Nationellt nätverk för dricksvatten

Nationellt nätverk för dricksvatten är ett forum för att skapa helhetssyn på dricksvattenområdet. Genom samarbete och samordning av insatser ska nätverket bidra till säkert dricksvatten idag och i framtiden. I nätverket ingår berörda myndigheter och branschorganisationer.

Klimatförändringar  - stora utmaningar för dricksvattnet

Bra dricksvatten i våra kranar har länge varit en självklarhet i Sverige. Klimatförändringar med bland annat ökad nederbörd, översvämningar, varmare vatten och sämre råvatten innebär stora utmaningar för att säkra tillgången på bra dricksvatten.
Sedan 2010 finns ett nationellt nätverk för dricksvatten. Syftet med nätverket är att skapa helhetssyn på dricksvattenområdet och genom samarbete och samordning av insatser ska nätverket bidra till bra och säkert dricksvatten idag och i framtiden.

Nätverkets vision är att Sveriges befolkning har tillgång till dricksvatten av tillräcklig kvantitet och  god kvalitet i en föränderlig värld.

Nio myndigheter och organisationer

Livsmedelsverket, som har nationellt samordningsansvar för dricksvatten, är samordnare. Övriga medlemmar är Boverket, Folkhälsomyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelserna och Vattenmyndigheterna, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Sveriges Hydrologiska och Meterologiska Institut (SMHI), Svenskt Vatten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Även andra myndigheter och organisationer är aktiva i olika arbetsgrupper.

Vinster med nätverket

Samordningen minkar risken för dubbelarbete och att "frågor faller mellan stolarna". Nätverket kan skapa synergier i gemensamma satsningar och optimera användning av resurser. Det nationella perspektivet kan också underlätta prioritering av nyckelfrågor.

Organisation

Till nätverket finns en styrgrupp som representeras av generaldirektörer eller motsvarande från de olika nätverksorganisationerna. Nätverkets arbete leds av en koordineringsgrupp. Därutöver finns fyra arbetsgrupper:

Dricksvatten och FoU arbetar aktivt med att lyfta och driva anslagsfrågor. Kartläggning av pågående forskning och utbildning sker genom denna grupp som även aktivt söker utveckla en forskningsstrategi, identifiera kunskaps- och innovationsbehov och samarbetsmöjligheter på bred front bland viktiga aktörer.

Dricksvatten och krisberedskap (VAB) fokuserar på ökad krisberedskap och förebyggande åtgärder inom dricksvattenområdet.

Dricksvatten och planering fokuserar på det förebyggande arbetet, fysisk planering och planeringsverktyg. Beröringspunkter mellan ramdirektivet för vatten, dricksvattendirektivet och översvämningsdirektivet lyfts fram i gemensamma aktiviteter och kommunikation. Frågor om dataförsörjning och stöd till planeringsunderlag på regional och kommunal nivå hanteras i gruppen.

Dricksvatten och offentlig kontroll arbetar för kompetensfrågor i kontrollen, ökad samverkan och beredskapsfrågor för kontrollen. Arbetet drivs på en strategisk nivå med fokus på mål, aktiviteter och rapportering samt krav och skyldigheter för producenter och myndigheter.

 

Utredning om ett nationellt dricksvattenråd

Regeringen beslutade i mars 2018 om att inrätta ett nationellt dricksvattenråd. Dricksvattenförsörjningen är komplex och berör flera aktörer. På den verksamhetsutförande nivån svarar kommunen ytterst för den allmänna dricksvattenförsörjningen. Livsmedelsverket har i uppdrag att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt dricksvattenråd. Uppdraget innefattar frågorna:

  • Vilka uppgifter ska rådet ha
  • Hur ska arbetet organiseras
  • Hur ska kunskapsutvecklingen inom ramen för rådet ske
  • Vad är en lämplig form för återrapportering för rådets verksamhet 

Dricksvattenrådet ska bestå av Livsmedelsverket (ordförande), Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Kemikalieinspektionen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och Trafikverket. Myndigheterna företräds av generaldirektör eller den som generaldirektören utser i sitt ställe. I rådet ska även en representant som företräder länsstyrelserna ingå samt att en ledamot som företräder Sveriges Kommuner och Landsting samt två ledamöter som företräder kommuner bör ingå.

Uppdraget ska redovisas till regeringen den 1 december 2018. Det nationella nätverket fortgår tills den nya strukturen är på plats.

Senast granskad 2018-09-13