Kunskapssammanställning om fyra styrmedel för hälsosam livsmedelskonsumtion

2023-05-23

Ett land kan använda olika slags styrmedel för att påverka människors livsmedelskonsumtion. Olika styrmedel kan ge positiva effekter på folkhälsan, men innebär också konsekvenser för både konsumenter och företag. Livsmedelsverket har gjort en teoretisk analys av fyra olika styrmedel: EU:s skolfruktsstöd, sänkt moms på frukt och grönsaker, avgift/skatt på drycker med tillsatt socker samt reglering av multipriskampanjer. Ytterst är det politiska beslut om det ska införas styrmedel.

Livsmedelsverket har ett regeringsuppdrag som bland annat innebär att ta fram kunskap om metoder som kan minska konsumtionen av ohälsosam mat och öka konsumtionen av hälsosam. För att minska den matrelaterade ohälsan behövs många olika åtgärder. Idag riskerar var fjärde svensk att bli sjuk eller dö i förtid av livsstilssjukdomar kopplade till matvanorna. Drygt hälften av alla vuxna och vart femte barn lever med övervikt och fetma.

I en tidigare rapport har Livsmedelsverket sammanställt forskning om effekten av elva styrmedel. Nu har en fördjupad analys gjorts av möjliga fördelar och nackdelar med fyra av dessa: EU:s skolfruktsstöd, sänkt moms på frukt och grönsaker, avgift/skatt på drycker med tillsatt socker samt reglering av multipriskampanjer. Dessa har valts ut eftersom de handlar om de livsmedel som särskilt nämns i regeringsuppdraget, det vill säga mat med lite näring men mycket kalorier samt frukt och grönt. De har också använts och utvärderats i andra länder och/eller det finns en tydlig beskrivning av hur styrmedlen har utformats. Dessa styrmedel har inte använts i Sverige.

– I dagarna gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag att ta fram ett förslag på hur EU:s skolfruktsstöd kan användas i Sverige. Arbetet ska göras i samråd med Livsmedelsverket och den här rapporten kan bidra i det arbetet. Sverige är i dagsläget det enda landet i EU som inte nyttjar skolfruktsstödet, säger Britta Ekman, chef för Livsmedelsverkets avdelning för hållbara matvanor.

Utformningen av ett styrmedel påverkar både effekter och konsekvenser

Vilken effekt ett styrmedel får på konsumtionen, och i förlängningen folkhälsan, beror i hög grad på hur det utformas, exempelvis vilka livsmedel som omfattas. Men för att bedöma om ett styrmedel är önskvärt att införa eller inte ur ett samhällsperspektiv räcker det inte att bedöma effekten. Även eventuella positiva och negativa konsekvenser av styrmedlet behöver vägas in. I rapporten belyses konsekvenser som omställningskostnader för företag, administrativa kostnader för offentlig sektor och sociala och miljömässiga konsekvenser. Däremot görs inte någon sammanvägd helhetsbedömning om det är önskvärt att införa styrmedlen eller inte.

– Vi har gjort en teoretisk analys av vilka effekter och möjliga konsekvenser styrmedlen kan få. Det är viktigt att påpeka att rapporten inte innehåller några förslag eller rekommendationer. Det är politiken som beslutar om den här typen av styrmedel, vi bidrar med kunskap, säger Britta Ekman.

Fakta om regeringsuppdraget
Livsmedelsverket har ett regeringsuppdrag att under 2020-2023 undersöka och skapa förutsättningar for en överenskommelse i livsmedelsbranschen om att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel, samt att ta fram kunskapsunderlag om hur intaget av energitäta och näringsfattiga livsmedel kan minska. I uppdraget ingår att främja en sådan överenskommelse och följa upp effekterna.

Mer information för journalister: