Nyheter

Ökat fokus på skolmaten har gett resultat – ny undersökning

2016-08-24

Det pekar uppåt för skolmaten i de svenska kommunerna. Andelen kommuner som har ett politiskt beslut kring skolmaten har ökat kraftigt sedan 2011. Det visar landets största undersökning av hur kommunerna arbetar med skolmaten – en öppen jämförelse.

Livsmedelsverket har tillsammans med Skolmatens vänner kartlagt skolmåltidsverksamheten i landets kommunala grundskolor. 240 av landets 290 kommuner har deltagit, undersökningen är därmed den största på området. Liknande undersökningar har gjorts årligen sedan 2011.

I 74 procent av landets kommuner finns ett politiskt beslut med riktlinjer för måltidsverksamheten på grundskolan. Detta är en kraftig ökning sedan 2011, då siffran var 45 procent.

– Grunden för bra skolmat är engagerade beslutsfattare som inser skolmåltidens betydelse. Det är därför mycket positivt att medvetenheten hos kommunpolitikerna verkar växa, säger Eva Sundberg som är ansvarig för Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Allt fler har eget tillagningskök

61 procent av landets kommunala grundskolor har tillagningskök i direkt anslutning till sina skolrestauranger. Även det är en klar ökning sedan 2011, då siffran var 52 procent.

– Eget tillagningskök ökar bland annat möjligheterna för individanpassning, minskar mängden matsvinn och skapar bättre förutsättningar för att kunna använda måltiderna i den pedagogiska verksamheten. Här finns en stor outnyttjad potential.

I 46 procent av kommunerna är det flera skolor som serverar lunch före kl 11, vilket är en ökning jämfört med 2013 (39 procent). Det finns ett tydligt samband mellan tidig lunchstart och förekomsten av politiska beslut med riktlinjer för måltidsverksamheten. I kommuner som har fattat denna typ av beslut är det mindre vanligt att starta lunchserveringen före kl 11.

– Att schematekniskt få ihop det så att lunchserveringen hamnar på rimliga tider för alla elever är fortsatt en utmaning för kommunerna. Resultatet tyder på att det underlättar om man har ett kostpolitiskt program, säger Eva Sundberg.

71 procent av dem som arbetar i skolmåltidsverksamheten har en storköksutbildning, kockutbildning eller liknande, vilket är en ökning sedan 2011. Det är positivt eftersom kompetens borgar för att maten hamnar i elevernas magar.

Kostnader

Livsmedelskostnaden för lunchen i de kommunala grundskolorna var i genomsnitt 10,47 kr per elev och dag. Den kommun som lägger mest har en livsmedelskostnad på 14,62 kr/elev, nästan dubbelt så mycket som den kommun som har lägst kostnad, 7,53 kr/elev.

– Samtidigt behöver det inte vara likhetstecken mellan kvaliteten på skolmåltiderna som helhet och kostnaden för livsmedel.

Av de öppna svaren kan man utläsa att det är en utmaning för skolköken att klara av att ha ett tillräckligt stort utbud av maträtter för att tillmötesgå alla elevers individuella behov och önskemål.

– Det klagas ibland på skolmaten. Samtidigt är Sverige ett få länder som har skattefinansierad skolmat, vilket är en viktig insats för att utjämna sociala ojämlikheter i samhället. Det får vi inte glömma bort, säger Eva Sundberg.

Fakta om undersökningen

  • Kartläggningen har genomförts av Argument AB.
  • 240 kostchefer, kostansvariga eller motsvarande från landets 290 kommuner besvarade en webbenkät. Det motsvarar en svarsfrekvens på 82 procent.
  • Undersökningen genomfördes 5 april-11 maj 2016.
  • Undersökningen omfattar bland annat frågor om hur skolmåltidsverksamheten är organiserad, standarden på skolköken och skolrestaurangerna, frukost- och lunchserveringen, förekomsten av tillagningskök, matråd samt livsmedelskostnaden för skollunchen.

Ytterligare upplysningar för journalister

Eva Sundberg, Livsmedelsverket, 070-620 72 60
Livsmedelsverkets pressjour, 018-17 53 40
Skolmatens Vänner, Annika Unt, 0702-37 99 29
annika.unt@skolmatensvanner.se