Jämförbara företag får olika kostnader för livsmedelskontrollen

2018-05-31

Livsmedelsföretag kan få extrakostnader eller inte, beroende på hur kommuner hanterar deras brister. Små kommuners sårbarhet kan göra att somliga företag inte får någon kontroll. Det konstaterar Livsmedelsverket i en utvärdering om likvärdigheten i livsmedelskontrollen.

Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen utvärderat effekterna av myndighetens arbete med att utveckla livsmedelskontrollen och göra den mer likvärdig i hela landet. Nu konstaterar Livsmedelsverket i en delrapport att det inom flera områden finns skillnader som gör att företagen kan uppleva att de blir behandlade olika.

I Sverige finns närmare 90 000 livsmedelsanläggningar, varav de flesta är restauranger och butiker som kontrolleras av kommunerna. Livsmedelskontrollen finansieras med avgifter och dessa skiljer sig avsevärt från kommun till kommun.

Detta beror på:

  • Kommunerna använder olika lång tid för att utföra kontroll
  • Varierande timtaxa för livsmedelskontroll
  • Olika tillvägagångsätt när brister upptäcks vid livsmedelsföretag

Behovet av kontroll

Hur mycket en verksamhet ska kontrolleras beror på hur företaget har klarat tidigare kontroller samt vilken riskklassning verksamheten har. Ett skolkök ska kontrolleras oftare än till exempel en kiosk som bara säljer färdigförpackat godis. Med hjälp av Livsmedelsverkets modell för riskklassning avgör kommunen hur många kontrolltimmar som behövs.

Rapporten visar att klassningen av likartade verksamheter skiljer sig åt mellan kommunerna. Detta, i kombination med att kommunerna tar ut olika timtaxa gör prislappen blir olika för företagen.

Olika arbetssätt

Rapporten visar att det är tydliga skillnader i hur samma iakttagelse av en brist hanteras och följs upp av kommunernas inspektörer. Mest påtagligt blir dessa skillnader för livsmedelsföretagarna ifall det innebär en kostnad.

Utan kontroll eller utan avgift

Det finns kommuner som inte kontrollerar livsmedelsföretagen tillräckligt noga och ofta. Det är företrädesvis små kommuner med små resurser och det gör att företagen kan uppleva att de inte behandlas lika av livsmedelskontrollen

Utvecklingsarbete

Livsmedelsverket kan inte styra kommunernas taxor men hur antalet kontrolltimmar ska räknas ut.
– Med vår nya riskklassningsmodell kan vi se till att en butik i norr får lika mycket kontroll som en likadan butik i söder, säger Helena Storbjörk Windahl, chef för avdelning styrning och uppföljning.

– Vi arbetar också med en tydligare och mer styrande Nationell kontrollplan. Där finns bland annat våra operativa mål där vi styr kontrollen mot gemensamma prioriteringar på ett mycket tydligare sätt än tidigare.

År 2020 kommer en slutlig utvärdering av Livsmedelsverkets arbete att utveckla livsmedelskontrollen. I den kommer det belysas om Livsmedelsverkets insatser gjort livsmedelskontrollen mer likvärdig ur företagarnas perspektiv.

Ytterligare information till journalister:
Livsmedelsverkets presstjänst 018-17 53 40