgift för registrering och kontroll. Hur mycket du behöver betala i kontrollavgift avgörs av kommunen. De bedömer hur stort behovet av kontroll är och ger dig ett beslut om årlig kontrolltid.

Livsmedelskontrollen kontrollerar bland annat att informationen som lämnas i samband med att ett livsmedel erbjuds till försäljning uppfyller de informationskrav som ställs på distansförsäljning.

Konsumentverket kontrollerar livsmedelsinformation i form av reklam utifrån marknadsföringslagstiftningen. Det betyder att Konsumentverket ansvarar för att granska företags marknadsföring och reklam så att den inte är vilseledande eller på andra sätt olämplig. Konsumentverket har även kontrollansvar för det som anges i e-handelslagen, lag (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster. E-handelslagen ställer bland annat krav på att information om kontaktuppgifter till företaget finns på webbplatsen. Kontaktuppgifter som ska anges är (företags)namn, organisationsnummer, adress och e-postadress.

Det är inte bara livsmedelslagstiftningen som ställer krav på dig som ska starta eller driver ett företag. Skatteverket, Tillväxtverket, Bolagsverket och Arbetsförmedlingen har samlad information och e-tjänster som du som ska starta eller driver företag kan ha nytta av.

Senast granskad 2018-06-19