Undersökning av miljöföroreningar i modersmjölk och blod

Sedan 1996 har Livsmedelsverket, med delfinansiering från bland annat Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, regelbundet samlat in modersmjölk, blod och hår från förstföderskor i Uppsala län. Studien har fått namnet POPUP (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas). Med start 2008 följs även barnen till de mammor som deltagit i studierna upp vid 4, 8 och 12 års ålder.

Hur går insamlingarna till?

Slumpvis utvalda mammor kontaktas av en barnmorska när de har kommit hem från BB och tillfrågas om de vill delta i undersökningen. Mjölken samlas in med hjälp av bröstmjölkspump eller uppsamlingskopp under den tredje veckan efter förlossningen. Det är önskvärt att varje mamma samlar in 2-5 dl mjölk. Från de deltagande kvinnorna tas också prov av blod och hår, samt från och med 2009 också urin. Mammorna svarar på enkäter om bland annat livsstil och kostvanor. Under 2008-2010 pågick även ett projekt där damm samlades in i bostaden hos de deltagande kvinnorna. Undersökningen har etiskt godkännande från regionala etikprövningsnämnden i Uppsala, och kvinnorna kan när som helst, utan närmare förklaring, avbryta sitt deltagande.

I forskningsrapporter från andra länder misstänks att höga halter av vissa organiska miljöföroreningar kan påverka barns hälsa. Till exempel har forskare rapporterat att vissa miljöföroreningar tycks öka risken för allergier medan andra föroreningar verkar minska risken. För att undersöka detta görs en uppföljande undersökning av barnen till mammorna som deltagit i studien när de är cirka 4, 8 och 12 år gamla. I uppföljningen, som sker i samarbete med barn- och skolhälsovården i Uppsala, ingår ett frågeformulär om bland annat barnets hälsa. Om möjligt tar vi också ett blodprov från mamman och barnet.

Vad används proverna till?

I de mjölk- och blodprover som samlas in analyseras i första hand organiska miljöföroreningar, bland annat polyklorerade bifenyler (PCB), klorerade bekämpningsmedel (DDT med flera), dioxiner och bromerade flamskyddsmedel. Resultaten används bland annat för att följa hur halterna av organiska miljöföroreningar i modersmjölk förändras med tiden, och resultaten är också mycket viktiga för uppföljningen av Livsmedelsverkets råd om konsumtion av PCB- och dioxinförorenad fisk. Vi är därför mycket glada och tacksamma för att så många kvinnor har deltagit och deltar i insamlingarna av modersmjölk. De resultat som hittills kommit fram visar att halterna av många organiska miljöföroreningar sjunker i modersmjölk och att marginalerna till nivåer som kan vara skadliga blir större.

Andra miljöföroreningar som har analyserats i blod från förstföderskorna är fenolära ämnen (bland annat nonylfenol och bisfenol A) och perfluorerade alkylsyror. Nonylfenol är en kemikalie som kan finnas i till exempel målarfärg, bekämpningsmedel och kosmetiska produkter. Bisfenol A förekommer i polykarbonatplaster, lim, golvbeläggningsmaterial, färger och lacker. Pefluorerade alkylsyror bildar vatten-, fett- och smutsavvisande ytor och finns bland annat i impregnerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel och brandsläckningsskum. De finns också i produkter som används inom verkstads- och elektronikindustrin.

Förutom mjölk och blod samlas även hår, urin och damm in hos mammorna som deltar i undersökningen. Hårproverna tas om hand av Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska institutet, och i dessa analyseras kvicksilver. Syftet med detta är bland annat att undersöka hur halterna av kvicksilver förändras med tiden hos svenska förstföderskor. Urinprovtagningen påbörjades 2009, och i urinproverna planeras analys av ämnen som kroppen utsöndrar via urinen, till exempel bisfenol A. I dammproverna analyseras bromerade flamskyddsmedel. Syftet med detta är bland annat att undersöka om det finns något samband mellan halterna av bromerade flamskyddsmedel i damm och halterna i modersmjölk och blod.

Undersökningarna finansieras delvis av Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning. Flera resultatrapporter hittar du via länkar längst ner på sidan. Där finns också en lista med vetenskapliga publikationer.

Hur får vi i oss miljöföroreningar?

Flera organiska miljöföroreningar är vanligt förekommande i vår miljö och finns även i vissa livsmedel, främst i animaliska produkter som fisk, kött och mejeriprodukter. För människor är maten den största källan till PCB och dioxiner. Strömming, vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern, röding från Vättern och Sik från Vänern kan innehålla höga halter dioxin och PCB. Livsmedelsverket rekommenderar därför att barn, kvinnor i barnafödande ålder samt gravida och ammande inte bör äta dessa fiskar oftare än 2-3 gånger per år.

När det gäller bromerade flamskyddsmedel är det oklart vilken som är den viktigaste källan. Troligtvis är både maten och inomhusmiljön (damm) av betydelse.

Konsumtion av fisk är den största källan till kvicksilver (i form av metylkvicksilver), och de högsta halterna återfinns i bland annat gädda, abborre och gös. Livsmedelsverket rekommenderar kvinnor som planerar att bli gravida, är gravida eller ammar att inte äta fisk som kan innehålla förhöjda kvicksilverhalter mer än 2-3 gånger per år.

Bisfenol A finns bland annat i livsmedelsförpackningar som är tillverkade av polykarbonatplast. Vi får främst i oss bisfenol A genom konsumtion av mat och dryck som varit i kontakt med sådana förpackningar. Det är inte längre tillåtet att sälja nappflaskor av polykarbonat eller förpackningar med lack och ytskikt som innehåller bisfenol A avsedda för barn under tre års ålder.

Är miljöföroreningarna farliga?

Foster och spädbarn antas vara särskilt känsliga för organiska miljöföroreningar, till exempel PCB, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel. De mängder som vi har uppmätt i modersmjölk i Sverige bedöms dock inte vara en anledning till att avråda från amning. Nyttan med amning är större än den eventuella hälsorisk som organiska miljöföroreningar kan utgöra. Inga av de undersökta kvinnorna i Sverige har haft halter av miljöföroreningar i sin mjölk som klart kan sättas i samband med hälsorisker för barnen. Det är dock viktigt att de kostråd för fisk som Livsmedelsverket har tagit fram följs. På så sätt kan halterna av organiska miljöföroreningar i modersmjölk begränsas ytterligare och kvaliteten på mjölken blir ännu bättre.

Om man utsätts för stora mängder kvicksilver kan centrala nervsystemet (hjärnan) skadas. Under fosterperioden, när centrala nervsystemet utvecklas, är man som mest känslig för denna påverkan. De halter av kvicksilver som svenska kvinnor har i kroppen antas inte utgöra någon betydande risk för fostret, men för att minimera riskerna är det ändå viktigt att kvinnor som planerar att bli gravida, är gravida eller ammar följer de kostråd som finns gällande fisk med förhöjda kvicksilverhalter. Detta gäller framförallt kvinnor som ofta äter egenfångad fisk.

Giftfri miljö

Sveriges riksdag har antagit 16 mål för miljökvaliteten varav ett är "Giftfri miljö". Målsättningen med detta miljömål är att "miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden". Inriktningen är att detta ska uppnås inom en generation. Halterna av miljöföroreningar i modersmjölk används som en av indikatorerna för miljömålet "Giftfri miljö". Det arbete med organiska miljöföroreningar i modersmjölk som utförs vid Livsmedelsverket ligger till grund för denna indikator. Mer om Sveriges miljömål kan du läsa på Miljömålsportalen (se länk längst ner på sidan).

Senast granskad 2016-11-07