Nya nordiska näringsrekommendationer på remiss – mer grönt och mindre kött viktigaste budskapet

2023-03-31

För hälsan och miljön behöver konsumtionen av växtbaserad mat öka medan köttkonsumtionen behöver minska. Det är slutsatsen i förslaget till nya nordiska näringsrekommendationer (NNR) som presenteras idag. NNR är den mest aktuella och heltäckande sammanställningen av forskning om hur befolkningen bör äta för att må bra, utan att påverka miljön och klimatet i onödan. NNR blir sedan grunden för kommande kostråd i Sverige och de nordiska länderna. Nu välkomnar NNR-kommittén synpunkter på förslaget i en öppen remiss.

De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är den vetenskapliga grunden för kostråd i Norden. De innehåller rekommendationer om hur mycket av olika näringsämnen kroppen behöver och om olika livsmedelsgrupper, till exempel kött, grönsaker och mejeriprodukter.

Människors hälsa och näringsbehov är basen i NNR. Men eftersom maten vi äter även påverkar miljö och klimat har Nordiska ministerrådet uppdragit åt NNR att denna gång också integrera hållbarhet i sitt arbete.

– Forskningen är tydlig med att det bästa för klimat och miljö är att minska köttkonsumtionen och istället äta mer baljväxter, grönsaker och fullkornsprodukter. Det skulle också vara bäst för hälsan, säger Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket och Sveriges representant i NNR-arbetsgruppen.

Utifrån en sammanvägning av effekter på hälsa, klimat och miljö rekommenderar nu NNR att konsumtionen av rött kött och chark är högst 350 gram per vecka. Det kan jämföras med dagens svenska kostråd, som är att äta högst 500 gram rött kött och chark per vecka.

– Män som grupp äter i snitt nästan dubbelt så mycket kött som kvinnor, så för dem skulle det innebära en minskning med ungefär hälften jämfört med dagens konsumtion, säger Hanna Eneroth.

NNR är inte samma sak som kostråd

NNR utgör den vetenskapliga grunden för hur människor bör äta. Med NNR som bas utvecklar sedan de nordiska länderna nationella kostråd. I det arbetet tas också hänsyn till specifika förhållanden i de olika länderna och vilka förändringar som behöver göras.

När NNR kommit med sin slutrapport i juni börjar därför Livsmedelsverket att uppdatera de svenska kostråden.

– Vetenskapen är självklart grunden för råden, men vi behöver även ta hänsyn till svenska förhållanden – hur svenskarna äter idag, hur ohälsan kopplad till mat ser ut, hur maten produceras och Sveriges krisberedskap för att nämna några, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Remissen är öppen till 26 maj.

– Till att börja med ska vi nu sätta oss in i förslaget och sedan bidra med Livsmedelsverkets synpunkter i vårt eget remissvar, säger Åsa Brugård Konde.

Fakta om Nordiska näringsrekommendationerna

  • Arbetet med de nordiska näringsrekommendationerna sker på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Det görs av en grupp med representanter från livsmedelsmyndigheter och forskare i alla de nordiska länderna.
  • NNR-arbetet är mycket omfattande, cirka 400 forskare har gått igenom det aktuella kunskapsläget. Experterna är antagna på basen av sina strikt vetenskapliga meriter, efter en tuff jävsgranskning.
  • Forskarnas slutsatser har presenterats i ett femtiotal vetenskapliga underlag. Dessa underlag har tidigare varit ute på remiss, öppna för alla att ge synpunkter på.
  • De slutliga NNR presenteras i slutet av juni av Nordiska ministerrådet.
  • NNR uppdateras ungefär vart åttonde år.

Mer information för journalister: