Analysmetoder och provtagning - CCMAS

CCMAS huvuduppgift är att stödja andra Codexkommittéer genom att godkänna analys- och provtagningsmetoder inklusive riktlinjer, det vill säga kriterier, för hur dessa ska arbetas fram.

Kommitténs mandat

CCMAS utarbetar kvalitetssäkringsanvisningar till hjälp för livsmedelslaboratorier.

Kommittén behandlar också specifika provtagnings- och analysfrågor som remitterats från Codex kommissionen eller andra kommittéer.

CCMAS arbetar inte med metoder och provtagning för analys av pesticider, veterinärmedicinska preparat eller mikrobiologiska agens.

Sammanfattningar från möten

Möte den 17-21 och 25 maj 2021

Mötet hölls digitalt och antalet deltagare var avsevärt större än vad de fysiska mötena brukar ha.

Det pågående arbetet med att revidera CSX 234 genom olika paket går framåt. Detta är ett väldigt stort arbete och när allt är på plats och en databas har skapats kan det möjliggöra en betydligt förenklad framtida administration och en metodlista med betydligt bättre kvalitet. Vid detta möte diskuterades ett dokument som kan tydliggöra hur man väljer en typ II metod från flera typ III metoder. Denna vägledning är tänkt att inkluderas i det informationsdokument som beskriver processen för metodgodkännanden inom CCMAS. Det är ett steg i rätt riktning för att undvika en hel del missförstånd runt denna process och typningen av metoder.

Arbetet med att förenkla vägledningen för provtagningsplaner går framåt. Detta är dock ett väldigt svårt ämne och det finns stora skillnader i acceptansen av det nuvarande dokumentet. Vissa länder tycker fortfarande att texten är på en för hög teknisk nivå och inte är tillräckligt förenklad för att den ska kunna användas av råvarukommittéerna. Ett antal appar är tänkta att förenkla proceduren med att ta fram en provtagningsplan. En e-bok som ger lite mer utförlig beskrivning av koncepten är också framtagen. En fråga var hur apparna har validerats och hur det långsiktigt kan säkerställas att detta material förvaltas och finns tillgängligt. En annan aspekt är att den teoretisk beräknade provtagningsplanen kan innebära att ett väldigt stort antal delprover behöver tas. Hur ska man kunna hantera någon form av pragmatiskt ”good enough” provtagning? För att få till en bra diskussion inför nästa år föreslogs det att ett webinar kunde vara en aktivitet som kan övervägas. Ordförande för EWG:n och Codex-sekretariatet får titta på möjligheterna. 

Glädjande blev att det reviderade förslaget på vägledning för mätosäkerhet skickades vidare till steg 8. Här har Tyskland verkligen gjort ett stort arbete. Under diskussionen så framkom det att vissa länder hade specifika önskemål om att metoder för skattning via Monte Carlo simuleringar skulle nämnas i guiden. Syftet är dock inte att det ska vara heltäckande och snarare vänder sig till användare av mätosäkerhet än analytiker på laboratorierna.

Informationsdokumentet om mätosäkerhet kan dock breddas och där kan mera tekniska aspekter redovisas. Tyskland ombads att ta hand om de framkomna synpunkterna och göra ett uppdaterat dokument till nästa möte.

Möte den 13-16 och 20 juni 2023

Mötet hölls i år fysiskt på plats i Budapest den 13-16 juni. Delegater från 49 olika länder deltog. Rapporten godkändes via ett digitalt möte den 20 juni. En av huvudpunkterna var att diskutera metoder och provtagningsplaner som andra Codex-kommittéer vill ha godkända. Även arbetet med att revidera de olika paketen för CSX 234 avhandlades. I CSX 234 anges vilka metoder som ska användas för olika bestämmelser, i händelse av en dispyt gällande handel mellan länder. Paketet med oljor och fetter blev i år färdigställt. Paketen med cerealier och baljväxter, samt processade (konserverade) frukter och grönsaker redovisades och gjorde framsteg. Arbetet fortsätter med dessa paket. Två nya paket; ett för fisk och fiskprodukter, samt ett för juice och nektar, kommer att påbörjas. En liten pilot för hur en databas skulle kunna utformas för att kunna hålla nödvändig information i CSX 234 och samtidigt underlätta uppdateringar i standarden ska diskuteras med några länder i ett informellt forum. Detta informella arbete ska ge en grund för hur ett uppdrag att verkligen utveckla en databas för CSX 234 kan utformas. FAO-sekretariatet informerade att de har gjort väsentliga moderniseringar av webbsidor och andra interna stödsystem. De hoppas att sekretariatet nu har de tekniska förutsättningarna för att kunna hålla en databas för CSX 234.

Vid mötet diskuterades återigen ett dokument som kan tydliggöra hur man väljer en typ II metod från flera typ III metoder. Denna vägledning är tänkt att inkluderas i det informationsdokument som beskriver processen för metodgodkännanden inom CCMAS. Efter några smärre justeringar så kunde detta informationsdokument godkännas. Det är ett steg i rätt riktning för att undvika en hel del missförstånd runt denna process och typningen av metoder.

Arbetet med att förenkla vägledningen för provtagningsplaner (CXG 50) hade gått framåt sedan förra mötet. Efter diskussion om vissa delar i vägledningen kunde den godkännas för publicering. Arbetet med att ta fram ett stödjande informationsdokument och appar fortsätter. Apparna behöver valideras och den framtida förvaltningen säkerställas.

Informationsdokumentet om mätosäkerhet, som ger exempel från vägledningen för mätosäkerhet (CXG 54), hade i år ytterligare förbättrats efter synpunkter från förra mötet och en elektronisk remissrunda (circular letter). Efter viss diskussion och införande av några ändringar kunde detta informationsdokument godkännas.

En diskussion om vilken metod som ska gälla som referensmetod (Typ I) för fukthaltsbestämning i mjölkpulver har diskuterats över flera CCMAS-möten. Det finns en standardmetod (ISO5377/IDF26) som många länder och även metodstandardorganisationerna IDF och ISO är nöjda med. Den kräver dock instrumentering som är dyrare än en vanlig värmeugn. Framförallt länderna i Sydamerika har under flera år hävdat att den instrumenteringen är för dyr i dessa länder. Efter långa diskussioner så blev kompromisslösningen att den befintliga metoden kvarstår som typ I-metod, medan metoden för värmeskåp klassas som typ IV-metod och att det i en fotnot anges att den får användas vid dispyter, om det av praktiska skäl inte finns tillgång till typ-I metoden.

Kommittéer och samarbeten

Senast granskad 2023-08-14