Nyheter

Nationell kraftsamling för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet behövs

2017-05-02

Ohälsan kopplad till ohälsosamma matvanor och för lite fysisk aktivitet är omfattande och kostar samhället miljarder. Hälsan blir också alltmer ojämlik. Många behöver arbeta gemensamt och samordnat för att minska skillnaderna och skapa förutsättningar för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet i vardagen.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket överlämnar idag en rapport till regeringen med förslag till åtgärder för att stärka arbetet med hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet.

Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för att människor i Sverige ska bli sjuka och dö i förtid. Ohälsan är mer omfattande hos personer med låg utbildningsnivå, fetma är nästan dubbelt så vanligt och livslängden betydligt kortare.

– Det är inte acceptabelt. Mycket av ohälsan går att förebygga och åtgärda, och folkhälsoarbetet bör fokusera på att minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället, säger Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.

Sjukdomar kopplade till levnadsvanor står för en allt större del av samhällets kostnader. Enbart fetman kostar uppskattningsvis cirka 70 miljarder kronor per år.

– Samhället behöver utformas så att det blir enklare att äta bra och röra på sig. Det är ett långsiktigt arbete som involverar många olika verksamheter, både det offentliga, till exempel skolan och vården, och näringslivet, säger Annica Sohlström, generaldirektör på Livsmedelsverket.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket föreslår nu ett antal åtgärder, dels på övergripande, strukturell nivå och dels mer konkreta. 

Inför målstyrning och utöka uppföljningen. Nationella mål är nödvändiga för ett långsiktigt arbete, för effektiv samverkan mellan olika aktörer och för att olika insatser ska förstärka och komplettera varandra. Uppföljningen på området behöver utvecklas och utökas. 

Offentlig styrning behöver användas för att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Offentliga styrmedel bör ses i ett brett perspektiv – det kan handla om skatter, subventioner och lagar, men också om samhällsplanering och infrastruktur.

– Vi ser att det behöver användas offentliga styrmedel för att underlätta hälsosammare levnadsvanor. Men området är komplext och det gäller att gå rätt. Det behöver utredas hur styrmedel kan utformas för att ge bäst effekt ur ett svenskt perspektiv, säger Annica Sohlström.

Kunskapsbaserat folkhälsoarbete. Förutsättningarna för ett folkhälsoarbete på lokal och regional nivå som vilar på vetenskaplig grund behöver stärkas. Dels genom ökat stöd från ansvariga myndigheter i form av kunskapsuppbyggnad och kunskapsstöd, dels genom att denna kunskap tas tillvara av verksamheterna.

Höj kompetensen inom skolan och hälso- och sjukvården. I dag saknas kurser och kunskapsmål om hälsofrämjande och förebyggande arbete kring matvanor och fysisk aktivitet i grundutbildningen inom lärarutbildningar och hälso- och sjukvårdsutbildningar. 

Inrätta ett nationellt saltprogram. Myndigheter och livsmedelsföretag behöver samverka för att sänka saltkonsumtionen, till exempel genom ett koordinerat frivilligt saltsänkningsarbete. Högt saltintag pekas ut som en av de viktigaste riskfaktorerna för ohälsa som är kopplad till matvanorna.

Ytterligare upplysningar
Livsmedelsverkets presstjänst: 018-17 53 40
Folkhälsomyndighetens presstjänst: 010-205 21 00